Ålvandringen har tyvärr stannat av rejält i och med uteblivet regn och låga temperaturer. Vi har märkt sju ålar med radiosändare, men bara en har hittat fram och ut genom rören och den hade blivit skadad längs vägen. Vi hoppas på riktiga blöta höststormar för att få fart på dem igen!! Fiskeriverkets planerade tripp för en andra märkningsomgång med hydroakustiska sändare får nog skjutas på framtiden…. om inget händer inom kort. Nedan foton från märkningsaktiviteterna med Linda, Olle, Nina och Stina (bakom kameran). Pejlturerna mellan kraftverket och Gunnerud har visat oss hur vacker Alsterälven med omgivningar är! Frödingleden som går längs med älven rekommenderas varmt.

I onsdags, för snart en vecka sedan, kom telemetristudien igång (mer info om syftet med telemetristudien hittar du här!). Fem ålar, som fångats uppe i Gapernfällan, förseddes med radiosändare och släpptes därefter ut i Alstersälven ca 1,5 km norr om Alsters kraftverk. Jag har sedan dess pejlat in dessa ålar varje dag och sett hur mycket de förflyttat sig från ena dagen till den andra. Mycket intressant. En av dem återfångades i bottensumpen idag och en annan har knappt påbörjat sin resa. Imorgon kommer ett par nya ålar att förses med radiosändare.

Det har alstrats en del rapporter och artiklar från arbetet i Emån och ni får gärna ta del av dem om ni hör av er till oss:

• Brodin, M. (2004) Havsöringars och laxars lekvandring i anslutning till nybyggda omlöp i det reglerade vattendraget Emån. Master thesis, Karlstad University.
• Calles, E.O. & Greenberg, L.A. (2005) Evaluation of nature-like fishways for re-establishing connectivity in fragmented salmonid populations in the River Emån. River Research and Applications, 21, 951-960.
• Calles, E.O. & Greenberg, L.A. (2007) The use of two nature-like fishways by some fish species in the Swedish River Eman. Ecology of Freshwater Fish, 16, 183-190.
• Calles, O. (2006) Re-establishment of connectivity for fish populations in regulated rivers, Karlstad University Press, Karlstad.
• Calles, O. & Folkesson, J. (2003) Angående förhållandet mellan längd och höjd för öring i Emån. KARLSTADS UNIVERSITET. 5 pages.
• Calles, O. & Greenberg, L. (2009) Connectivity is a two-way street – the need for a holistic approach to fish passage problems in regulated rivers. River Research and Applications, 25, 1268-1286.
• Calles, O.E. & Greenberg, L. (2003) Use of PIT-tags in evaluating the effectiveness of fish by-pass channels in the regulated River Eman, Sweden. American Fisheries Society Annual Meeting, 133, 31.
• Danielsson, A. (2005) Hur påverkas öringens (Salmo trutta) lekvandring av manipulerat flöde? How do artificial freshets affect the upstream migration of brown trout? (In Swedish with English abstract).Candidate thesis, Karlstad University.
• Engqvist, T. (2009) Avledning av öringsmolt (Salmo trutta) från turbinintag. Guidance efficiency and mortality at power plant intakes. Master, Karlstad University, Karlstad.
• Greenberg, L. & Calles, O. (2010) Restoring ecological connectivity in rivers to improve conditions for anadromous brown trout Salmo trutta. In: Proceedings from Freshwater Habitat Management for Salmonid Fisheries conference. (Eds P. Kemp), Vol. Blackwell publishing, Southampton.
• Juhl, M. (2005) Passage efficiency for non-salmonid species in bypass channels in the River Emån. (In Swedish with English abstract). Master thesis, Karlstad University, Karlstad.
• Månsson, C.J. (2007) Färnans (Leuciscus cephalus) vandring och ekologi i ett reglerat vattendrag. Master thesis, Göteborg, Göteborg.
• Olson, M. (2005) Downstream migration of brown trout (Salmo trutta) smolts past hydropower plants in the River Emån. Master thesis, Karlstad University.

Det har alstrats en del rapporter från arbetet i Ätran och ni får gärna ta del av dem om ni hör av er till oss:

Bergdahl, D. 2007. Nedströmsmigration av atlantlax och havsöring vid Hertings vattenkraftverk. Biology, Göteborgs Universitet. 14 sidor.

Bergdahl, D. 2008. Downstream migrating silver eels confronting a hydropower station in southern Sweden. Biology, Göteborgs Universitet. 11 pages.

Calles, O. (2009) Redovisning av åtgärds funktion för nedströms vandrande fisk i Ätran. Slutrapport till Naturvårdsverket No. 3 sidor.

Calles, O. & Bergdahl, D. (2009) Ålens nedströmspassage av vattenkraftverk – Före och efter åtgärd. Karlstad University Studies No. 2009:19. 37 sidor.

Calles, O., Kläppe, S., Österling, M. & Alenäs, I. (2009) Återställning av vandringsväg för fisk vid Hertings kraftstation i Ätran. Årsrapport till Naturvårdsverket. 5 sidor.

Calles, O., Olsson, I.C., Comoglio, C., Kemp, P., Blunden, L., Schmitz, M. & Greenberg, L.A. (2010) Size-dependent mortality of migratory silver eels at a hydropower plant, and implications for escapement to the sea. Freshwater Biology, 55, 2167-2180.

Karlsson, S. 2008. Hydro-electric power and downstream migration of  Atlantic salmon and Sea trout – Evaluation of mortality and movement using telemetry in the river Ätran. Biology, Göteborgs Universitet. 21 pages.

Monsén, J. 2010. Laxens biologi i ett reglerat vattendrag (arbetstitel). Naturresurs rinnande vatten, Karlstads universitet. 10 sidor.

…tre av våra 21 havsnejonögon stod i dag inte längre kvar på sträckan Vessigebro-Högvadsån! Lasse båtpejlade från Högvadsån till Herting (se foto nedan) och  Jonas med Paolo sista biten till havet, men ingenstans fanns de.

Det blev till att bilpejla (foto nedan) vid Ätrafors och uppåt i Högvadsån och två stod direkt nedan Ätrafors kraftstation! Den sista då? Till slut hittade vi henne en liten bit nedanför Nydala kvarn (foto nedan). Starkt simmat!

Som jag hade hoppats på, kom det mera havsnejonöga och idag var det rekord, med hela sex stycken. Nu blir det 11 stycken som ska radiomärkas i morgon och med lite tur får vi fler i ryssjan även i morgon.

Nu när vi pejlat de radiomärkta havsnejonögonen i några veckor har följande hänt, De flesta av de  havsnejonögonen som släppts vid laxbron, har stått relativt stilla. Tills för några dagar sedan, då de som varit längre ner, vid vallarna och laxbron. De har nu simmat upp och ställt sig vid utloppet till de gamla kraftverket ( H1). Där står nu fyra av de fem radiomärkta havsnejonögonen, den femte har parkerat sig i nedre delen av laxtrappan. De ska bli mycket spännande och se om det lyckas komma igenom laxtrappan.

De tre som är utsatta ovan Hertings kraftstation, har alla rusat iväg och simmat ett längre sträcka direkt efter utsättningen. De simmade till följande platser efter utsättningen och har sedan dess befunnits sig på dessa platser. Den första som sattes ut gav järnet och simmade upp och ställde sig nedan fors. Den andra gjorde minst sagt en lika stor strapats och befinner sig i Vessigebro. Det tredje havsnejonögat gav upp lite tidigare och befinner sig nu mellan hertingen och Vessigebro. Vi får se vad de nya som ska radiomärkas kommer att ta vägen, antar att dessa är lika goda simmare som de som redan är radiomärkta.

Nedan ser ni text med tillhörande foto som skickats in från “Olof”. Skicka gärna in kommentarer om era erfarenheter och kunskaper om havsnejonöga! Givetvis är vi även intresserade av poster på allt som rör Ätran, fisken, fisket och historien kring allt detta!

//Olle

Hej Olle,

Här kommer bilden på ett havsnejonöga fångat vid Herting, vid detta tillfälle höll flera olika nejonögon på med sina stenkonstruktioner ovanför Laxbron.

Jag började fiska i Rolfsån 1956 och fram till 1974 kunde jag där normalt se havsnejonögon i strömmarna vid Hjälm, Gåsevadsholm och Myrekulla. 1961 började jag fiska i Ätran mellan Vessigebro och Ätrafors och stötte under juni relativt ofta på nejonögon i strömmarna vid Fors och vid ett tillfälle ända uppe i sammanflödet med Högvadsån. Efter 1974 har jag bara gjort några få iaktagelser, trots att jag under maj-juniall lägger 8-10 dagar på att fiska denna sträcka i Ätran. Jag antar att nejonögat precis som alla andra bottenlevande fiskar i Kattegatt tog stryk av trålfisket. Om inte direkt, så i alla fall indirekt, genom att trålfisket tog bort de stora fiskar som nejonögonen parasiterar på.

Det är oerhört roligt att fiskens uppträdande i Ätran nu undersöks. Jag hoppas att satsningen på bättre passage för all fisk vid Herting kommer att innebära ett stort steg mot ett naturligare liv i ån.

Med vänlig hälsning

Olof

Så kommer då berättelsen om nr 2…

Lax nr. 29 är en hane på 71 cm och 2,9 kg som märktes och sattes ut ovan laxbron 31 augusti.

Den väntade till 8 september innan den närmade sig laxtrappan och det krävdes 10 sådana besök innan den tog sig förbi 3 oktober. Knappt en dygn senare var den i Vessigebro och 2½ dygn efter den passerat Herting var den och rekade i Högvadsåns mynning. Sannolikt lekte den vid “Nannes öar” strax nedströms Högvadsåns mynning. Vid högflödena under hösten passade den på att vandra nedåt och förbi Herting, med det spillvatten som släpptes den 28 november. Nästa fisk får bli någon som inte haft det så lätt som nr. 44 och 29.

Ytterligare ett havsnejonöga i Ryssjan idag och de är kanske nu de kommer. Så idag radiomärktes tre stycken havsnejonögon. Ett av de tre radiomärkta havsnejonögonen sättes ut ovan hering, de andra två sattes ut vid laxbron.
Ska bli mycket kul vid radiopejlingen i morgon, om den som sattes ut ovan herting har rusat iväg lika snabbt uppströms som den förra gjorde. Fast vem kan slå rekordet på 11 timmar till Vessigebro.

Dagen började med att packa allt som skulle med och sedan möta upp Lasse som har varit ledig under helgen. Vi började med att vittja ryssjorna och även idag var ryssjorna fulla av flodnejonögon.
Hör och häpna, även idag ett havsnejonöga! De är så man får rysningar i kroppen när man ser denna märkliga art. Nu är nummer fyra fångad, bara 26 kvar. Kan nämna det, att en tjej från Portugal håller på att göra en kartläggning av det europeiska nejonögonbeståndet. Självklart vill vi hjälpa till så gott vi kan med DNA-prover till denna kartläggning.

Mörten är spårlöst försvunnen! En stor insats gjordes idag med att försöka hitta dessa förrymda radiomärkta mörtar. Vi sökte mörtarna med båt och pejlutrustning, från Herting till mynningen via tullbron utan resultat, ingen verkade vara hemma. Loggrarna skvallrar om att de vandrat ut för några dagar sedan och kanske är de i det bräckta vattnet där vi inte kan höra dem? Bara några få promilles salthalt tar nämligen bort signalen från sändarna…