En artikel i tidskriften Science Advances presenterar ny forskning om ålens lekvandring. En mängd ålar från stora delar av Europas kust har märkts med satellitsändare och s.k. data storage tags (DST). Sändarna släpper ålen och flyter upp till ytan vid en bestämd tidpunkt (eller vid oväntat fel eller när ålen dör), vid ytan sänder satellitsändarna information till forskarna medan DST-märkena först måste återfås. Sändarna mäter tryck (djup), temperatur och ljusintensitet, och bär även med sig en intern klocka. Utifrån dessa data har fiskens rörelser både i djupled och över havet återskapats. Av 707 märkta ålar återficks data från 206 fiskar.
Vid en förutbestämd tidpunkt släpper sändaren från ålen och flyter upp till ytan. Satellitsändaren sänder då lagrade information, via satellit, till en dator. Animation från the New York Times.
Den studerade ålen rörde sig dagligen från kallt djup vatten på dagen till ytligt varmare vatten under natten, förmodligen för att undvika predation och reglera upplevd temperatur. Geografiskt rörde sig ålen från både Skandinavien, brittiska öarna och Medelhavet i riktning mot Azorerna (på väg mot Sargassohavet) med en hastighet av 3 – 47 km/dag. Många ålar föll dock offer för predation.
De märkta ålarnas vandringsvägar. Bild från artikeln i Science Advances.
Författarna gick sedan vidare med resultaten och använde storleken på återfångade ållarver och deras uppskattade tillväxt för att räkna ut lekperiod vid Sargassohavet. De jämförde denna lekperiod med tiden då ålen lämnar de europeiska floderna och ålens uppskattade simhastighet. Utifrån dessa resultat spekulerar de sedan om att en del ålar hinner fram till lekplatserna i tid för lek, medan andra migrerar långsammare och väntar med att leka till efterföljande leksäsong.
En märkt ål. Foto från Calle Elfström/SVT.
Läs artikeln i Science Advances: Empirical observations of the spawning migration of European eels: The long and dangerous road to the Sargasso Sea.
Flera välskrivna populärvetenskapliga artiklar om forskningen, med förklarande bilder och foton på märkta ålar finns naturligtvis tillgängliga online. Exempelvis “On Epic Spawning Migration, Eels May Travel at Their Own Pace” i The New York Times eller “Ålens gåta löst” på SVT.
Slutligen kan nämnas att ett par av studiens ålar fångats av Karlstads Universitet i samband med våra ålstudier i Ätran.