Posted by Daniel Nyqvist | Karlstads universitet, Vinterekologi

Ett nytt experiment om öringens vinterbeteende ligger i startgroparna i akvarieanläggningen på Karlstads Universitet. Johan Watz, doktorand på laxfiskars vinterekologi, är general för experimentet, i vilket olika beteendetyper av öring ska testas i konkurrensförhållanden med och utan yttäckande is. Beteendetyperna definieras som fiskar med hög respektive låg vilometabolism (beräknas genom att mäta gälslagsfrekvens i vila i mörker). Vilometabolismen hör ofta ihop med aggressivitet, där aggressiva, dominanta fiskar som regel har hög vilometabolism. Vi hoppas se hur närvaron och frånvaron av ett istäcke påverkar interaktioner mellan fiskar med de olika beteendetyperna och i förlängningen förstå hur detta påverkar strategier för vinteröverlevnad.

is

Istäcke på ett av strömakvarierna i källaren på KaU.

JohanWatzIs

Johan Watz pekar ut kammaren där fiskens vilometabolism mäts. Fisken placeras i ett mörklagt akvarium under en tid för att “lugna ner sig”. När fisken gått ner till vilometabilsm filmas den och gälslagsfrekvensen räknas. Hög gälslagsfrekvens innebär hög vilometabolism och vice versa.

 

5 thoughts on “Vinterbeteende, personligheter och metabolism bland öringar på Kau

  1. Björn says:

    Kommer ihåg ett elfiske i januari uppe i glaskogen. -0.3 grader i vattnet men de märkta öringarna stod kvar på sina tidigare ståndplatser trots istäcke på delar av bäcken. Revirhållandet är starkt!

  2. Johan Watz Johan Watz says:

    Ja, som regel förflyttar de sig ganska lite när vattentempertauren är mycket låg. Men jag undrar hur mycket det beror på territorialitet.

  3. Olle Calles Olle Calles says:

    Svårt att simma när man är infrusen i ett isblock!?
    Superspännande och bra idé av Johan, dessutom applicerbart på reglerade vattendrag där isen sällan lägger sig tillföljd av vattenkraften.

  4. Sami Turan says:

    Hej!

    Har ni några undersökningar på hur öringar/fiskar klarar sig i ett strömvatten tex när tom bottnarna täcks av is. (vintern 2012/2013) var något extremt. I ett vatten i Bergslagen så hade det redan i början av december lagt sig en tjock ismatta över stora delar av ån. Och detta var även i de mest strömsatta partierna oxå.
    Hur mycket stryk tar insektslivet och fiskarna av detta?
    Och hur uppstår detta?
    Hur kan man motverka detta om man håller på med fiskevårdande åtgärder?
    Mvh Sami

  5. Johan Watz says:

    Bottenis brukar bildas i strömsatta partier. Denna typ av is kan exkludera juvenila laxfiskar från habitat om isen fryser i de små utrymmen som fiskarna söker skydd i under vintern. Dock har man även sett att fiskar söker skydd under bottenisen om det finns utrymme där. När ett yttäckande istäcke har lagt sig brukar det inte bildas någon bottenis. Ytisen skyddar mot temperaturfluktuationer och förhindrar värmeförluster till luften. Så även om det är en mycket kall vinter och det ligger mycket is rinner det nästan alltid vatten vid botten och i bottenmaterialet.

    Vinterdödligheten (hos laxfiskar i rinnande vatten) har rapporterats vara hög innan isen lägger sig och under isläggning och denna process är dynamisk. Dödligheten är däremot låg när det råder stabila vinterförhållanden, även om det är kallt och mycket is. I och med islossning och vårflod ökar återigen dödligheten.

    Insektslivet under vintern vet jag inte så mycket om.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *