Olle Calles, hemkommen till Karlstad sedan länge, slutför nu sin rapportering från sitt besök i Brasilien: “Rio Madeira ligger långt upp i Amazonflodens avrinningsområde, men någon bäck är det inte! Flödet kan nå över 60 000 m³/s och dammarnas avkodningsförmåga är mer än 80 000 m³/s. Som jämförelse kan nämnas att Göta älv har ett maxflöde på strax över 1000 m³/s, Donau 15 000 m³/s och Columbiafloden 35 000 m³/s. Två kraftverk, Jirau och Santo Antônio, är under uppförande och kommer vid färdigställandet ha en effekt på 3,6 TW respektive 3,8 TW. Ett normalår står vattenkraften för >80 % av energiförbrukningen i Brasilien och produktionen ökar ständigt i takt med ökad utbyggnad.

Båda kraftverken omgärdas av omfattande program för att kompensera  effekterna på miljön och lokalbefolkningen, så även om det är kontroversiellt att bygga vattenkraftverk i Amazonas djungler tror jag de flesta länder har mycket att lära av den brasilianska modellen. Man jobbar med fiskpassage vid båda kraftverken, vilket minst sagt är en utmaning med tanke på att Rio Madeira är enormt stor och man i dagsläget har identifierat mer än 1000 (!) fiskarter.

Vid Santo Antônio har man anlagt en enorm naturlik fiskväg, vars andra ingång är under färdigställande. Man hade tidigare placerat gabioner i fiskvägen, men dessbättre har man insett begränsningarna med ”ståltrådsstenkistor” och testar nu att ersätta dem med rundade stenblock.  Man provfiskar fiskvägen varannan vecka med hjälp av kastnät och har även genomfört telemetristudier och hydrauliska experiment för att optimera fiskpassagefunktionen. Rio Madeira har sitt namn efter att stora mängder träd transporteras med floden, vilket innebär att man med ytlänsar och stora yttappade luckor försöker styra träden bort från turbinintagen. Vi tipsade om att ytslänsen och ytspillet skulle kunna fylla en funktion för nedströmsvandrande fisk, vilket man inte reflekterat över tidigare.

Jirau kraftverk är det längst uppströms belägna kraftverket i Rio Madeira och man måste därför fånga och artbestämma alla fiskar för att inte släppa vidare sådana arter som historiskt inte kunnat passera de vattenfall osm låg mellan de två kraftverken.  Man har därför anlagt två ”falska fiskvägar” som leder fisken in i fångstsystem, med möjlighet till ”trap and transport”.  Den ena av dem är dessutom flyttbar (dock inte är gjort i en handvändning) och man kan således ändra dess placering vid behov. Det finns en del arbete kvar för att optimera placering och design av fiskvägarna vid Jirau, men det är sannerligen ingen enkel uppgift.

Det ska bli mycket spännande att följa det fortsatta arbetet vid såväl Santo Antônio som Jirau kraftverk. Vi tackar för en fantastisk gästfrihet och hoppas på att få återgälda den!”