Kardinaltetror från Amazonas (foto klippt från filmen Project Piaba: For Ornamental Fish)

I måndags gick årets FishBase Symposium av stapeln på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Temat för årets symposium var ”Captivating fish” och innebar föredrag om akvariefisk och akvakultur. Flera doktorander från NRRV och Karlstads universitet var på plats för att lyssna på intressanta presentationer.

Scott Dowd, från New England Aquarium pratade om hållbar handel med akvariefisk och dess betydelse för lokala ekonomier. Kadinaltetran fångas vilt i Amazonas-systemet i Brasilien där den lokalt utgör en viktig ekonomisk resurs för människor vid floden. Kardinaltetrans livshistoria, med stor dödlighet över torrperioden, lämpar sig enligt Scott Dowd väl för ett hållbart uttag av fisk för export. Svein Fosså pratade om akvariefiskens historia och ekonomi. Han poängterade också dess betydelse för att väcka intresse för fisk och naturvård. Brian Zimmerman, från London Zoo presenterade arbete (akvarier/zoos emellan) med att bevara hotade fiskarter i fångenskap. Frank Kirschbaum, Humboldt-Universität berättade om forskning om cyclisk reproduktion (att fiskarna leker återkommande gånger) och dess bereonde av abiotiska faktorer såsom konduktivitet, temperatur och regn-ljud hos tropiska regnberoende fiskar. Han beskrev också arbetet med att återintroducera stör i Tyskland. I både fallen är kunskap om den naturliga reproduktionen viktig för möjligheterna att föröka arterna i fångenskap. Björn Källström från Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg berättade om deras arbete och dagen avslutade med att Björn Frostell, KTH och Anders Kiessling, SLU presenterade utvecklingspotential inom akvakultur i Sverige.

För att följa upp blogg-inlägget om laxkramningen, så var vi i somras på studiebesök vid Fortums kompensationsodling i Gammelkroppa. Här odlar Fortum lax och öring från Klarälvens och Gullspångsälvens stammar. Fiskens föräldrar fångas i fällan i Forshaga och kramas på rom respektive mjölke. Äggen befruktas med mjölken och utvecklas i rombackar på odlingen. Därefter lever de små juvenilerna i kar – ungefär en kvadratmeter – stora medan de växer till sig. Ungefär 20 000 yngel lever tillsammans i de här karen:

När fisken växt tills sig lite mer överförs de till större tankar (ungefär 50 kvadratmeter). När fiskarna slutligen smoltar – ofta efter 2år – släpps de ut i Klarälven (där även den odlade Gullspångsfisken sätts ut). En del fisk sätts också ut på utvalda platser i Vänern. Utsättningarna sker för att kompensera fisket för minskad fiskproduktion på grund av vattenkraftverk i de båda älvarna.

Även om odlingen främst är inriktad på lax och öring från Klarälven och Gullspångsälven, så odlar man även andra varianter av öring. Dessa odlas också till större storlekar. På bilden ovan ser vi, om jag inte missminner mig, just en sådan fisk – den snabbväxande Konnevesi-öringen – som sätts ut i vissa sjöar för att gynna det lokala sportfisket.

Mängden utsatt fisk varierar något mellan olika år. Men ett riktvärde från vattendomarna är att ca 75 % som sätts ut skall vara lax och 25 % öring. Klarälven ska kompenseras med 150 000 smolt/år och Gullspångsälven med 25 000 smolt/år.