På tisdag kommer Åsa Enefalk, doktorand vid Karlstads Universitet, hålla ett seminarium med titeln “Effect of fine woody debris on brown trout and stream invertebrates”. Seminariumet ges klockan 13:15 i rum 5F416 på KAU. Alla är välkomna! Större grupper föranmäler sig till john.piccolo@kau.se.

Vårens seminarie-program kan förresten läsas under kalenderfliken på bloggen och bjuder på flera väldigt intressanta föredrag.

På tisdag (22 Oktober) kommer Aaron Shafer till Karlstad från Uppsala Universitet för att hålla ett seminarium om “Integrating high-resolution radio collar data into ecological genetics”.  Seminariet ges klockan 13:15 i sal 5F416 på Karlstads Universitet. Alla är välkomna!

Idag pratade John Piccolo om smoltmigrationen i Klarälven på seminariet  ”Understanding smolt  migration in Klarälven”. Under två år (2012 och 2013) har John Piccolo med fältarbetare och nordlig experthjälp fångat smolt med ryssja i Edebäck (strax uppströms Edsforsen, det åttende kraftverket från Vänern och det första kraftverket de nedströmsvandrande smolten stöter på i sin vandring mot sjön).

Syftet med arbetet har varit flerfaldigt: För det första har man kunnat studera smoltvandringsperioden som sådan. När och hur länge vandrar smolten? Detta har arbetet med ryssjan gett en tydligare bild av då smolt fångats från början av maj och en bra bit in juli. Denna kunskap kan potentiellt användas för att tajma spill-vatten vid kraftverken eller andra åtgärder för att underlätta överlevnaden i vandringen i den utbyggda delen av älven. Man skulle även kunna tänka sig att information om den naturliga smoltvandringsperioden kan användas för att tajma utsättningen av den odlade fisken. Vidare är det – eftersom smolt märkts, satts upp uppströms ryssjan och i vissa fall återfångats i den – möjligt att uppskatta antalet vandrande smolt. En uppskattning av smolt-produktionen i älven kan sedan relateras till habitatkvalitet, antal lekfisk, överlevnadstal i älv och sjö. Det framtida målet är, för John Piccolo, att kunna skapa en modell av laxpopulationen som sammanlänkar laxens skiftande habitat (lekplatser, uppväxtplatser, vandring, sjö osv) och livshistoriefaser.en annan vision är att kunna studera “ecoevolutionary dynamics” där till exempel populationsmodeller, evolution och klimatförändringar analyseras. För detta krävs dock ytterligare och rejäla ansträngningar – både i älv och sjö.

John avslutade med att trycka på värdet av att få igång ett smoltmonitoring-program i Klarälven. Föredraget följdes av diskussion om Klarälvslaxen och dess framtid.

Missa inte morgondagens seminarium om smoltmigration i Klarälven. Som förfest bjuder vi på dessa fina bilder från sommarens forskning. Fotona är alla tagna av fältarbetaren Oscar Askling. Väl mött imorn klockan 13:15 i sal 5F416 på Karlstads Universitet. Alla är välkomna!

Smolt (lax och öring) fångades på sin nedströmsvandring i denna ryssja. De fångade fiskarna märktes och släpptes ut uppströms fällan och riskerade alltså att fångast igen när de passerar ryssjan. Genom att jämföra antalet märkta fiskar med antalet omärkta i fångsten beräknas sedan det totala antalet smolt som passerar ryssjan i älven, s.k mark and recapture beräkning av populationens storlek.

Forskaren John Piccolo i aktion.

Ett laxsmolt mäts.

Ett märkt öringsmolt

På tisdag, den 17:e september, klockan 13:15 inleds höstens seminarie-serie på Biologiavdelningen vid Karlstads Universitet. Det är vår egen John Piccolo som ska prata om smoltvandring i Klarälven. Alla är välkomna! Rum 5F416 är det som gäller.

Imorgon, den 27 maj kl 10.15 i Erlandersalen (11D227) på Karlstads Universitet håller Johan Watz sitt Lic-seminarium – “Winter behaviour of stream salmonids: effects of temperature, light, and ice cover”.

Opponent är Svein Jakob Saltveit från Naturhistorisk museum, Oslo.

Alla är välkomna!

Licenciat-avhandlingen finns att läsa online här.

Idag har Anna Hagelin, doktorand vid Karlstads Universitet pratat om lekvandrande lax och öring i Klarälven. Genom att radiomärka uppströmsvandrande fiskar studeras beteendeskillnader mellan vild och odlad lax, mellan tidigt vandrande (juli) och sent vandrande (augusti) lax och mellan lax och öring. 2011 spårades 62 fiskar och 2012 91 fiskar.

Vild och odlad lax skilde sig åt på flera punkter. Flera vilda än odlade laxar vandrade direkt upp mot lekplatserna, medan en betydligt högra andel av de odlade fiskarna simmade upp och ner på jakt efter lekplatser för att så småningom trillade ner, bort från lekområdena, bakom kraftverken. Odlade laxar lekte dessutom marginellt högre upp i system, visade holdingbeteende (alltså höll på lekplatsen en tid i samband med lek) i lägre utsträckning och under kortare tid. De huvudsakliga lekområdena i Klarälvens huvudfåra var Strängsforsen, Kärrbackstrand och Skyllbäcksholmarna. En betydande del av den radiomärkta öringen lekte i biflödet Höljan.

Den lekvandrande laxen och öringen i Klarälven simmar för egen maskin upp till Forshaga vattenkraftverk där de fångas i en fiskfälla och körs med lastbil förbi de åtta vattenkraftverk som skiljer Vänern från lekplatserna.  Under våren ska Anna driva en studie om laxens vandring upp mot vattenkraftverket i Forshaga – och dess beteende framför kraftverket och den fiskfälla som finns där. Anna ska undersöka vilken väg fisken vandrar och hur lång tid tar från Vänern till Forshaga, fällans effektivitet (hur många fiskar av de som försöker som tar sig in i fällan), hur mycket fisken fördröjs vid fällan, hur fällan och fisken fungerar vid olika flödessituationer och spillmängder. Hon ska också undersöka om fisk som gått in i fällan en gång har lättare eller svårare att ta sig in en andra gång – detta genom att låta fiskar som redan gått in i fällan en gång försöka igen. Har de under andra försöket lättare att hitta fällan, eller skyr de tvärtom fällan och fördröjs ytterligare? Som grädde på moset genomförs en liknande studie, fast med vandrande öring vid Hunderfossen i Norge. Vi ser fram emot de intressanta resultaten!

Imorgon, tisdagen den 14 Maj, kommer Anna Hagelin att hålla ett seminarium om lekfiskvandrande laxfisk i Klarälven.

Det sker kl. 13.15 i sal 5F416 på Karlstads Universitet. Alla är välkomna! Större sällskap kontakter John Piccolo för förbokning.

Anna Hagelin med en lekvandrande lax

Förra måndagen var det laxseminarium i mörrum då bland andra Kungen och Eskil Erlandsson var närvarande då laxproblematiken diskuterades. Även andra forskare såsom flera representanter från SLU samt Lennart Balk från ITM-enheten på Stockholms Universitet. Läs mer på……

http://www.sportfiskarna.se/artikelsida/tabid/78/smid/385/ArticleID/1381/reftab/37/Default.aspx

Idag höll Lea Schneider ett seminarium på Karlstads Universitet om sin forskning runt tjockskalig målarmussla (Unio crassus) och dess val av värdfisk. Tjockskalig målarmussla är en av 7 inhemska sötvattensmusslor i Sverige. Sötvattensmusslor kan ha viktiga funktioner i strömmande vatten – bland annat som filtrerare av vattenmassan och omblandare av bottensedimentet. De har också spännande livscykler med ett parasitiskt larvstadium. Larverna är beroende av att spendera en tid som parasit på fiskar.  Just den tjockskaliga målarmusslans larver tillväxer inte under sitt parasitiska stadium, fäst vid fiskens gälar, utan använder tiden till att genomgå metarmorfos till en juvenil mussla. Efter ett antal veckor som parasit släpper den juvenila musslan från fisken och fortsätter sitt liv nedgrävd i bottensedimentet.

Lea Schneider har undersökt vilka fiskarter larverna (glochidierna) av tjockskalig målarmussla använder under sitt parasitiska livs-stadium i två vattendrag i Skåne.  Perliminära resultat tyder på att Elritsa är en mycket populär värdfisk. Men även Stensimpa verkar i höga tätheter kunna fungera som en viktig värd. Men mussellarver hittades även på andra fiskar, till exempel på storspigg och öring. Lea berättade vidare om laboratorieförsök där olika fiskarter utsätts för mussellarver samtidigt som infektionsgraden undersöks. Också dessa studier pekar ut Elritsa som en särskild mottaglig värdfiskart för tjockskalig målarmussla.  Ökade kunskaper om relationen mellan musselarten och olika fiskarter är viktiga för arbetet med projekterade utsättningar och återetableringar av tjockskalig målarmussla i vattendrag från vilka den utrotats.

Läs mer om arbetet med tjockskalig målarmussla på Unio crassus for life.

—

Efter Leas seminarium firade vi ett lyckat föredrag och Stinas Gustavssons födelsedag med världens finaste tårta. Kolla in tårtan på NRRV:s facebook-sida.