On Friday, 15 December, from 13:00, Stina Gustafsson will defend her PhD-thesis “Habitat compensation in nature-like fishways – effects on benthos and fish”. Paul Giller (Cork University, Ireland) will be the opponent, and Frauke Ecke (SLU, Sweden), Brendan McKie (SLU, Sweden) and Jouni Taskinen (University of Juväskylä, Finland) constitute the grading committee. The defense will take place in 1B306 (Fryxellsalen) at Karlstad University. Everyone is welcome to attend!

In the abstract to the thesis, Stina Gustafsson writes: “The construction of nature-like fishways has become an increasingly common measure to restore longitudinal connectivity in streams and rivers affected by hydroelectric development. These fishways also have the potential to function as habitat compensation measures when running waters have been degraded or lost. The habitat potential has however often been overlooked, and therefore the aim of this thesis was to examine the potential of nature-like fishways for habitat compensation, with special focus on the effect of added habitat heterogeneity. 

This thesis examines the effects of habitat diversity on the macroinvertebrate family composition and functional organization in a nature-like, biocanal-type fishway. The biocanal contained four habitat types; riffle, pool, braided channel and floodplain. The effects of habitat diversity and large woody debris on brown trout habitat choice was also investigated in the biocanal. In addition, and prior to introduction of the threatened freshwater pearl mussel into the biocanal, the suitability of different brown trout strains as hosts for the mussel was examined. 

The results show that the habitat heterogeneity in the biocanal contributed to an increased macroinvertebrate family diversity. The functional organization of the macroinvertebrate community suggests that it was a heterotrophic system and more functionally similar to the main river than to the small streams that it was created to resemble. Brown trout habitat choice studies showed that high densities of large woody debris increase the probability of fish remaining at the site of release. Testing of different brown trout strains as host for the freshwater pearl mussel revealed that both wild and hatchery-reared brown trout strains were suitable hosts. In summary, the results indicate that it is possible to create a fish passage with added value through its high habitat function and that nature-like fishways can be designed to reach multiple species restoration goals.”

The thesis is available online here.

On Thursday, 14 December 14:00, Brendan McKie, one of the members of the grading committee, will give a presentation titled:  “River restoration and biodiversity and ecosystem functioning in tributaries of the Vindel River: The importance of restoration intensity and time”. The seminar will be given in room 5F416, at Karlstad University. Everyone is welcome to attend also the seminar.

Redan i juli drog förberedelserna igång inför höstens labförsök (se tidigare inlägg).

Efter tips från länsstyrelsen i Dalarna om vilket vattendrag man skulle kunna hitta gott om flodpärlmusslor i så åkte jag och Martin dit för att ta oss en titt.

Musslorna övervakades i fält. Genom att försiktigt öppna musslan med en speciell tång kan man ta sig en titt på musslans gälar. Ifall den är gravid syns larverna, som kallas glochidier, som en gulaktig massa på gälarna.

När det började närma sig för larverna att släppas togs några musslor in till akvarieanläggningen på universitetet. Där fick de stanna tills de släppt sina glochidielarver.

Här kan du se en liten film på de små glochidierna.

Efter en lång väntan var mussellarverna på Tansåns flodpärlmusslor äntligen redo att släppas.

Glochidier från fyra flodpärlmusslor blandades till en ”glochidiesoppa” som öring från fyra olika stammar infekterades med. Öringen fick simma runt i ett bad med 25 000 glochidier/l under 45 minuter.

Öringarna simmar nu runt i sina akvarier, medan mussellarverna på deras gälar förhoppningsvis växer och mår bra.

Avslutar med en bild på mina favoritfiskar. Öringarna i akvarium 5. De är så snälla och bråkar inte, så ingen är mörkbrun och ligger på botten och är ledsen, ingen har svamp och de blir så glada när man kommer förbi och matar dom.

På Tannsåns botten sitter flodpärlmusslorna och myser. Larverna på mammans gälar är inte riktigt redo att släppas ännu.

 

“A stream is defined, after all, as flowing water. Its inhabitants are the product of millennia of adaptations to the unique selective pressures created by this dynamic environment. Imagination is key for many of us who have studied fish feeding in swift water.”  skriver John Piccolo med flera i förordet till Environmental Biology of Fishes special nummer om drift-feeding: “Behaviour and Ecology of Drift Foraging: From Theory to Practice“.

En handfull NRRV-relaterade artiklar är med i specialnumret:

*Food and space revisited: The role of drift-feeding theory in predicting the distribution, growth, and abundance of stream salmonids.

*Day and night drift-feeding by juvenile salmonids at low water temperatures.

*Familiarity with a partner facilitates the movement of drift foraging juvenile grayling (Thymallus thymallus) into a new habitat area.

*Woody debris and terrestrial invertebrates – effects on prey resources for brown trout (Salmo trutta) in a boreal stream

*Parasitic freshwater pearl mussel larvae (Margaritifera margaritifera L.) reduce the drift-feeding rate of juvenile brown trout (Salmo trutta L.).

Efter en längre tids stiltje på biokanalsfronten har projektet dragit igång med en ny fas. Målet med del 2 av biokanalsprojektet är att utreda om Eldbäcken utgör ett fullgott habitat för flodpärlmusslor och dess värdfisk – öringen. Förhoppningsvis kan det vi kommer fram till ha stor relevans för åtgärder som syftar till restaurering av vattendrag och anläggande av nya habitat som kompensation för förstörda habitat. Det första steget i projektet blir att genomföra vissa biotopåtgärder i biokanalen (t.ex. tillföra död ved samt lägga i block) för att göra den mer passande för flodpärlmusslor och öring.

I väntan på vår och fältarbete har jag tittat på de bottenfaunaprover som samlades in under 2012 och 2013. I proverna hittade jag tre familjer som är nya för biokanalen – Planorbidae (fösta snäckan!), Gomphidae (trollslända) och Sericostomatidae (nattslända). Dessa tre familjer hittades alla i poolhabitaten.

Naturmorgon på Sveriges Radio P1 sänds varje lördagmorgon med start strax efter klockan 6. Inslag om livet i och runt rinnande vatten återkommer ofta i programmet.

En hel del intressanta, och för oss relevanta, reportage sänds med ojämna mellanrum ut i etern. Här kommer ett axplock av avsnitt som alla berör ekologi i rinnande vatten och kan laddas ner från Sveriges Radios hemsida. Perfekta som sällskap i hörlurarna under ensamma promenader eller tråkiga hushållssysslor!

*2011-08-06 – Klarälvslax och musslor – med Eva Bergman och John Piccolo

*2011-08-20 – Sanddyner vid Klarälven och livet i Voxnan

*2011-09-10 – Ekologisk och genetisk mångfald hos Öring i svenska fjällen

*2011-11-19 – Tjockskalig målarmussla och Sik med Johnny Norrgård

*2013-09-07 – Översvämmningsekologi och mygg i Dalälven

*2013-09-21 – Vägtrummor och vandrande fisk

*2013-10-05 – Flodnejonöga i Kalixälven

*2013-10-19 – Stem

*2013-11-02 – Flodpärlmussla

Trevlig lyssning!

Stina Gustafsson med assistans har under ett par dagar elfiskat i vackra Älgåälven. De små öringar som fångats har märkts med PIT-tags och släppts tillbaka på ungefär samma plats som de fångats. De kan senare återfångas och en får en bild av tillväxten och rörelsen.

Förra veckan åkte Martin och Stina upp till Älgån för att reka inför höstens musselprojekt.

Det första vi gjorde var att ta reda på ifall det fanns gravida flodpärlmusslor i bäcken, vilket det gjorde.

 

 

 

 

 

 

 

Sedan följde elfiske för att få en uppskattning av mängd och storlek på de öringar som kläckts i år. Tyvärr var många av dom fortfarande väldigt små och det kan dröja innan de vuxit till sig tillräcklit för att kunna bli märkta.

Nästa vecka blir det nog en till tur upp till bäcken. Då är det förberedande habitatundersökningar och ännu ett elfiske som gäller. Vi håller tummarna för att öringen växt till sig till dess.