Det senaste numret (nr2 2015) av Våra Fiskevatten, Sveriges fiskevattenägareförbunds tidning, har temat fiskpassage. Olle Calles och Larry Greenberg från NRRV och Karlstads Universitet berättar om passagelösningar och relaterad forskning i bland annat Ätran, Klarälven och Alsterälven. Deras fokus ligger på nedströmspassage. Andra intressanta artiklar om passage-lösningar i Rolfsån, Testeboån och Säveån finns också med i tidningen. Tidningen kan beställas hos Fiskevattenägareförbundet och ett smakprov kan läsas här.

I dag träffades representanter från Älvräddarna, Vattenfall, Landsbygds- och Miljödepartementen, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Vattenmyndigheten Västerhavet, Karlstads universitet och SLU i Göteborg för att diskutera fiskpassager vid vattenkraftverk. Under förmiddagen presenterade Olle Calles NRRV:s forskning och därefter presenterade Peter Rivinoja motsvarande forskning vid SLU.

Under eftermiddagen besöktes Bosgårdens kraftverk som ägs av Vattenfall.

Där presenterade man vilka åtgärder som genomförts tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götaland och Fiskeriverket. Andreas Bäckstrand och Anna Ek (i mitten nedan) visade bl.a. den naturlika fiskvägen (till vänster nedan) och systemet för förbättrad nedströmspassage (till höger nedan).

Nedan ser ni text med tillhörande foto som skickats in från “Olof”. Skicka gärna in kommentarer om era erfarenheter och kunskaper om havsnejonöga! Givetvis är vi även intresserade av poster på allt som rör Ätran, fisken, fisket och historien kring allt detta!

//Olle

Hej Olle,

Här kommer bilden på ett havsnejonöga fångat vid Herting, vid detta tillfälle höll flera olika nejonögon på med sina stenkonstruktioner ovanför Laxbron.

Jag började fiska i Rolfsån 1956 och fram till 1974 kunde jag där normalt se havsnejonögon i strömmarna vid Hjälm, Gåsevadsholm och Myrekulla. 1961 började jag fiska i Ätran mellan Vessigebro och Ätrafors och stötte under juni relativt ofta på nejonögon i strömmarna vid Fors och vid ett tillfälle ända uppe i sammanflödet med Högvadsån. Efter 1974 har jag bara gjort några få iaktagelser, trots att jag under maj-juniall lägger 8-10 dagar på att fiska denna sträcka i Ätran. Jag antar att nejonögat precis som alla andra bottenlevande fiskar i Kattegatt tog stryk av trålfisket. Om inte direkt, så i alla fall indirekt, genom att trålfisket tog bort de stora fiskar som nejonögonen parasiterar på.

Det är oerhört roligt att fiskens uppträdande i Ätran nu undersöks. Jag hoppas att satsningen på bättre passage för all fisk vid Herting kommer att innebära ett stort steg mot ett naturligare liv i ån.

Med vänlig hälsning

Olof