Vi introducerar nu ål-o-metern som ska hålla koll på hur många blankålar som räddats och fått skjuts förbi alla kraftverk till laxbron i Falkenberg och hur många ålyngel som på egen hand tagit sig upp i Ätran. Ålyngelvandringen har kommit i gång ganska bra, medan vandringstoppen för blankål väntas komma under stormarna i höst. Återstår att lägga till statistiken från Kristers arbete med ålyngelledaren vid Herting.

I dag kom vårt vetenskapliga artikel på ålens passageproblem i Ätran ut på tidsskriften Freshwater biologys hemsida. I artikeln utgör den fångstdata vi fått ta del av från Möllers i Nydala en mycket viktig del. Ni kan läsa abstract (sammanfattning) om du klickar här och vill ni ha en kopia på hela artikeln får ni kontakta mig olle.calles snabel-a kau.se

Stora tack till…

… Möllers i Nydala för värdefull information om ålfångsternas utveckling under femtio år!

… alla som hjälpt oss att få tag på studieålar: Lennströms i Östra Frölunda, Anderssons vid Skärshultsbäcken, Jacobsons i Vessigebro och Möllers i Nydala!

Just nu pågår en vetenskaplig konferens i Barcelona, “9th International Congress on the Biology of Fish”. Fyra svenska presentationer om forskning på fiskvandring och åtgärder i reglerade vattendrag presenterades (se foton nedan):

1. Johan Tielman presenterade E.ONs verksamhet
2. Larry Greenberg presenterade Emåforskningen på havsöring
3. Olle Calles pratade om arbetet i Ätran med lax, ål och havsnejonöga
4. Johan Tielman (igen!) pratade om fiskforskningen i Mörrumsån

Konferensen pågår till på fredag i ett stekhett Barcelona. Se mer info på konferensens hemsida.

Nu är ålkistan vid Mölneby gård (Östra Frölunda) färdig att ta i bruk! Tack vare hårt slit och en förlösande idé från Anders Lennström på gården, har vi nu en fälla som ser bättre ut än nånsin! Med en halvtrumma (tack Lennströms!) i rännan längst ut på fällan, kommer ålen få en sällsynt trevlig miljö att vistas i och vi slipper sannolikt dras med en plyfa som hela tiden lossnar. Dessutom har vi provat att lyfta in läkten i färdiggjorda sektioner för att underlätta demontering sent i höst. Se foton nedan för detaljer för den konstruktionsintresserade : )

Sumpenheten vid Skärshultsbäcken är riktigt trevlig och rymlig för ålen. Uppmärkt och klart!

De har gått två dagar sedan Paolo åkte hem till Italien, de dagarna har varit jäktiga och de har varit fullt upp med både de ena och de andra. I första hand har det pejlats och jag  försökt att positionsbestämma var havsnejonögonen har befunnits sig. De som vi satte ut ovanför herting verkar göra sitt första stopp när de når Fors. En del av dem har nu kommit upp mot Ätrafors, fast de är ännu bara en av dem som har simmat upp i högvadsån. De som är utsatta nedanför herting, verkar simma runt vid utloppen till de båda kraftverken, i hopp om att hitta en väg vidare upp i systemet.

Som kanske nämnts tidigare har vi fortfarande den stora ryssjan ute, i hopp om att kunna få ett litet begrepp om hur många havsnejonögon de kommer upp i ätran för att lek. Detta är så klart svårt, när inte vet exakt hur bra ryssjan fångar.  Som de ser ut nu, är de så lite vatten vid laxbron att ledarmarna blir mer som ett nät, än som ledarmar och i dag hade vi noll fiskar i ryssjan.

Den lilla ryssjan har spänts upp mellan några träd i hopp om att kunna fånga några landkrabbor 😉

…tre av våra 21 havsnejonögon stod i dag inte längre kvar på sträckan Vessigebro-Högvadsån! Lasse båtpejlade från Högvadsån till Herting (se foto nedan) och  Jonas med Paolo sista biten till havet, men ingenstans fanns de.

Det blev till att bilpejla (foto nedan) vid Ätrafors och uppåt i Högvadsån och två stod direkt nedan Ätrafors kraftstation! Den sista då? Till slut hittade vi henne en liten bit nedanför Nydala kvarn (foto nedan). Starkt simmat!

I kväll var vi uppe och pejlade havsnejonöga i Nydala (se Hertingbloggen) och passade på att prata med Möllers vid Nydala kvarn. Sven-Erik gick genast ner och drog i gång smolt- och ålfällan. Återstår att se vad det ger så här års!? Stort tack till Möllers som ställer upp än en gång!

Så kommer då berättelsen om nr 2…

Lax nr. 29 är en hane på 71 cm och 2,9 kg som märktes och sattes ut ovan laxbron 31 augusti.

Den väntade till 8 september innan den närmade sig laxtrappan och det krävdes 10 sådana besök innan den tog sig förbi 3 oktober. Knappt en dygn senare var den i Vessigebro och 2½ dygn efter den passerat Herting var den och rekade i Högvadsåns mynning. Sannolikt lekte den vid “Nannes öar” strax nedströms Högvadsåns mynning. Vid högflödena under hösten passade den på att vandra nedåt och förbi Herting, med det spillvatten som släpptes den 28 november. Nästa fisk får bli någon som inte haft det så lätt som nr. 44 och 29.

Dagen började med att packa allt som skulle med och sedan möta upp Lasse som har varit ledig under helgen. Vi började med att vittja ryssjorna och även idag var ryssjorna fulla av flodnejonögon.
Hör och häpna, även idag ett havsnejonöga! De är så man får rysningar i kroppen när man ser denna märkliga art. Nu är nummer fyra fångad, bara 26 kvar. Kan nämna det, att en tjej från Portugal håller på att göra en kartläggning av det europeiska nejonögonbeståndet. Självklart vill vi hjälpa till så gott vi kan med DNA-prover till denna kartläggning.

Mörten är spårlöst försvunnen! En stor insats gjordes idag med att försöka hitta dessa förrymda radiomärkta mörtar. Vi sökte mörtarna med båt och pejlutrustning, från Herting till mynningen via tullbron utan resultat, ingen verkade vara hemma. Loggrarna skvallrar om att de vandrat ut för några dagar sedan och kanske är de i det bräckta vattnet där vi inte kan höra dem? Bara några få promilles salthalt tar nämligen bort signalen från sändarna…