Europeisk ål, Anguilla anguilla. Foto: Jörgen Wiklund.

Under senhösten 2018 har forskare från NRRV undersökt två olika typer av låglutande galler (vinkel mot strömriktningen = 30°) och dess effekt på nedströmsvandrande ål (Anguilla anguilla). Studien har utförts i Vattenfalls nya strömränna ”Laxelleratorn” som genom sina mått (24 meter lång, 4 meter bred och 2 meter djup) är i paritet med en intagskanal till ett litet vattenkraftverk.

Bakgrunden tll studien är den stora minskningen av ålbeståndet som har skett sedan mitten av 1900-talet och som lett till att ålen numer är klassad som en akut hotad art (sedan 2005). En av orsakerna tros vara den höga mortaliteten för blankål vid nedströmspassage i anslutning till vattenkraftverk, där framförallt passage genom turbinerna ger låga överlevnadschanser.

 

Laxelleratorn i Älvkarleby.

För att hindra ålen att passera genom turbinerna eller andra passager med hög mortalitet kan, istället för ett konventionellt intagsgaller, ett låglutande galler (< 30° mot strömriktning) installeras. Dessa leder fisken mot en flyktöppning som leder till en säkrare passage, till exempel en fiskväg eller en fälla, och en återställning av vattendragets konnektivitet. Ett exempel där ett låglutande galler finns installerat är Hertingforsen i Ätran där goda resultat uppnåtts för flera arter (Calles m.fl.).

Totalt märktes 80 ålar (medellängd ± 1 standardavvikelse (SD) = 845 ± 74 mm) med PIT-tags och släpptes ut i strömrännan där de endera fick möta ett α-galler (avleder fisk från botten mot ytan) eller ett β-galler (avleder fisken från ena sidan till den andra). Dessutom testades för vardera galler två olika spaltvidder: 15 och 30 millimeter. De huvudsakliga parametrarna som undersöktes var avledningseffektivitet för respektive gallerkonfiguration och tiden den tog för ålen att passera.

Resultatet analyseras i nuläget men de preliminära resultaten tyder generellt på en god avledande förmåga. Rapporten planeras vara klar under våren 2019.

 

Se även:

Calles O, Christiansson J, Kläppe S, Alenäs I, Karlsson S, Nyqvist D, Hebrand M. (2015). Slutrapport Hertingprojektet – Förstudie och uppföljning av åtgärder för förbättrad fiskpassage 2007-2015. Naturresurs rinnande vatten, Karlstads universitet

 

Försöksuppställningen i laxelleratorn.

 

River Rottnan in winter

Johan Watz, Olle Calles, Niclas Carlsson, Teemu Collin, Ari Huusko, Jörgen Johnsson, Anders Nilsson, Johnny Norrgård and Daniel Nyqvist recently published the paper “Wood addition in the hatchery and river environments affects post-release performance of overwintering brown trout” in the journal Freshwater Biology.

In the abstract, the authors write:

“1. Habitat structural complexity affects the behaviour and physiology of individuals, and responses to the  environment can be immediate or influence performance later in life through delayed effects.

2. Here, we investigated how structural enrichment, both pre-release in the hatchery rearing environment and post-release in the wild, influenced winter growth and site fidelity of brown trout stocked into side channels of a regulated river.

3. Experiencing structural enrichment in the rearing environment during 3 months in autumn had no pre-release effect on growth, but a delayed positive effect after release during the subsequent winter. Moreover, trout recaptured in wood-treated sections of the side channels had grown more than trout recaptured in control sections. Wood enrichment in the side channels also increased overwinter site fidelity.

Johan Watz at the field site.

4. These results show that adding structure during a relatively short period may alter growth trajectories, and adding wood to side channels is a cost-effective method to enhance winter habitat carrying capacity for  juvenile salmonids in regulated rivers.”

Access the paper here.

Teemu Collin tracking trout at the field site.

 

Dead wood in a side channel of the river.

 

River Rottnan.