Nyheter

SVT visade nyligen dokumentärfilmen “Den vita svarta björnen”  (“The Quest for the Spirit Bear”  eller “Im Regenwald der Geisterbären“). Filmens titelfigur är en svartbjörn-population innehållande en minoritet vita björnar på den kanadensiska västkusten. De verkliga huvudfigurerna i filmen är dock Stillhavslaxarna och deras centrala roll i områdets ekosystem. Filmen beskriver lekvandringen och en del av laxens beteendet men framförallt laxens sociala och ekologiska betydelse i området. Detaljer kanske inte alltid stämmer, men på det stora hela är det en vacker dokumentär från ett fascinerande ekosystem. Se den någon dag till på SVT-Play eller så länge omständigheterna tillåter på Youtube:

På internet finns filmen även på tyska.

Under den senaste veckan har jag och Stina Gustafsson deltagit i en ”Fish swimming”-kurs i Leiden, Nederländerna. Kursen är en del av COST-ACTION FITFISH och bestod av föreläsningar och studiebesök.

Simon MacKenzie från University of Sterling, pratade om “fish personality” – om olika personlighetstyper av fisk och hur detta påverkar vad och hur fisken reagerar, där personligheten går igen i allt från beteende till genuttryck med inverkan på både aquakultur och ekologi. Hans Slabbekoorn,Leiden University presenterade rön och forskning om fisk och ljud. Ett intressant föredrag som pekade ut hur en del fiskar kommunicerar med ljud, hur fiskar kan reagera på ljud och möjliga effekter av alla antropogena ljud i både hav och sötvatten. Christian Tudorache, Leiden University och Arjan Palstra, IMARES presenterade och demonstrerade olika typer av fish swimming forskning – fiskars simförmåga under olika förhållanden (vattenhastigheter, temperatur osv) i swim-chambers (löpband för fisk…) och rännor. Christiaan Henkel, University of Leiden, pratade om genomics och fisk  med fokus på principer, metoder och exempel. Jeroen Huisman (Van Hall Larenstein Applied Sciences University), Erwin Winter (IMARES) och Radu Suciu presenterade en mängd exempel på fiskvandring – från id och ål till torsk och stör, från åar till hav och från Volga till Nordsjön.

Kursdeltagarna kom från många olika inriktningar av fiskbiologen – fysiologi, akvakultur, fiskeri, ekologi, migration och passage – och från åtta europeiska länder. En mängd intressanta och givande diskussioner förekom naturligtvis under lediga stunder.

Häromdagen rekommenderade jag boken  “King of Fish  – The Thousend Year Run of Salmon” av David. R. Montgomery. På Youtube finns ett föredrag där författaren pratar om laxen, dess naturhistoria, och interaktion mellan fisk och människa. Se föredraget nedan:

“King of Fish  – The Thousend Year Run of Salmon” är en välskriven bok av David. R. Montgomery som sätter den vilda laxen i ett socialt, historiskt och ekonomiskt sammanhang. Annektoter, historiska källor, vetenskapligt dokumenterad kunskap och entusiasm blandas för att ge en bild av fisken och människans relation till den. Författaren beskriver hur laxens historia (delvis) upprepar sig med kraftigt försvagade eller utplånade laxbestånd som ett resultat av överfiske, dammar och föroreningar i Europa på 1700-talet, på den amerikanska östkusten under slutet av 1800-talet och på den amerikanska Stillahavskusten under 1900-talet fram till idag. På de flesta platser och under de flesta tider har kunskap om varför laxen minskat inte varit det huvudsakliga problemet. I minst tvåhundra år har det pratats om upp- och nedströmspassage, begränsningar av fiske och habitatskydd men starkare ekonomiska och sociala intressen (industri, fiske, vattenkraft) har övertrumfat laxen. Och det är kanske dags att vi lär oss läxan, boken avslutas med en varning och sensemoral: ”In the end, the resurrection or destruction of salmon will come down to moral and ethical issues – to value choices that society can make explicitly or continue to make implicitly. Do we want salmon in our rivers? Are we willing to drive species knowingly to extinction, even if only by looking the other way? The solution is not really all that mysterious. We simply cannot keep on doing things the way we’ve been doing them, or we risk losing the salmon. The choice is ours; the future is not. The sixth H in the salmon story also is ours to choose. Will it be hubris or humility?” 

Boken innehåller bland mycket annat även personliga beskrivningar av laxälvar, intressanta skildringar av laxens betydelse för den amerikanska ursprungsbefolkningen (med effekter på förvaltningen också idag), redogörelser för bevarandeåtgärder och diskussioner runt dem och en hel del fascinerande kuriosa. En viktig och intressant sommarläsning för den som är intresserad av lax i synnerhet och människans relation till naturen i allmänhet.

Boken lånas med fördel på ett välsorterat bibliotek men kan också läsas som e-bok.

Det senaste numret (nr2 2015) av Våra Fiskevatten, Sveriges fiskevattenägareförbunds tidning, har temat fiskpassage. Olle Calles och Larry Greenberg från NRRV och Karlstads Universitet berättar om passagelösningar och relaterad forskning i bland annat Ätran, Klarälven och Alsterälven. Deras fokus ligger på nedströmspassage. Andra intressanta artiklar om passage-lösningar i Rolfsån, Testeboån och Säveån finns också med i tidningen. Tidningen kan beställas hos Fiskevattenägareförbundet och ett smakprov kan läsas här.

Peter Rudberg och Marisa Escobar från Stockholm Environment Institute samt Julie Gantenbein och Nicholas Niiro från Water and Power Law Group har författat artikeln “Mitigating the adverse effects of hydropower projects: A comparative review of river restoration and hydropower regulation in Sweden and the United States”. De har jämfört restaurering, miljöarbete och lagstiftning kring vattenkraften i Sverige och USA. Peter Rudberg sammanfattar artikeln på SvD-Brännpunkt:

“Vi är en grupp svensk-amerikanska forskare som genomfört en detaljerad jämförande studie av miljöåtgärder vid vattenkraftverk, produktionsförlust på grund av dessa åtgärder samt bakomliggande miljölagstiftning i Sverige och USA. På alla punkter kommer vi fram till att det har skett ett betydande större antal miljöförbättrande åtgärder vid befintliga vattenkraftverk i USA än i Sverige. Det främsta skälet till detta är att tidsbegränsade tillstånd möjliggör att ett mycket större antal tillstånd ses över och justerats i USA än i Sverige. Anläggningarna har därmed rustats upp så att de är i linje med gällande miljölagstiftning och senaste forskningsresultat. I studien uppskattar vi att 15 år av förnyelse av tillstånd och tillhörande miljöåtgärder lett till en förlust på ungefär en 0,5 procent av den totala vattenkraftsproduktionen i USA. I samband med förnyelsen av ett tillstånd renoveras också vattenkraftverket vilket ökar produktionskapaciteten med, i genomsnitt, över 3 procent. Detta skapar en ökad elproduktion som vi inte inkluderat i vår uppskattning.”

Läs den vetenskapliga artiklen här och debatt-artikeln i Svenska Dagbladet här.

SVT rapporterar om en planerad kraftverksutrivning i Mörrumsån. Det är Mariebergs kraftverk, vandringshindret närmast havet som ska rivas. Genom att den gamla laxtrappan ersätts med fri passage ökas vandringsmöjligheterna för fisk samtidigt som utrivningen återskapar gamla strömvattenhabitat i vattendraget. Åtgården förväntas gynna laxen och ha en positiv inverkan på lokalt fiske och friluftsliv. Se inslaget på SVT nedan och passa på att kolla in NRRV:s arbete i Mörrumsån.

För ungefär ett år sedan assisterade jag vid utsättning av laxyngel i Huntington River, ett biflöde till Winooski River, i Vermont, USA. Yngelutsättningen är en av flera ansträgningar som görs för att få tillbaka ett vilt bestånd av Atlantlax i älven. Laxen utrotades under sent 1800-tal som som ett resultat av dammbyggen, habitatförstöringar och fiske. Man tror att det historiska laxbeståndet migrerade via Lake Champlain och Saint Lawrencefloden ut till födosöksområden i Atlanten. På grund av vandringshinder på vägen till havet är restaureringen fokuserad på en landlåst lax-population i Lake Champlain. Förutom yngel sätts en hel del smolt ut i älven, fisken som sätts ut kommer genetiskt sett från Maine.

Tre kraftverk skiljer yngelutsättningsplatsen, och potentiella lekområden i samma biflöde, från sjön. Passage-problemet är en del av restaureringsarbetet. En fisklift vid kraftverket närmast sjön kombineras med transport av uppströmsvandrande lekfisk (havsnejonögon anses invasiva och avlivas) medan by-passes är installerade vid alla tre kraftverk för nedströmsmigrerande fisk. Under förra våren studerade vi smoltens nedströmsmigration i systemet och sammanställer för närvarande resultaten från denna studie.

Lax-yngel transporterades från odlingen till Hunington-River. Ett team sammankallat av Vermont Fish and Wildlife Department och bestående av ett dussintal personer – biologer, frivillga och praktikanter – delade sen upp sig längs biflödet för att sprida ut fisken.

Yngel i en hink.

En närmare titt på ynglen i hinken.

Hinken, ynglen och älven.

En biolog sprider ut yngel i älven.

En glansfisk ska precis märkas med en “thermocouple”. En sensor förs in i fiskens muskulatur, fisken återutsätts och sensorn registrerar sedan kroppens och det omgivande vattnets temperatur medan fisken simmar i havet. Foto från:NOAA

Nästan alla fiskar är ektoterma, deras kroppstemperatur regleras av temperaturen i det omgivande vattnet. Detta innebär att de i kallt vatten också är kalla och till exempel får en lägre ämnesomsättning och försämrad simförmåga. Detta har naturligtvis enorma effekter på fiskens beteende och ekologi. I strömmande vatten på våra breddgrader gör det till exempel att fiskar under vintern kraftigt minskar sin aktivitet och klarar sig utan särskilt mycket mat. Det gör dem dock extra känsliga för varmblodiga predatorer, som ju inte blir långsammare under den kalla delen av året.

Alla fiskar är dock inte strikt kallblodig. Bland dessa finns tonfiskar och en del hajar som med hjälp av ett counter-current system använder värme från muskelaktivitet för att höja temperaturen i delar av kroppen. Detta ökar exempelvis fiskens simförmåga under låga temperaturer. Det tros även förbättra syn och hjärnaktivitet. I slutändan, gör det den partiellt varmblodiga fisken till en snabbare och en effektivare predator än en kallblodig variant skulle ha varit på djupt, kallt vatten. Endotermi hos fisk är särskilt aktuellt i dessa dagar, då en beskrivning av “whole-body endothermy” hos Glansfisken (Lampris guttatus) precis publicerats i tidskriften Science . Glansfisken har visats sig upprätthålla en högre temperatur än vattnets i hela kroppen vilket gör den till en väldigt god simmare och effektiv predator i det kalla vattnet under havets termoklin.

Läs en populär beskrivning av upptäckten på www.iflscience.com eller på The Guardian, och kolla in vår temperatur relaterade forskning under kategorin Vinterekologi.

Hur mycket är stören i Donau värd? Foto från danube-sturgeons.org

Förra veckan presenterade vi en undersökning som uppskattade värdet av världshaven till  24 000 miljarder. Sådana värdeberäkningar av natur, ekosystem och organismer framförs ibland som instrument för att främja bevarandet av naturen. Alla håller inte med. I sin SPERI Annual Lecture vid University of Sheffield pratar George Monbiot om problem och faror med att försöka bevara natur och ekosystem genom att sätta ett pris på den. Till att börja med konstaterar han att det är mer eller mindre omöjligheten att korrekt värdera ekosystem och natur, hur mycket är tex en bevarad älv värd? Vidare, fortsättar han, knuffar filosofin bevarandearbetet ännu mer i samma riktning som orsakar katastrofen vi lever i, spekulation och kortsiktigt vinstintresse är inte troligt att leda till effektitvt bevarande arbete. Desstom, och ännu viktigare, tillkommer makt-relationer. Om en mangrove-skog (eller en älv) är värd £12 000 per hektar för lokalbefolkningen (hur det nu skulle beräknas) men bara £1 200 per hektar för en inflytelserik politiker (eller företag) är det inte det beräknade värdet som bestämmer naturens öde, utan den makt som de olika intressenterna kan uppbåda. Money talks, och då inte modellerade utan riktiga pengar. Slutligen, det enligt Monbiot viktigast argumentet mot ett miljöarbete som lutar sig mot prissättning av naturen – att det skiftar hela diskussionen och målet från hur vi vill leva och organisera våra liv till vad någon kan tjäna pengar på. Hans alternativ, mobilsering och visioner!

Föredraget finns på youtube men också transkriberat på The Guardian.