Idag disputerade Diana Garavito-Bermúdez, vid Institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms Universitet, med avhandlingen “Learning ecosystem complexity: A study on small-scale fishers’ ecological knowledge generation”. Avhandlingen utforskar ekologiska kunskaper bland småskaliga yrkesfiskare i Vättern och Blekinge skärgård (Östersjön). På Stockholms Universitets hemsida beskrivs avhandlingen: Avhandlingen syftar till att bidra till kunskap om och förståelse för hur småskaliga fiskare lär sig kunskaper om komplexa ekosystem i sin vardag. Avhandlingen bidrar med kunskap till fälten: informella lärprocesser, ekologisk kunskap och hållbar användning och styrning av naturresurser. Den adresserar frågor om vilken kunskap som fiskare genererar i sin vardag, hur denna kunskapsgenerering påverkas av deras arbetspraktik och av deras relation till naturen. I avhandlingen studeras småskaliga fiskare inom två ekosystem: Vättern och Blekinge skärgård utifrån såväl intervjuer som observationer med betoning på intervjuer. Avhandlingen är en sammanläggningsavhandling som består av tre artiklar och en kappa. Läs kappa här.

På disputationen var Karlstads Universitet repressenterat av professor Eva Bergman, en av forskarna i betygsnämnden. Hon rapporterar om en intressant diskussion både med Diana Garavito-Bermúdez och efteråt med handledare, opponent och betygsnämnd. Alan Reid från Monash University i Australien var opponent.

Idag var Tomas Jonsson från Sveriges Lantbruksuniversitet på Karlstads Universitet och höll ett seminarium om “Climate change and great Arctic charr”. Han berättade om forskning där man genom modeller underöker hur temperaturförändringar via effekter i näringsväven påverkar rödingbeståndet i sjön.

Mycket tyder på att varmare vintrar kan leda till mis-match mellan tiden då rödingynglen behöver mat och tillgången på mat. Maten i det här fallet är zooplankton. Rödingäggen och ynglen utvecklas snabbar om temperaturen under vintern är högre. Medan zooplankton främst är beroende av vårtemperaturen. Varmare vintrar kan alltså betyda att rödingen hinner kläckas, förbruka gulesäcken och vara på jakt efter mat innan zooplankton produktionen kommit igång på allvar. Detta blir såklart ett problem för de hungriga ynglen. Och mycket riktigt verkar man kunna läsa varma vintrar som minskningar i röding fångsterna (vägda efter ansträgning och effektivitet) med en fördröjning på 4-7år. Detta är åldern på fisken som dominerar fisket.

Såklart är inte detta hela rödingens historia. Fiske, rom predation från signalkräfta, konkurrens med utsatt lax och minskad närsaltsbelastning listades som andra faktorer med möjliga negativa effekter på Vätterns röding. Tomas Jonsson pratade också om sambandet mellan siklöja och röding. Siklöje-populationen i sjön påverkas av inomarts konkurrens (där starka årsklasser håller tillbaka rekryteringen av följande årsklasser), predation (från bland annat röding) och abiotiska faktorer – temperatur. Även i detta samspel verkar klimatförändringar spela en roll. Genom att kolla på fiskedata från tidigt 1900-tal ser man att rödingen och siklöjan länge följer varandra i en typisk predator-byte kedja – där ökning av siklöja leder till en ökning av rödingen, som trycker ner siklöjan och så vidare. Men från 1990-talet verkar situationen förändras, ungefär samtidigt som temperatur-öknningen sätter fart – nu syns inte samma tydliga samband längre. Samtidigt har siklöje-populationen minskat – möjligen som ett resultat av en annan mis-match där siklöjeynglen kläcks för tidigt på grund av för varma vintrar.

Nästa vecka är vi tillbaka i vattendragen då Lea Schneider kommer hålla ett seminarium om musslor. Mer information om det kommer inom kort.

På tisdag kommer Tomas Jonsson från SLU till Karlstads Universitet och håller ett seminarium med titeln “Food web models and the Great Arctic Charr in Lake Vättern”. Seminariet ges i rum 5F416, kl.13:15. Alla är välkomna! Större grupper kontaktar John Piccolo för föranmälan.