A few weeks ago Stina Gustavsson and I (both PhD-students at KaU) attended a course in “Fish migration: Theory and technology” at the Tromsö University (UiT). The course was given by Eva Thorstad (NINA and UiT) and Audun Rikardsen (UiT). Topics included ecology and evolution of fish migration, methods in fish telemetry (tags and tagging) and plenty of case studies on migrating fish. Focus was on anadromous salmonids in northern Europe – Atlantic salmon, brown trout and arctic charr – and European eel, but (for example) fish migration studies in the Zambezi River and on Atlantic halibut were also discussed. Elina Halttunen, IMR also visited the course and gave a lecture on the importance of Atlantic salmon post-spawners and their downstream migration. Other attendees included Master- and PhD-students from Tromsö University (Norway), Oslo University (Norway) and DTU Aqua (Denmark). It was an interesting course with good lectures and a lot of stimulating discussions.

“Arctic charr in midnight sun”
Photo: Audun Richardsen – www.audunrikardsen.com

Idag var Tomas Jonsson från Sveriges Lantbruksuniversitet på Karlstads Universitet och höll ett seminarium om “Climate change and great Arctic charr”. Han berättade om forskning där man genom modeller underöker hur temperaturförändringar via effekter i näringsväven påverkar rödingbeståndet i sjön.

Mycket tyder på att varmare vintrar kan leda till mis-match mellan tiden då rödingynglen behöver mat och tillgången på mat. Maten i det här fallet är zooplankton. Rödingäggen och ynglen utvecklas snabbar om temperaturen under vintern är högre. Medan zooplankton främst är beroende av vårtemperaturen. Varmare vintrar kan alltså betyda att rödingen hinner kläckas, förbruka gulesäcken och vara på jakt efter mat innan zooplankton produktionen kommit igång på allvar. Detta blir såklart ett problem för de hungriga ynglen. Och mycket riktigt verkar man kunna läsa varma vintrar som minskningar i röding fångsterna (vägda efter ansträgning och effektivitet) med en fördröjning på 4-7år. Detta är åldern på fisken som dominerar fisket.

Såklart är inte detta hela rödingens historia. Fiske, rom predation från signalkräfta, konkurrens med utsatt lax och minskad närsaltsbelastning listades som andra faktorer med möjliga negativa effekter på Vätterns röding. Tomas Jonsson pratade också om sambandet mellan siklöja och röding. Siklöje-populationen i sjön påverkas av inomarts konkurrens (där starka årsklasser håller tillbaka rekryteringen av följande årsklasser), predation (från bland annat röding) och abiotiska faktorer – temperatur. Även i detta samspel verkar klimatförändringar spela en roll. Genom att kolla på fiskedata från tidigt 1900-tal ser man att rödingen och siklöjan länge följer varandra i en typisk predator-byte kedja – där ökning av siklöja leder till en ökning av rödingen, som trycker ner siklöjan och så vidare. Men från 1990-talet verkar situationen förändras, ungefär samtidigt som temperatur-öknningen sätter fart – nu syns inte samma tydliga samband längre. Samtidigt har siklöje-populationen minskat – möjligen som ett resultat av en annan mis-match där siklöjeynglen kläcks för tidigt på grund av för varma vintrar.

Nästa vecka är vi tillbaka i vattendragen då Lea Schneider kommer hålla ett seminarium om musslor. Mer information om det kommer inom kort.

På tisdag kommer Tomas Jonsson från SLU till Karlstads Universitet och håller ett seminarium med titeln “Food web models and the Great Arctic Charr in Lake Vättern”. Seminariet ges i rum 5F416, kl.13:15. Alla är välkomna! Större grupper kontaktar John Piccolo för föranmälan.

Äntligen i gång med att ställa i ordning specialsträckorna. Planen var alla nio på en dag… två hann vi och är helt ledbrutna. Att sänka öarna innebar att slänga några hundra block och stenar över vattnet. Svämplanen är nu försedda med gölar och kanter med finsediment. Bronco bjöd oss (Olle & Martin) på lappkokt röding till lunch, vilket höll världsklass. Börjar se bra ut, men vi får se om vi tar oss ur sängen i morgon… bara rikligt med vatten som saknas innan vi vet om vi lyckats. I morgon kör vi igen!