The Amazon River Online

Posted by Daniel Nyqvist | Nyheter

Amazon Voyage is an online exhibition from Miami Science Museum about the Amazon River, its fish and culture. On an interactive (although a bit old) homepage one can listen to scientists talk about their research, follow the ecosystem through flood season and dry season and learn something about how local cultures connect to the fish and the ecosystem. There are plenty of short films and graphics that present fish species from the river. By browsing the exhibition one meets electric eels, cat fishes, the the parasitic Candiru , the freshwater stingray, pirhanas and others. A pleasant holiday activity, enjoy at www.amazonvoyage.org.

Amazon fishes, graphic by Ray Troll.

Johan_spikUnder den gångna veckan har Johan Watz spikat sin avhandling “Salmonid behaviour under winter conditions”. Kappan kan läsas online här. Avhandlingens publicerade artiklar är följande:

Paper II: Effects of ice cover on the diel behaviour and ventilation rate of juvenile brown trout

Paper III: Day and night drift-feeding by juvenile salmonids at low water temperatures

Paper IV: Prey capture rates of two species of salmonids (Salmo trutta and Thymallus thymallus) in an artificial stream: effects of temperature on their functional response

Paper V: Ice cover alters the behavior and stress level of brown trout Salmo trutta

Avhandlingens försvar kommer att gå av stapeln den 22 Januari 2016 kl. 10:15 i Nyquistsalen (9C 203) på Karlstads Universitet. Opponent är Richard Cunjak från University of New Brunswick, Kanada. Alla intresserade är välkomna.

Under den här veckan har vi sett mycket död ved och öring på NRRV.se. Vi följer därför upp men en kort artikel där Åsa Enefalk, doktorand i ekologi vid Karlstads Universitet berättar mer om öring i skogens bäckar:

oring

En ung öring gömmer sig bland fin död ved (foto: Anders Tedeholm)

“Hur tänker du dig en porlande skogsbäck? Klar och vacker, med barkbåtsvänlig yta? Faktum är att en bäck ska vara full av bråte – då mår fisken bäst. Idag plockar vi människor ut mer ved och virke än någonsin förr. Till och med kvistar och pinnar skördas för att mätta behovet av biobränsle. Risken är stor att vi samtidigt förstör fiskens livsmiljö.

-Jag studerar öring, en fisk som tidigare fanns i nästan varenda värmländsk skogsbäck. Min forskning visar att unga öringar beter sig annorlunda när de har ris och bråte omkring sig, det som vi forskare kallar död ved, säger Åsa Enefalk. De använder veden för att gömma sig i, och de verkar föredra den framför andra gömställen. Min forskning visar att de håller sig gömda i ved även om de får betala för det, genom att de växer sämre. Troligen är det viktigare för dem att överleva än att växa ordentligt. I veden är de skyddade för rovdjur som häger, mink och utter, och även för stora rovfiskar som inte kan ta sig in i bråten.
Idag är det väldigt ont om död ved i bäckarna jämfört med hur det var förr. Men öringen är fortfarande anpassad till ett liv i bäckar så som de såg ut för länge sedan. Åsa Enefalk har visat att död ved kan spela roll för öringen på många sätt.

-En delstudie i min avhandling visar att mängden vattenlevande insektslarver ökar där det finns ris och pinnar. Sådana larver är öringens favoritföda då den är liten.

Slutligen, tror du att din forskning kan innebära något för gemene man?

-Absolut. Vi människor har börjat använda mer och mer biobränsle, som bland annat tillverkas av den döda ved som öringen behöver. Vi kanske bör ställa oss frågan om vi behöver all den energi som vi använder. Kan vi isolera våra hus bättre? Elda spillmaterial från träindustri istället för material direkt från skogen? Eller nöja oss med lite mindre bostadsyta? Skogsägare som vill ha kvar öring i sina bäckar kan se till att området närmast bäckarna lämnas orört vid avverkning. Hela samhället måste göra en avvägning mellan vår vilja att ha levande skogsbäckar, och våra andra behov.”

Åsa Enefalk disputerar under hösten 2016. För mer information om Åsas forskning, kolla hennes artiklar (1 & 2) eller licentiatavhandling.

Flera forskare inom NRRV och Karlstads universitet är inblandade i ett nytt forskningsprojekt om ål och vattenkraft. Projektet diskuteras och presenteras i ett pressmeddelande:

aal

En ung ål.

“En ung ål.
“Under de senaste 30 åren har antalet ålyngel som vandrar upp i vattendragen minskat med 90-99 procent. Nu ska forskare vid Karlstads universitet i samverkan med SLU, myndigheter och industri undersöka hur man kan uppnå ekologiskt och samhällsekonomiskt hållbar vattenkraft. Satsningen finansieras av Formas med 3 miljoner kronor under tre år.

– Problemställningen angrips i samverkan mellan forskning, myndigheter och industri, vilket i ett internationellt perspektiv är mycket ovanligt, säger Anders Nilsson, professor i biologi vid Karlstads universitet. Det är den här samarbetsmiljön som ger förutsättningar för projektet. Genom åtgärdsinriktade studier av ålyngel ska vi utvärdera effektiva lösningar för uppströmspassage, habitatkrav för hög överlevnad, samt vandringsmönster. Allt för att hitta nödvändiga verktyg för att uppnå både ekologiskt och samhällsekonomiskt hållbar vattenkraft.

Samverkan en framgångsfaktor
– Vårt forskningsprojekt fokuserar på att identifiera och hitta lösningar för ökad ålyngelöverlevnad, med fokus på övergångsfasen mellan havsmiljö och tillväxtområden i sötvatten, säger Olle Calles, universitetslektor i biologi. Alla intressenter är överens om att denna kunskap är avgörande för att återskapa ett livskraftigt europeiskt ålbestånd i samklang med en hållbar vattenkraftsproduktion.I ett både energikrävande och miljömedvetet samhälle blir förnyelsebara energiformer allt viktigare. Vattenkraften är en värdefull resurs som producerar el med en begränsad klimatpåverkan, men verksamheten innebär påverkan på den lokala miljön och dess ekosystem och värden. Exempel på sådana värden är biologisk mångfald, dricksvatten, rekreation och fiske.

Ålen är nu akut hotad
Vattenkraft innebär att fördämningar byggs i vattendraget vilket gör att fiskar hindras från att röra sig fritt. Den akut hotade ålen (Anguilla anguilla) är särskilt känslig eftersom delar av den Europeiska populationen är beroende av vandringar mellan hav och vattendrag för att kunna fullfölja sin livscykel, med reproduktion i Sargassohavet, vandring till Europas sötvattenssystem för att upp till 20 år senare simma tillbaka till Sargassohavet som lekmogen ål. Antalet uppvandrande ålyngel har minskat med 90-99 procent under en trettioårsperiod. Kraftbolagen är ålagda att genomföra åtgärder som historiskt sett har utvecklats från att lyfta naturligt uppvandrande ålyngel förbi vandringshinder samt utsättning av importerad ål, till att i dag fokusera på fria vandringsvägar.

Helhetsgrepp för bevarande av ålen behövs
– Merparten av genomförd forskning, förvaltning och passageförbättrande åtgärder har fokuserat på lekmogen ål, medan nästan inget gjorts för att möjliggöra en naturlig rekrytering av ålyngel till våra vattendrag, säger Olle Calles. För att kraftbolagens miljövårdsarbete ska kunna stärka de naturliga bestånden behöver kunskapen förbättras avsevärt om var och hur åtgärder ska implementeras. Åtgärder vid vattenkraftverk är kostsamma och måste implementeras på rätt sätt på rätt plats, vilket innebär att en kunskapsförbättring är såväl ekologiskt som samhällsekonomiskt motiverad.

Unika möjligheter för åtgärdsprogram

Vid Karlstads universitet har forskargruppen Naturresurs rinnande vatten under ledning av Professor Larry Greenberg, en lång och framgångsrik historia av samverkan med industri, miljöorganisationer och myndigheter. 

– Eftersom kraftbolag, förvaltande myndigheter och universitet i det här frågan har gemensamma mål för ålförvaltningsarbetet har vi nu unika möjligheter för framtagandet av framgångsrika åtgärdsprogram, säger Anders Nilsson. Ålars vandring upp i sötvatten kan pågå under flera år innan de når fram till optimala uppväxtområden, men på vägen kan det finnas flera hinder. Det är av stor vikt för återhämtningen av det europeiska ålbeståndet att sådana hinder identifieras och i möjligaste mån elimineras. 

Finansiär för projektet är Formas som beviljat ett anslag på 3 miljoner kronor fördelat på tre år. Karlstads universitets samverkanspartner i projektet är Statkraft, Falkenbergs kommun, E.ON, Havs- och vattenmyndigheten samt Sveriges Lantbruksuniversitet.

För mera information kontakta Olle Calles, universitetslektor i biologi, tel 070 177 1144, mejl olle.calles@kau.se eller Anders Nilsson, professor i biologi, tel 070 346 25 66, mejl p.anders.nilsson@kau.se

Lyssna också på när Olle Calles blir intervjuad på P4 Värmland angående vår ålforskning: Färre ålar i Sargassohavet ger få yngel i Sverige.

Tomorrow, December 15, Åsa Enefalk, PhD Student at Karlstad University, will give a seminar titled ”Fine wood and burbot – do they affect trout sheltering at low water temperatures?”

The seminar will be given at 13:15 in room 5F416 on Karlstad University. Everyone is welcome to attend!

Förra veckan var Åsa Enefalk inbjuden föreläsare på Sportfiskarnas och fiskevårdsområdesföreningarnas möte i Göteborg. Hon rapporterar om sitt föredrag och ett intressant möte:

“Jag berättade om min forskning om ung öring och fin död ved. De 35-40 åhörarna var engagerade och intresserade av att ta del av ny kunskap. En av de saker som verkade intressera dem mest var att ris och kvistar är viktigt för unga öringar i vattendrag, och att mängden fin ved troligen kan påverka hur många öringar som överlever tills de blir vuxna. Jag själv fick tillfälle att lära mig mer om hur man arbetar med fiskevård i Göteborgstrakten, och vilka möjligheter och problem som man ser. De problem med sedimentation och vägtrummor (vandringshinder) som finns där drabbas vi inte av i Värmland på samma sätt – å andra sidan betyder tättbefolkat område att det finns många fler personer som gör beundransvärda ideella insatser för fiskpopulationerna!”

oring2

En ung öring. Foto: Anders Tedeholm.

För mer information om Åsas forskning, kolla hennes artiklar (1 & 2) eller licentiatavhandling.

Salmonid (Atlantic salmon) eggs (photoscienceimage)

Larry Greenberg is currently working on a research project on potential effects of increased winter temperature on brown trout growth and behavior. The research is funded by Karlstad University’s Lecturers and Professors Research Award. Larry describes the project:

“The predicted climate change over the next 65 years will have a major impact on the Earth’s plants and animals. Climate scenarios for Sweden predict that mean annual temperature will increase by 3-5 ° C, with a greater increase in winter than in summer. Because incubation of eggs laid by brown trout and related fishes occurs during winter, the predicted increased winter temperatures may have a major impact on egg development, with far-reaching consequences for fish after they have hatched. The fact that environmental conditions during the egg stage can affect later life stages (juveniles and adults) may seem unlikely, but recent studies have already shown that temperature conditions during egg development can affect growth of juveniles and even reproductive output of adults. As embryonic temperature conditions have been shown to affect growth, one would also expect such conditions to even affect behavior, as behavior and growth are often linked.

For this project, I plan to investigate how an increase in winter temperature conditions during egg development affects the behavior and growth of juvenile brown trout. I will raise fertilized brown trout eggs over the winter at ambient temperature and at 5° C warmer water, and test for subsequent effects on the feeding behavior and personality of juveniles as well as on their growth and metabolic rates.  The research is novel by being the first to investigate whether or not thermal conditions during egg development can affect both the behavior and growth of juveniles.”

The eggs are presently developing under different temperature regimes at Gammelkroppa fish hatchery.

Igår höll Larry Greenberg, professor vid Karlstads Universitet, en presentation om våra forskningsprojekt i Klarälven på ett möte arrangerat av Klarälvens Vattenråd i samverkan med Fortum och Karlstads Universitet. Fokus i presentation låg på förbättrad nedströmspassage för vild laxfisk i Klarälven. Larry rapporterar om ett välbesökt och engagerat möte: “Cirka 25 personer var med och lyssnade och det fanns gott om frågor efteråt. Många åhörare ville se åtgärder så snart som möjligt även om man förstår att det tar tid…”

Edsforsen

Edsforsens kraftverk med turbin-intaget i förgrunden och spill-luckor längre bak i bild. På fotot syns också antenner vi använde för att studera beteende avradiomärkta kelt i relation till dammen och kraftverket.

Läs mer om laxen i Klarälven i rapporten “Vänerlaxens fria gång”.

World Fish Migration Day 2016

Posted by Daniel Nyqvist | Nyheter

World Fish Migration Day will be organized on a multitude of locations around the globe on the 21st of May 2016. The organizers at World Fish Migration Platform encourage local events and activities. In an e-mail sent out to potentially interested persons, groups and organizations they write:

worldfishmigrationday

At worldfishmigrationday.com one can see already registered events on a world map.

“On behalf of the World Fish Migration Platform, you are invited to join the 2nd World Fish Migration Day, to be held on the 21st of May 2016. 

With WFMD2016 the WFMP hope to achieve a big impact on fish migration policies, measures and management, from local to global. Local events can be: celebration on a dam/weir removal, inauguration of a fishway or a river restoration project, special trainings/workshops, research activities in the field, special school programs and involving students/citizens, etc. Come join in the celebrations by organizing an event with your organization on World Fish Migration Day 2016…

…If you would like to host an event, you can register your event directly on our website worldfishmigrationday.com. If you have any questions or would like to know more, please don’t hesitate to contact Kerry Brink.”