I mars arrangerade World Fish Migration Platform ett online-föredrag av Laura Wildman om Dam removal. Föredraget går nu att se eller ladda ner i efterhand här eller genom att klicka på bilden nedan.
Kvaliteten är sådär under inspelningens första minuter, men när föredraget väl sätter igång (efter ca: 8min) så funkar allt bra.
OECD har den här veckan givit ut en rapport om ekonomisk tillväxt och ekologisk hållbarhet inom fiske och vattenbruk. Rapporten går under titeln: “Green growth in Aquculture and Fisheries” och kan läsas online här. I Executive summary efterfrågas bland annat politiska och institutionella förändringar, liksom förbättrad övervakning, forskning och uppföljning av åtgärder: “Green growth means fostering economic growth and development while ensuring that natural assets continue to provide the resources and environmental services on which our well-being relies. The OECD green growth strategy sets out a five-step roadmap to establish sustainable pro-growth reforms. This begins with preparing the way for change, removing barriers to reform, establishing a new policy set and finally by measuring results and taking stock. Following this roadmap means that policies for the fisheries and aquaculture sectors must be more systematic in identifying risk, using market-based instruments and building accountable institutions. It also calls for a more expansive process, involving a broad reach of communities dependent on the fisheries and aquaculture sectors. This will, inter alia, require investing in better data and science to support managing a more complex system while building networks to ensure policy coherence and inclusiveness.”
I en annan rapport, Reviving the Ocean Economy, uppskattas havets produktiva värde till 24 000 miljarder vilket i en jämförelse skulle göra det till världens sjunde största ekonomi. Ove Hoegh-Guldberg, Unviersity of Queensland är en av författarna och förklarar för Nature att rapporten “comes up with a very large number despite the fact that we can’t value the many intangibles — production of sand along coastlines, the value of oceans in terms of their contribution to cultures, and so on. We don’t make any apologies for the fact that we can’t get the real value. But we can get a number which we know is the minimum, and in this case it is a very large number. If the ocean were a country it would be the seventh-largest economy on the planet. I don’t think that is surprising to any marine scientist, but it may come as a surprise to a lot of people outside marine science..” Rapportförfattaren anser att det är viktigt att sätta ett monetärt värde på havet som ett steg i att skydda lokala resurser och ekosystem från överfiske och habitatförstörelse men pekar också på nödvändigheten av att angripa globala klimatförändring och försurningen av havet: “If you protect marine areas and regulate fishing, you can help corals survive the impact of climate change… …If we solve these local problems we can buy some time while we deal with the global climate issue. But let’s not pretend here – if we don’t get off the current CO2-rich pathway we’re on now, all the attempts to control local factors won’t work. Coral reefs will become a distant memory and the ability to feed people will be severely degraded.”
Earth Day är en dag då stödet för och behovet av naturvård uppmärksammas världen över. Dagen organiseras den 22:e April varje år sedan 1970. Samorganiserationen presenterar årets Earth Day så här: “Earth Day’s 45th anniversary – could be the most exciting year in environmental history. The year in which economic growth and sustainability join hands. The year in which world leaders finally pass a binding climate change treaty. The year in which citizens and organizations divest from fossil fuels and put their money into renewable energy solutions. These are tough issues but we know what’s at stake is the future of our planet and the survival of life on earth. On Earth Day we need you to take a stand so that together, we can show the world a new direction. It’s our turn to lead. So our world leaders can follow by example.
Vi uppmärksammar dagen modest med tre kortfilmer från Freshwater Illustrated om naturvård och behov av den i rinnande vatten. En film om att Oregon Chub (Oregonichthys crameri) tagits bort från Endangered Species List, en film om återintroduktionen av Bäckröding (Salvelinus fontinalis) i Appalacherna och en film om stillahavsnejonögon (Entosphenus tridentatus) i Columbia River.
Bevarande av Oregon chub
Återintroducering av Bäckröding
Stillahavsnejonöga i Columbia River
Niklas B. Sjöberg, Stockholms Universitet, försvarade förra veckan sin doktorsavhandling “Eel migration – results from tagging studies with relevance to management”. Olle Calles närvarade som medlem i betygsnämnden och rapporterar att “Niklas gjorde en stabil insats och gav ett samlat intryck. Med 5 av 6 papper redan publicerade var det hög kvalitet på avhandlingen som spände från simblåsemask till ålar fast i Mälaren (blankålar som återfångsas i sjön år efter år och således inte verkar hitta ut till havet) och spårningsförsök av ål i Atlanten mot Sargasso havet. Eftersom hälften av ålarna med satellitsändare var från Kau:s arbete i Ätran, var det kul att just de nådde längst!”
Handledare var Sture Hansson, Håkan Wickström och Erik Petersson medan Alan Walker från CEFAS (Centre for Environment, Fisheries and Aquaculture Science, UK) var opponent.
Avhandlingen abstract och en lista på inkluderade publikationer kan läsas här.
Seminariet “Quesnel Lake Sockeye Salmon: Large escapements, trophic surprises, and the consequences of density-dependence” ges av Daniel Selbie från Fisheries and Oceans Canada och är en del av Fisheries Centre Seminar Series från University of Brittish Columbia. Seminariet behandlar populationseffekter hos Sockey salmon i Quesnel Lake, en del av Fraser River systemet. Sockey salmon spenderar 1-3 år i sjösystemet innan de vandrar ut till Stilla havet. Under senare år har rekordmånga Sockey salmon återvänt till sjön vilket skapar frågor om hur detta påverkar ekologin i sjön och mängden lax som produceras.
Många lekfiskar ger naturligtvis mycket ägg, och för upp marin näring till sjösystemet, vilket borde öka mängden smolt. Dock har lägre överlevnad och lägre tillväxt av unga laxara observerats under åren med väldigt mycket lekfisk. Detta kan bero på att den ökade mängden lekfisk leder tilll ökad konkurrensen mellan lekfisken (tex. äggförstörelse och högre andel misslyckad lek) och mellan de unga fiskarna vilket kan leda till täthetsberoende minskningar i både yngelproduktion, överlevnad och tillväxt. Men de ekologiska sambanden kan tänkas gå djupare än så. De unga laxarna i sjön lever främst av zooplankton och intressant nog påverkar de stora lekpopulationerna och näringen de för med sig från havet också planktonsammansättningen i sjön. Den ökade mängden näring (och sammansättningen av den) under topp-år av återvändande lax leder till ökad förekomst av kiselalgen Tabellaria som är mer motståndskraftig mot betning och innehåller lite näring per volymenhet än många andra växtplankton. Hög produktion av kiselalgen kan därför tänkas minska flödet av näring och energi från botten av näringskedjan upp till de unga laxarna. Vidare sammanfaller peaken av lekfisk med ett zooplanktonskifte bort från den effektiva betaren Daphnia till mer svårfångade copepoder. Copepoder är oftast mer rörliga med tydliga flyktbeteenden vilket kräver större ansträgningar hos de unga laxarna som vill äta dem.
Slutligen finns även belägg för att laxens tillväxt i sjön påverkar överlevnaden till havs. Stora lekpoluationer ett år kan alltså leda till små lekpopulationer under ett eller fler följande år…Se Daniel Selbie reda ut de ekologiska sambanden på Youtube:
I ”The Unnatural History of the Sea” kartlägger marinbiologen Callum Roberts hur ekosystemen i havet har utvecklats tillsammans med ekonomins utveckling.
Boken tar sin början i 1000-talets skifte från sötvattens- till saltvattensfisk i Europa. Detta sammanfaller med att habitatförändringar (tex. att jordbruk och skogsavverkning har grumlat vattnet) samt intensifierat inlandsfiske har minskat tillgången på fisk i floder och sjöar. Boken arbetar sig sedan fram över historien till de moderna jättetrålarna som med hjälp av högteknologi tömmer haven på fiskbestånden efter fiskbestånd. Boken är ett mycket imponerande gräv där ekonomisk historia, anekdoter och ekologisk spetskunskap kombineras för att beskriva vad som har hänt i haven och varför. Många specifika historiska skeenden tas upp. Författaren berättar om trålens genombrott och om det ibland våldsamma motståndet från fiskare som ansåg att trålen förstörde habitat, tillgången på fisk i haven och slutändan deras försörjning. Han berättar om val- och sälfiskets storartade, och rikedomsskapande, uppgång som snart följdes av utrotning eller kollapsade bestånd. Och om överflödet av fisk, tex. stör och anadrom sillfisk i kolonialismens Nordamerika.
Författaren målar upp en närmast katastrofal situation där många fiskbestånd idag endast utgör runt 0,1-10% av sina historiska storlekar. Dessuton fortsätter fisk- och skaldjurspopulationer att minska samtidigt som fiskeansträngningarna ökar. Ökade priser vid minskad tillgång gör fiske på kraftigt försvagade bestånd lönsamt. Population efter population går mot kolapsens brant. Fisk ska bli pengar, eller pengar ska via fisk bli mera pengar. Det spelar inte alltid någon roll om det är genom att den säljs som mat, kastas överbord (upp till 1/3 av all fisk) eller bli fiskmjöl till djurindustrin (foder till odlad fisk, höns och grisar). Fiskeindustrin gräver sin egen grav, inte sällan påhejade och understödda av byråkratier på olika nivåer.
Boken är dock inte bara svartsynt hopplöshet. I de avslutande kapitlen pekar författaren ut marina reservat som en nyckel för att kunna återställa havets ekosystem. Han visar exempel på hur reservat (där man inte får fiska…) leder till ökad storlek på fisken och större mångfald av fisk och andra djur i reservatet. Effekterna spiller även över utanför reservatets gränser och ökningar av de totala fångsterna av fisk i närområden till marina reservat har observerats. Författaren är övertygad om att reservaten kan stärka fiskbestånden och hjälpa till att bevara biologisk mångfald samtidigt som de skapar försörjning och bidrar till mera fisk på matborden.
Boken är välskriven och läsvärd. Sök upp den, till exempel på ditt lokala bibliotek. En del bibliotek kan också ha den som e-bok.
“Kampen om älvarna” är en film från Älvräddarna om Älvaräddarna, svensk vattenkraft, dess historia och mijö-effekter, samt möjligheten för vandrande fisk och industri att samexistera i älvarna. Aktiva personer inom organisationen, några företrädare från små, mer fiskvänliga, kraftbolag och en del sakkunniga intervjuas. Se filmen via Fiskejournalens Youtube-kanal:
I början av förra sommaren besökte jag Conte Lab vid Turner Falls, Massachusetts, USA. Labbet ligger vid Connecticut River och här sker en mängd forskning på vandrande fisk och fisk-passage i kraftverksmiljö, både i naturen och i laboratorium. Inomhus har de en enorm ränna, stor som en mindre å. Utomhus fanns en alldeles nybyggd plexiglasränna. I den nyggbyggda ränna undersökte bland andra Elsa Goerig och Theodore Castro-Santos “sprinting performance and swimming behavior/kinematics of American shad, brown trout and smallmouth bass”. Det kan till exempel handla om mot vilka vattenhastigheter kan de simma, hur långt och hur länge. Nedan visas några bilder från experimenten:
Rännan sedd ovanifrån. Fisken befinner sig i bassängen närmast i bild och kan, när den själv väljer, fritt simma uppströms in i rännan.
Rännan sedd från sidan.
Fisken märktes med pit-tags för att registerar deras rörelser i rännan. Märkena var fastlimmade vid en krok som fästes i ryggfenan. Fisken filmades också vid vissa positioner i rännan.
The scientific article “Downstream migration of the European eel (Anguilla anguilla) in the Elbe River, Germany: movement patterns and the potential impact of environmental factors” has been published in River Research and Applications. Authors are Florian Stein, Peer Doering-Arjes, Erik Fladung, Uwe Brämick, Barry Bendall and Boris Schröder. In the article’s abstract they write:
“Recruitment of European eels (Anguilla anguilla) has declined to the extent that they have been added to the IUCN Red List of Threatened Species. Therefore, it is critical to ensure that eels complete their outward river migration in order to contribute to the available spawning stock. We conducted a four-year (2007-2011) telemetry study to understand the migratory behaviour and potential impact of environmental factors on the eel during this critical life stage.
Out of 399 female eels tagged with acoustic transmitters, only 28 % demonstrated clear downstream migratory behaviour. Fifty-five percent were detected exhibiting no downstream migration behaviour and 17 % were not detected at any monitoring station. Movement patterns of downstream-migrating (silver) eels were characterised by nocturnal activity and seasonal migration, with distinct peaks in autumn and spring. Migration was often discontinuous and exhibited phases of active locomotion and expanded stopovers. The most important determinants of movement activity were water temperature, cumulative precipitation, and moonlight, although the significance varied by season and location in the river basin.
Our results evidence a discontinuous, stepwise migration over an extended period. Furthermore, our findings indicate that migration success depends on holding duration prior to tagging, and environmental predictors with varying importance depending on the season, as well as the locations of capture, tagging and release.”
If you don’t have access to the article (DOI: 10.1002/rra.2881), get in touch with the authors.
I höstas arrangerades FishBase Symposium 2014: Fiskarnas gener på Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm. Flera intressanta föredrag på temat fiskar och genetik gavs. Nu finns de flesta av dessa föredrag tillgängliga online på youtube:
Intressant för kalla vinterkvällar!
