Naturresurs rinnande vatten

Fiskvägen vid Geesthacht i Elbe.

Under förra veckan organiserades Fish Passage – International conference on river connectivity best practices and innovations i Groningen, Nederländerna. Konferensen innehöll en mängd presentationer om fiskvandring och fiskpassage. Presentatörerna var biologer, ingenjörer, forskare och branschfolk och kom från sex olika världsdelar. NRRV och Karlstads Universitet var väl repressenterat: Larry Greenberg var moderator för en keynote session och presenterade “Conservation of a landlocked salmonid population in a regulated river: Taking a holistic approach”. Olle Calles var en av konferensens huvudorganisatörer och presenterade “On the performance of a new upstream and downstream passage facility for diadromous fish species” samt “A telemetry study on marble trout (Salmo marmoratus) and Italian barbel (Barbus plebejus) at a nature-like fish ramp in an Alpine river”. Stina Gustafsson var med i konferensens Advisory board och presenterade “Habitat compensation in a nature-like fishway”. Min egen presentation hade titeln “Postspawning survival and downstream passage of landlocked Atlantic salmon (Salmo salar) in a regulated river: Is there potential for repeat spawning?”. Konferensens abstracts kan läsas här

Under helgen innan konferensen gavs fem kurser på temat fiskpassage, närmare bestämt Dam removal, Downstream Passage, Techinical and Nature-like fishway designs, Fishway evaluations och Integrating Fish Passage in Watershed Restoration Plans: How to prioritize actions and monitor their effectiveness. Olle Calles var en av kursledarna på kursen om nedströmspassage.

Konferensen avslutades med studiebesök vid nederländska fiskvägar, slussar och tidvattensbarriärer. Eller till Elbe och en av Europas största fiskvägar vid dammen i Geesthacht utanför Hamburg.

Under den senaste veckan har jag och Stina Gustafsson deltagit i en ”Fish swimming”-kurs i Leiden, Nederländerna. Kursen är en del av COST-ACTION FITFISH och bestod av föreläsningar och studiebesök.

Simon MacKenzie från University of Sterling, pratade om “fish personality” – om olika personlighetstyper av fisk och hur detta påverkar vad och hur fisken reagerar, där personligheten går igen i allt från beteende till genuttryck med inverkan på både aquakultur och ekologi. Hans Slabbekoorn,Leiden University presenterade rön och forskning om fisk och ljud. Ett intressant föredrag som pekade ut hur en del fiskar kommunicerar med ljud, hur fiskar kan reagera på ljud och möjliga effekter av alla antropogena ljud i både hav och sötvatten. Christian Tudorache, Leiden University och Arjan Palstra, IMARES presenterade och demonstrerade olika typer av fish swimming forskning – fiskars simförmåga under olika förhållanden (vattenhastigheter, temperatur osv) i swim-chambers (löpband för fisk…) och rännor. Christiaan Henkel, University of Leiden, pratade om genomics och fisk  med fokus på principer, metoder och exempel. Jeroen Huisman (Van Hall Larenstein Applied Sciences University), Erwin Winter (IMARES) och Radu Suciu presenterade en mängd exempel på fiskvandring – från id och ål till torsk och stör, från åar till hav och från Volga till Nordsjön.

Kursdeltagarna kom från många olika inriktningar av fiskbiologen – fysiologi, akvakultur, fiskeri, ekologi, migration och passage – och från åtta europeiska länder. En mängd intressanta och givande diskussioner förekom naturligtvis under lediga stunder.

Häromdagen rekommenderade jag boken  “King of Fish  – The Thousend Year Run of Salmon” av David. R. Montgomery. På Youtube finns ett föredrag där författaren pratar om laxen, dess naturhistoria, och interaktion mellan fisk och människa. Se föredraget nedan:

“King of Fish  – The Thousend Year Run of Salmon” är en välskriven bok av David. R. Montgomery som sätter den vilda laxen i ett socialt, historiskt och ekonomiskt sammanhang. Annektoter, historiska källor, vetenskapligt dokumenterad kunskap och entusiasm blandas för att ge en bild av fisken och människans relation till den. Författaren beskriver hur laxens historia (delvis) upprepar sig med kraftigt försvagade eller utplånade laxbestånd som ett resultat av överfiske, dammar och föroreningar i Europa på 1700-talet, på den amerikanska östkusten under slutet av 1800-talet och på den amerikanska Stillahavskusten under 1900-talet fram till idag. På de flesta platser och under de flesta tider har kunskap om varför laxen minskat inte varit det huvudsakliga problemet. I minst tvåhundra år har det pratats om upp- och nedströmspassage, begränsningar av fiske och habitatskydd men starkare ekonomiska och sociala intressen (industri, fiske, vattenkraft) har övertrumfat laxen. Och det är kanske dags att vi lär oss läxan, boken avslutas med en varning och sensemoral: ”In the end, the resurrection or destruction of salmon will come down to moral and ethical issues – to value choices that society can make explicitly or continue to make implicitly. Do we want salmon in our rivers? Are we willing to drive species knowingly to extinction, even if only by looking the other way? The solution is not really all that mysterious. We simply cannot keep on doing things the way we’ve been doing them, or we risk losing the salmon. The choice is ours; the future is not. The sixth H in the salmon story also is ours to choose. Will it be hubris or humility?” 

Boken innehåller bland mycket annat även personliga beskrivningar av laxälvar, intressanta skildringar av laxens betydelse för den amerikanska ursprungsbefolkningen (med effekter på förvaltningen också idag), redogörelser för bevarandeåtgärder och diskussioner runt dem och en hel del fascinerande kuriosa. En viktig och intressant sommarläsning för den som är intresserad av lax i synnerhet och människans relation till naturen i allmänhet.

Boken lånas med fördel på ett välsorterat bibliotek men kan också läsas som e-bok.

John Piccolo presented a poster about Klarälven salmon at the recent international symposium “Advances in the Population Ecology of Stream Salmonids – IV” in Girona, Cataluña, Spain. The poster can be seen online here:

John also gave a presentation about conservation biology of salmon and trout, focusing on a recent debate on conservation ethics summarized by Tallis et als (2014) article in Nature Communications. He also recommends Holmes Rolston IIIs “A New Environmental Ethics: The Next Millennium for Life on Earth”  for more reading on conservation ethics.

Det senaste numret (nr2 2015) av Våra Fiskevatten, Sveriges fiskevattenägareförbunds tidning, har temat fiskpassage. Olle Calles och Larry Greenberg från NRRV och Karlstads Universitet berättar om passagelösningar och relaterad forskning i bland annat Ätran, Klarälven och Alsterälven. Deras fokus ligger på nedströmspassage. Andra intressanta artiklar om passage-lösningar i Rolfsån, Testeboån och Säveån finns också med i tidningen. Tidningen kan beställas hos Fiskevattenägareförbundet och ett smakprov kan läsas här.

Just nu pågår det internationella symposiumet  “Advances in the Population Ecology of Stream Salmonids – IV” i Girona, Katalonien, Spanien. Allt från livshistoria och genetik till restaurering och beteende ekologi diskuteras.  Från Karlstads Universitet deltar Eva Bergman och John Piccolo. Eva Bergman presenterar “Woody debris in boreal streams: Effects on brown trout foraging and behavior” och Jack Piccolos presentation har titeln “Understanding Atlantic salmon smolt production in a large regulated river: A case study from Klarälven, Sweden”. 

Peter Rudberg och Marisa Escobar från Stockholm Environment Institute samt Julie Gantenbein och Nicholas Niiro från Water and Power Law Group har författat artikeln “Mitigating the adverse effects of hydropower projects: A comparative review of river restoration and hydropower regulation in Sweden and the United States”. De har jämfört restaurering, miljöarbete och lagstiftning kring vattenkraften i Sverige och USA. Peter Rudberg sammanfattar artikeln på SvD-Brännpunkt:

“Vi är en grupp svensk-amerikanska forskare som genomfört en detaljerad jämförande studie av miljöåtgärder vid vattenkraftverk, produktionsförlust på grund av dessa åtgärder samt bakomliggande miljölagstiftning i Sverige och USA. På alla punkter kommer vi fram till att det har skett ett betydande större antal miljöförbättrande åtgärder vid befintliga vattenkraftverk i USA än i Sverige. Det främsta skälet till detta är att tidsbegränsade tillstånd möjliggör att ett mycket större antal tillstånd ses över och justerats i USA än i Sverige. Anläggningarna har därmed rustats upp så att de är i linje med gällande miljölagstiftning och senaste forskningsresultat. I studien uppskattar vi att 15 år av förnyelse av tillstånd och tillhörande miljöåtgärder lett till en förlust på ungefär en 0,5 procent av den totala vattenkraftsproduktionen i USA. I samband med förnyelsen av ett tillstånd renoveras också vattenkraftverket vilket ökar produktionskapaciteten med, i genomsnitt, över 3 procent. Detta skapar en ökad elproduktion som vi inte inkluderat i vår uppskattning.”

Läs den vetenskapliga artiklen här och debatt-artikeln i Svenska Dagbladet här.

SVT rapporterar om en planerad kraftverksutrivning i Mörrumsån. Det är Mariebergs kraftverk, vandringshindret närmast havet som ska rivas. Genom att den gamla laxtrappan ersätts med fri passage ökas vandringsmöjligheterna för fisk samtidigt som utrivningen återskapar gamla strömvattenhabitat i vattendraget. Åtgården förväntas gynna laxen och ha en positiv inverkan på lokalt fiske och friluftsliv. Se inslaget på SVT nedan och passa på att kolla in NRRV:s arbete i Mörrumsån.

För ungefär ett år sedan assisterade jag vid utsättning av laxyngel i Huntington River, ett biflöde till Winooski River, i Vermont, USA. Yngelutsättningen är en av flera ansträgningar som görs för att få tillbaka ett vilt bestånd av Atlantlax i älven. Laxen utrotades under sent 1800-tal som som ett resultat av dammbyggen, habitatförstöringar och fiske. Man tror att det historiska laxbeståndet migrerade via Lake Champlain och Saint Lawrencefloden ut till födosöksområden i Atlanten. På grund av vandringshinder på vägen till havet är restaureringen fokuserad på en landlåst lax-population i Lake Champlain. Förutom yngel sätts en hel del smolt ut i älven, fisken som sätts ut kommer genetiskt sett från Maine.

Tre kraftverk skiljer yngelutsättningsplatsen, och potentiella lekområden i samma biflöde, från sjön. Passage-problemet är en del av restaureringsarbetet. En fisklift vid kraftverket närmast sjön kombineras med transport av uppströmsvandrande lekfisk (havsnejonögon anses invasiva och avlivas) medan by-passes är installerade vid alla tre kraftverk för nedströmsmigrerande fisk. Under förra våren studerade vi smoltens nedströmsmigration i systemet och sammanställer för närvarande resultaten från denna studie.

Lax-yngel transporterades från odlingen till Hunington-River. Ett team sammankallat av Vermont Fish and Wildlife Department och bestående av ett dussintal personer – biologer, frivillga och praktikanter – delade sen upp sig längs biflödet för att sprida ut fisken.

Yngel i en hink.

En närmare titt på ynglen i hinken.

Hinken, ynglen och älven.

En biolog sprider ut yngel i älven.