Posted by Daniel Nyqvist | International

I Kongofloden verkar kraftiga strömmar och stora djuphålor utgöra så effektiva barriärer för en del fiskarters rörelser att individer på motstående bankar sällan blandar sig med varandra och därför tillhör skilda populationer. I det långa loppet kan denna isolering vara en bidragande orsak till den stora artikedomen i floden – populationer som inte blandar sig utvecklas till skilda arter. Här är en kort film om forskning på artbildning och strömförhållanden i Kongofloden:

För några månader sedan gjorde vi djup- och strömmätningar vid Edsforsens kraftverk i Klarälven. Inte för att undersöka möjliga lokala artbildningar men väl för att se vilken ström-miljö laxen möter på sin nedströmsvandring.

Och när vi ändå pratar om Kongofloden verkar ett mega-damm projekt vara under utveckling där.

3 thoughts on “Artbildning och strömhastigheter i Kongofloden

  1. Världsbanken lovprisar dammprojektet och stakar ut vägen mot mega-dammar över stora delar av världen: http://www.guardian.co.uk/environment/2013/may/14/world-bank-hydropower-dam-rethink

  2. Och The Guardian följer upp med ytterliggare en artikel om mega-projektet i Kongo – finansiering, alternativ och (lite väl?) optimistiska miljökonsekvensprognoser: http://www.guardian.co.uk/environment/2013/may/21/dr-congo-funding-world-largest-hydropower-dam

  3. Kongo-floden och nu de redan gamla Inga-dammarna förekommer återigen i the Guardian. De nämns i början avl en artikel om hur världsbankens interna kostnader eventuellt påverkar damm-investeringarna i störra utsträckning än dess faktiska nytta i jämförelse med mindre investeringar i andra industrislag. Inga-dammarna i Kongo-floden tas som exempel där: “Their primary beneficiaries are mining companies and aluminium smelters, while Africa’s poor have been left high and dry.” och “After donors have spent billions of dollars on them, 85% of the electricity in the Democratic Republic of Congo is used by high-voltage consumers but less than 10% of the population has access to electricity. The communities displaced by the Inga and Kariba dams continue to fight for their compensation and economic rehabilitation after 50 years. Instead of offering a shortcut to prosperity, such projects have become an albatross on Africa’s development. Large dams have also helped turn freshwater into the ecosystem most affected by species extinction”.

    Läs hela artikeln på hemsidan: http://www.theguardian.com/environment/blog/2013/jul/16/world-bank-dams-africa

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *