frog

Moor frog (Rana arvalis), photo by Mumes World.

On Tuesday, May 3, Anssi Laurila, from Uppsala University, will give a seminar titled “How to cope with environmental variation: a frog’s eye view on adaptive solutions”.  

Here, Anssi Laurila describes his own research: “I work at the interface between ecology and evolutionary biology on factors allowing and maintaining phenotypic and genetic variation. Much of my research focuses on the roles of phenotypic plasticity and local adaptation in explaining phenotypic and genetic variation along environmental gradients. Within this theme, I am focusing on both large-scale (latitudinal) and small-scale climatic variation as well as other forms of environmental stress (acidification, disease) in explaining these patterns using amphibians and snails as models.”

The seminar will be given at 13:30 in room 5F416 on Karlstad University. Everyone is welcome to attend!

PENNRRV (eng. River Ecology and Management Research Group) is presented in the Pan European Networks’ publication Science and Technology:

“The River Ecology and Management Research Group at Karlstad University, Sweden, develops innovative solutions to environmental problems in direct collaboration with stakeholders such as municipalities, NGOs and industry.

The River Ecology and Management Research Group, consisting of four full professors, six researchers and seven graduate students, works towards advancing the understanding of freshwater ecosystems and their surrounding landscapes. The group conducts both basic and applied ecological research in all types of fluvial environments, from small streams to large rivers. According to the United Nation’s Millennium Ecosystem Assessment, freshwaters are among the world’s most imperilled habitats, and the past 50 years have seen drastic declines in freshwater biodiversity and ecosystem services due to anthropogenic habitat alteration. Much of the group’s research focuses on understanding the effects of flow modification and habitat loss on responses by different organisms, and applying results to solve real-world, challenge-driven problems. Studies are conducted in countries across the globe, solving environmental problems in transdisciplinary settings. Our 250m2, state-of-the-art fluvial aquarium facility enables us to experimentally identify mechanistic, behavioural responses to environmental conditions. Recent large research projects focus on fish passage in regulated rivers, forest-stream interactions, fish winter ecology, and fish-mussel host-parasite interactions…”.

Read the whole article here.

Karlstad Universitet skriver om Johan Watz‘s forskning om öringens vinterekologi:

En öring. Foto från kau.se

“Ett tak över huvudet i form av ett istäcke påverkar öringars beteende. De blir mer aktiva och mindre stressade visar forskning vid Karlstads universitet. Klimatförändringarna som leder till mildare vintrar medför dock ändrade livsvillkor för fisken och kan på sikt bli ett problem för deras överlevnad.

Eftersom fiskar är växelvarma, antar deras kroppar en temperatur som ligger nära vattnets. Därför blir fiskar mycket långsamma i nollgradigt vatten. Detsamma gäller inte för däggdjur och fåglar, som är varmblodiga.

 – Många rovdjur som lever i närheten av bäcken, som till exempel mink, har därför ofta mer fisk i sin diet på vintern än på sommaren. Långsamma fiskar i kallt vatten är lätta byten, säger Johan Watz, som forskar om öringens beteendeekologi. Men öringar har utvecklat ett motdrag – de ändrar sitt aktivitetsmönster på vintern…”

Läs hela artikeln på kau.se.

Seminar: Evolution of host range

Posted by Daniel Nyqvist | Events

On Tuesday, February 16, Sören Nylin from Stockholm University will give a seminar about the evolution of host range.

Read more about Sören Nylin and his research here.

The seminar will be given at 13:30 in room 5F416 on Karlstad University. Everyone is welcome to attend!

Johan_spikUnder den gångna veckan har Johan Watz spikat sin avhandling “Salmonid behaviour under winter conditions”. Kappan kan läsas online här. Avhandlingens publicerade artiklar är följande:

Paper II: Effects of ice cover on the diel behaviour and ventilation rate of juvenile brown trout

Paper III: Day and night drift-feeding by juvenile salmonids at low water temperatures

Paper IV: Prey capture rates of two species of salmonids (Salmo trutta and Thymallus thymallus) in an artificial stream: effects of temperature on their functional response

Paper V: Ice cover alters the behavior and stress level of brown trout Salmo trutta

Avhandlingens försvar kommer att gå av stapeln den 22 Januari 2016 kl. 10:15 i Nyquistsalen (9C 203) på Karlstads Universitet. Opponent är Richard Cunjak från University of New Brunswick, Kanada. Alla intresserade är välkomna.

Flera forskare inom NRRV och Karlstads universitet är inblandade i ett nytt forskningsprojekt om ål och vattenkraft. Projektet diskuteras och presenteras i ett pressmeddelande:

aal

En ung ål.

“En ung ål.
“Under de senaste 30 åren har antalet ålyngel som vandrar upp i vattendragen minskat med 90-99 procent. Nu ska forskare vid Karlstads universitet i samverkan med SLU, myndigheter och industri undersöka hur man kan uppnå ekologiskt och samhällsekonomiskt hållbar vattenkraft. Satsningen finansieras av Formas med 3 miljoner kronor under tre år.

– Problemställningen angrips i samverkan mellan forskning, myndigheter och industri, vilket i ett internationellt perspektiv är mycket ovanligt, säger Anders Nilsson, professor i biologi vid Karlstads universitet. Det är den här samarbetsmiljön som ger förutsättningar för projektet. Genom åtgärdsinriktade studier av ålyngel ska vi utvärdera effektiva lösningar för uppströmspassage, habitatkrav för hög överlevnad, samt vandringsmönster. Allt för att hitta nödvändiga verktyg för att uppnå både ekologiskt och samhällsekonomiskt hållbar vattenkraft.

Samverkan en framgångsfaktor
– Vårt forskningsprojekt fokuserar på att identifiera och hitta lösningar för ökad ålyngelöverlevnad, med fokus på övergångsfasen mellan havsmiljö och tillväxtområden i sötvatten, säger Olle Calles, universitetslektor i biologi. Alla intressenter är överens om att denna kunskap är avgörande för att återskapa ett livskraftigt europeiskt ålbestånd i samklang med en hållbar vattenkraftsproduktion.I ett både energikrävande och miljömedvetet samhälle blir förnyelsebara energiformer allt viktigare. Vattenkraften är en värdefull resurs som producerar el med en begränsad klimatpåverkan, men verksamheten innebär påverkan på den lokala miljön och dess ekosystem och värden. Exempel på sådana värden är biologisk mångfald, dricksvatten, rekreation och fiske.

Ålen är nu akut hotad
Vattenkraft innebär att fördämningar byggs i vattendraget vilket gör att fiskar hindras från att röra sig fritt. Den akut hotade ålen (Anguilla anguilla) är särskilt känslig eftersom delar av den Europeiska populationen är beroende av vandringar mellan hav och vattendrag för att kunna fullfölja sin livscykel, med reproduktion i Sargassohavet, vandring till Europas sötvattenssystem för att upp till 20 år senare simma tillbaka till Sargassohavet som lekmogen ål. Antalet uppvandrande ålyngel har minskat med 90-99 procent under en trettioårsperiod. Kraftbolagen är ålagda att genomföra åtgärder som historiskt sett har utvecklats från att lyfta naturligt uppvandrande ålyngel förbi vandringshinder samt utsättning av importerad ål, till att i dag fokusera på fria vandringsvägar.

Helhetsgrepp för bevarande av ålen behövs
– Merparten av genomförd forskning, förvaltning och passageförbättrande åtgärder har fokuserat på lekmogen ål, medan nästan inget gjorts för att möjliggöra en naturlig rekrytering av ålyngel till våra vattendrag, säger Olle Calles. För att kraftbolagens miljövårdsarbete ska kunna stärka de naturliga bestånden behöver kunskapen förbättras avsevärt om var och hur åtgärder ska implementeras. Åtgärder vid vattenkraftverk är kostsamma och måste implementeras på rätt sätt på rätt plats, vilket innebär att en kunskapsförbättring är såväl ekologiskt som samhällsekonomiskt motiverad.

Unika möjligheter för åtgärdsprogram

Vid Karlstads universitet har forskargruppen Naturresurs rinnande vatten under ledning av Professor Larry Greenberg, en lång och framgångsrik historia av samverkan med industri, miljöorganisationer och myndigheter. 

– Eftersom kraftbolag, förvaltande myndigheter och universitet i det här frågan har gemensamma mål för ålförvaltningsarbetet har vi nu unika möjligheter för framtagandet av framgångsrika åtgärdsprogram, säger Anders Nilsson. Ålars vandring upp i sötvatten kan pågå under flera år innan de når fram till optimala uppväxtområden, men på vägen kan det finnas flera hinder. Det är av stor vikt för återhämtningen av det europeiska ålbeståndet att sådana hinder identifieras och i möjligaste mån elimineras. 

Finansiär för projektet är Formas som beviljat ett anslag på 3 miljoner kronor fördelat på tre år. Karlstads universitets samverkanspartner i projektet är Statkraft, Falkenbergs kommun, E.ON, Havs- och vattenmyndigheten samt Sveriges Lantbruksuniversitet.

För mera information kontakta Olle Calles, universitetslektor i biologi, tel 070 177 1144, mejl olle.calles@kau.se eller Anders Nilsson, professor i biologi, tel 070 346 25 66, mejl p.anders.nilsson@kau.se

Lyssna också på när Olle Calles blir intervjuad på P4 Värmland angående vår ålforskning: Färre ålar i Sargassohavet ger få yngel i Sverige.

Lutz Eckstein

Karlstad Universitet skriver om vår forskning i allmänhet och om Lutz Eckstein i synnerhet:

“Forskningsmiljön “Naturresurs rinnande vatten” inom biologiämnet vid Karlstads universitet växer. Lutz Eckstein, professor i biologi med inriktning växtekologi, är den senaste nyrekryteringen. Hans forskning handlar om vad som styr biologisk mångfald. Den forskningen kommer att komplettera den befintliga forskningsmiljön på ett sätt som ger goda möjligheter för framtiden.

En kärntrupp av några få biologiforskare under tidigt 2000-tal har vuxit till ett internationellt team av framstående forskare. Genom medvetna och fokuserade ansträngningar har forskningsgruppen växt avsevärt de sista åren med nyrekrytering av två professorer, en befordran till professor samt tre till docent…”

Läs hela artikeln på kau.se.