I Klarälven samexisterar bland annat fisk, sportfiske, turism, vattenkraft och frilufsliv i ett område med skogsbruk, industri och jordbruk.

Beatrice Hedelin, forskare med samhällsvetenskaplig inriktning inom NRRV, publicerade nyligen en artikel med titeln “Participatory modelling for sustainable development: Key issues derived from five cases of natural resource and disaster risk management”. Artikeln presenterar en studie av Participatory Modelling. Det handlar om  ett modell-verktyg som kan användas som stöd för att driva en besluts/planeringsprocess som involverar de som är berörda. För att dels få kunskap om systemet, men även göra beslutsprocessen mer transparent, demokratisk och inkluderande. Det handlar alltså inte bara om att få kunskap om systemet utan om hur modeller kan användas för att bidra till  besluts-/planeringsprocesser. I ett rinnande vatten perspektiv kan till exempel geohydrologiska data (grundvattennivåer, nederbörd, flöden, uttag av vatten, avrinning), biologiska data (förekomst av nyckelarter, siktdjup, pH), ekonomiska data (kostnad för vattenuttag, kostnad för gödsel, inkomster från turismnäring) modelleras tillsammans med information om, och aktivt deltagande från, deltagare såsom allmänhet, kommuner, länsstyrelse, sportfiskeföreningar, lantbrukare/LRF, fastighetsägare, nationella myndigheter, turistförening.

Beatrice Hedelin beskriver själv artikeln: “Artikeln presenterar en studie där jag och kollegor från Linköpings universitet (Anna Jonsson, numera SMHI), Lunds universitet (Johanna Alkan-Olsson) och Bonn universitet (Mariele Evers) studerar fem fall av s k participatory modelling (deltagande modellering). Participatory modelling (PM) är ett underfält till både participatory planning och environmnetal modelling, där man utvecklar och tillämpar verktyg för att stödja deltagande i planering och förvaltning av naturresurser. Modeller av socio-ekologiska system, som exempelvis ett älvsystem eller ett marint reservat, är centrala delar i verktygen. Modellverktygen är ofta datorbaserade och kan vara av olika sorter, från avancerade matematiska simuleringsmodeller av socio-ekologiska system som kräver mycket data, till verktyg som bygger på en mer förenklad modell av systemen och på olika gruppers förståelse av hur systemen fungerar, exempelvis vilka konsekvenser ett visst uttag av fisk skulle få.

De fem fall som analyseras i studien är alla relativt omfattande forskningsprojekt i Sverige, EU och Indien som rör PM inom naturresurs- och naturriskhantering. Genom att analysera de medverkande forskarnas kunskaper och erfarenheter från fallen bidrar studien till att identifiera kritiska frågor för fortsatt forskning inom PM. Studien indikerar att det finns en stor potential inom PM att stödja kunskapsintegrering och lärande hos de som är involverade i processerna, om de socio-ekologiska systemen som studeras och om förståelser av dem. Dessutom stödjer de studerade fallen transparens i beslutsprocesserna. De studerade fallen indikerar vidare att det finns ett stort behov av forskning och utveckling vad gäller PM:s förmåga att stödja helhetssyn m a p organisering, exempelvis genom att skapa strukturer för organisatoriskt lärande eller för att koppla samman PM-processen med dess politiska och organisatoriska sammanhang. Dessa frågor är tätt kopplade till möjligheten att implementera PM i praktiken.”

Läs abstrakt till artiklen här. Saknar du tillgång till tidskriftens innehåll, kontakt någon av författarna.