Nu finns äntligen rapporten “Lax och öring i Klarälven – möjligheter för vild fisk och kvalité på odlad fisk” tillgänglig online. Författare är Eva Bergman, Larry Greenberg, Johnny Norrgård och John Piccolo från Karlstads Universitet, samt Monika Schmitz – numera stationerad i Uppsala.

Abstractet lyder som följer:

“Data från 1800-talet visar att fångsterna av lax och öring i både älv och sjö varit mycket högre än idag. Storskaliga dämmen, kraftigt fiske i Dejeforsen, nio kraftverk i den svenska delen av Klarälvens huvudfåra, och användandet av älven för timmerflottning har bidragit till detta. Efter att utsättning av kompensationsodlad fisk startade ökade fångsten igen, även om den fortfarande är låg.

Fältundersökningar av vild laxsmolt visade att 16 % av smolten klarade sig hela vägen förbi de åtta kraftverken mellan Edebäck och Forshaga. Under studien var vattenföringen, och därmed spillet, lågt, vilket troligen bidragit till de höga förlusterna. Normalt spills det inte under hela smoltvandringsperioden, vilket är olyckligt.

Lax och öring uppfödda under normala odlingsförhållanden är oftast större och fetare än vild fisk. Vi födde upp lax med olika fodertyper och fodermängder. Mängden föda påverkade laxens tillväxt och smoltmognad, och lax som fått fettfattigt foder var mest ”naturlik”. Den klarade också vandringen bäst, 80 % tog sig till Vänern medan 55 % av laxen som fått normalt eller lite foder. Bara 20 % av tidigt könsmogna hanar tog sig till Vänern.

Rapporten avslutas med implikationer och förslag till åtgärder och fortsatta studier.”

Och den kan laddas ned i sin helhet här.

Nu i veckan började ett litet byggnadsprojekt i Klarälven norr om Edebäcks kraftverk. I ett INTERREG-projekt som utförs av Länsstyrelsen Värmland och Kau ska en smoltryssja byggas för att skatta hur mycket vild lax det produceras i Klarälven. Med ryssjan kommer vi försöka fånga de nedströmsvandrande smolten, märka laxsmolten och sedan släppa tillbaks dem i vattnet uppströms och fånga några av dem igen. Med hjälp av återfångstdata kan vi sedan beräkna hur mycket smolt som är på väg ut mot Vänern.

I måndags började vi med installationen av smoltryssjan. Thomas Hasselborg från Norrbottens Länsstyrelse är med för att bidra med sin erfarenhet. Vi hoppas att ryssjan är fiskbar mot slutet av veckan, innan smolten börjar sin vandring.

Vi kommer med nya inlägg under projektets gång.

Mvh. Teemu, Oscar och Johannes

Järnstolparna ska ner i vattnet, med hjälp av råstyrka.

Järnstängarna i vattnet. Senare ska de fungera som stöd för ledningsnäten.

Thomas Hasselborg från Norrbottens länsstyrelse

I lördags (27/4) besökte Karlstads universitet tillsammans med Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund samt SLU smoltutsättningarna i Dalbergså som inbjudna gäster, även Länsstyrelsen Västra Götaland fanns på plats. Huvudansvariga för arrangemanget var sportfiskeklubben Silverlaxen, som genom ett bra initiativ och med bidrag från sponsorer gjort det möjligt att plantera ut 4000 öringsmolt, med syfte att förbättra sportfisket i Vänern. Som ni kan se på bilderna var intresset stort och mycket folk fanns på plats. Nätkassen med smolt bogserades ut från Dalbergså en bit utanför mynningen i sjön där de frisläpptes (se bild). Förutom dagens höjdpunkt, utplanteringen av smolt, bjöd också dagen på guidat trollingfiske, god mat, underhållning och vackert väder. Fisket i sjön var också bra och flera fina fiskar landades.

Tack för ett trevligt arrangemang!

/Anders

Vi, alltså forskargruppen Naturresurs Rinnande Vatten på ämnet biologi vid Karlstads universitet, medverkar i det Interregfinansierade projektet Vänerlaxens fria gång. Under två år har vi genomfört projekt i Klarälven i syfte att lära oss mer om laxens biologi i Klarälven. För att kunna genomföra en god förvaltning av ett ekosystem måste man ha goda kunskaper om de arter man vill förvalta. Laxen är en sådan art och våra olika projekt syftar till att lära oss mer om laxens olika livsstadier i älven. Var leker den? Hur många utlekta fiskar överlever och tar sig ut i Vänern igen? Hur många överlever till olika ålder? Hur många kommer tillbaka för att leka? Hur många lyckas vi fånga i Forshaga? Alla dessa frågor söker sina svar och vi ska försöka svara på en del av dem. Målsättningen är att i slutet av projektet kunna göra en god bedömning av hur mycket lax som finns och kunna identifiera de svaga perioderna i laxens livscykel. När man har den kunskapen blir det lättare att lägga grunden till en bra förvaltning som förhoppningsvis kan leda till ett starkare bestånd av den vilda laxen i Klarälven.

Under 2012 har vi haft fem olika delprojekt igång i Klarälven. Våra studier har berört 1) lekfiskens vandring från Vänern upp till Forshaga, 2) lekfiskens vandring från Edebäck till sina lekområden, 3) keltens vandring nedströms, 4) smolten uppströms Edebäck och 5) smoltens vandring från Forshaga till Vänern.

I årets redovisning redovisar vi dels vad som gjorts, vilka preliminära resultat vi hunnit få fram hittills samt i aktuella fall kortfattat hur de fortsatta studierna ser ut. Dessutom beskriver vi en studie om vild smolts nedströmsvandring som vi skulle vilja göra 2013. Vi vill också påpeka att det är väldigt obearbetade siffror som redovisas och att det ännu är för tidigt att dra för stora slutsatser av det redovisade materialet. Vi arbetar vidare med analyserna och redovisar våra slutsatser allteftersom datamaterialet är färdigbearbetat.

Läs rapporten här: Vänerlaxens fria gång – Redovisning av fältarbetet 2011-2012

För andra gången på en vecka fick forskare från Karlstads universitet delta i opponeringen vid en norsk disputation. Förra veckan var Eva Bergman andre opponent vid Morten Kraaböls disputation och i går var jag andre opponent vid Hans-Petter Fjeldtstads disputation. Första opponent vid gårdagens disputation var välkände Chris Katopodis från Kanada. Titelns på Hans-Petters avhandling är “Atlantic salmon migration past barriers” och allt gick alldeles ypperligt och avslutades med middag med bl.a. rökt torsk. Trondheim bjöd på strålande sol och sommarvärme, trevliga människor och ypperlig mat. Handledare har varit Knut Alfredsen och Torbjörn Forseth. Mer information finns på CEDRENs hemsida (Center for Environmental Design of Renewable Energy). Stort grattis till Doktor Hans-Petter och Doktor Morten!

Nu har vi på allvar kört igång årets gäddstudie i Klarälven. Under de senaste två veckorna har 18 gäddor fångats på spö och försetts med radiosändare. Eftersom sändarna har en aktivitetsfunktion så kan vi förutom att bestämma exakta positioner även se hur aktiva gäddorna är på olika platser och habitat under olika tider på dygnet. Detta ger oss helt unik data från Klarälven på var gäddorna väljer att vila, när dom patrullerar utmed kanterna och över älven, och var dom ställer sig i bakhåll i väntan på byten. Just nu följer vi deras reaktion på slommens uppsteg i älven, och så småningom kommer vi även att få data på lekbeteende och hur dom reagerar då älven fylls på med odlade stora välgödda smolt.

Om DU fångar en gädda med en radiosändare fastsatt vid ryggfenan (se bild nedan) så sätt den varsamt tillbaka i vattnet, notera gärna hur läkningsprocessen ser ut och skicka ett mail till johnny.norrgard @kau.se

Fisket i älven har varit grymt segt under den senaste tiden, 2,9 grader i vattnet vid Almar igår… brrr… Stort tack till elever och lärare vid ForshagaAkademin som slitit hårt trots bistert väder och kalla fingrar. Nu senast har de lokala Klarälvsjägarna Niclas Karlsson och Mattias Epperlein & Co visat hur man levererar fina Klarälvsgäddor. På bilderna nedan visar Mattias upp en märkt gädda från igår, notera sändaren som sitter fäst vid ryggfenan. Kolla även i Andreas Vårds fina gädda på http://www.fisheco.se/news.php?modulID=2&newsID=2070

Om DU fiskar i Klarälven (Forshaga-deltamynningarna) och vill delta i studien, eller vill ha mera information om projektet, skicka ett mail!

Ni kanske redan har sett svaret på inlägget, men det är helt klart värt en post till!

Slutseminarium Elforsk forskningsprogram “Vattenkraft – miljöeffekter, åtgärder och kostnader i nu reglerade vatten” – Etapp III – Larry Greenberg & Olle Calles.

Det har alstrats en del rapporter och artiklar från arbetet i Emån och ni får gärna ta del av dem om ni hör av er till oss:

• Brodin, M. (2004) Havsöringars och laxars lekvandring i anslutning till nybyggda omlöp i det reglerade vattendraget Emån. Master thesis, Karlstad University.
• Calles, E.O. & Greenberg, L.A. (2005) Evaluation of nature-like fishways for re-establishing connectivity in fragmented salmonid populations in the River Emån. River Research and Applications, 21, 951-960.
• Calles, E.O. & Greenberg, L.A. (2007) The use of two nature-like fishways by some fish species in the Swedish River Eman. Ecology of Freshwater Fish, 16, 183-190.
• Calles, O. (2006) Re-establishment of connectivity for fish populations in regulated rivers, Karlstad University Press, Karlstad.
• Calles, O. & Folkesson, J. (2003) Angående förhållandet mellan längd och höjd för öring i Emån. KARLSTADS UNIVERSITET. 5 pages.
• Calles, O. & Greenberg, L. (2009) Connectivity is a two-way street – the need for a holistic approach to fish passage problems in regulated rivers. River Research and Applications, 25, 1268-1286.
• Calles, O.E. & Greenberg, L. (2003) Use of PIT-tags in evaluating the effectiveness of fish by-pass channels in the regulated River Eman, Sweden. American Fisheries Society Annual Meeting, 133, 31.
• Danielsson, A. (2005) Hur påverkas öringens (Salmo trutta) lekvandring av manipulerat flöde? How do artificial freshets affect the upstream migration of brown trout? (In Swedish with English abstract).Candidate thesis, Karlstad University.
• Engqvist, T. (2009) Avledning av öringsmolt (Salmo trutta) från turbinintag. Guidance efficiency and mortality at power plant intakes. Master, Karlstad University, Karlstad.
• Greenberg, L. & Calles, O. (2010) Restoring ecological connectivity in rivers to improve conditions for anadromous brown trout Salmo trutta. In: Proceedings from Freshwater Habitat Management for Salmonid Fisheries conference. (Eds P. Kemp), Vol. Blackwell publishing, Southampton.
• Juhl, M. (2005) Passage efficiency for non-salmonid species in bypass channels in the River Emån. (In Swedish with English abstract). Master thesis, Karlstad University, Karlstad.
• Månsson, C.J. (2007) Färnans (Leuciscus cephalus) vandring och ekologi i ett reglerat vattendrag. Master thesis, Göteborg, Göteborg.
• Olson, M. (2005) Downstream migration of brown trout (Salmo trutta) smolts past hydropower plants in the River Emån. Master thesis, Karlstad University.

Vattentemperaturen ökar nu stadigt i Emån och i Mörrum vilket börjar sätta fart på fiskvandringen igen. Vid Finsjö vandrar öringen fortfarande och inslaget av lax ökar. Även i Mörrum ökar laxen.

Utav tre streamermärkta laxsmolt som släpptes igår kväll återfångades två redan idag på morgonen i avledaren. Som tack för deltagandet i vår studie bjuder vi alla märkta fiskar på skjuts förbi två kraftverk.

På filmen återutsätter Jonas Christiansson, vår praktikant från Forshaga, två laxsmolt.