Redan i juli drog förberedelserna igång inför höstens labförsök (se tidigare inlägg).
Efter tips från länsstyrelsen i Dalarna om vilket vattendrag man skulle kunna hitta gott om flodpärlmusslor i så åkte jag och Martin dit för att ta oss en titt.
Musslorna övervakades i fält. Genom att försiktigt öppna musslan med en speciell tång kan man ta sig en titt på musslans gälar. Ifall den är gravid syns larverna, som kallas glochidier, som en gulaktig massa på gälarna.
När det började närma sig för larverna att släppas togs några musslor in till akvarieanläggningen på universitetet. Där fick de stanna tills de släppt sina glochidielarver.
Här kan du se en liten film på de små glochidierna.
Efter en lång väntan var mussellarverna på Tansåns flodpärlmusslor äntligen redo att släppas.
Glochidier från fyra flodpärlmusslor blandades till en ”glochidiesoppa” som öring från fyra olika stammar infekterades med. Öringen fick simma runt i ett bad med 25 000 glochidier/l under 45 minuter.
Öringarna simmar nu runt i sina akvarier, medan mussellarverna på deras gälar förhoppningsvis växer och mår bra.
Avslutar med en bild på mina favoritfiskar. Öringarna i akvarium 5. De är så snälla och bråkar inte, så ingen är mörkbrun och ligger på botten och är ledsen, ingen har svamp och de blir så glada när man kommer förbi och matar dom.
vilken sorts öring användes i försöket
Två vilda stammar: Hämtade från Tansån (samma som musslan) och Trettonjällbäcken.
Två odlade stammar: Siljan och Gullspång.
har ni sett någon skillnad mellan dom naturliga eller dom odlade.
Jag menar om den ena sorten har mer mussellarver än den andra?
har ni något svar i ovanstående fråga?
Jag sitter och räknar på det just nu 🙂
Skickar ett mail till dej med lite preliminära resultat.