Today, Tuesday 23 April, Erik Petersson (Professor at the Swedish University of Agricultural Sciences) will give a seminar titled “Effect of cormorant predation on fish populations – a meta-analysis”. The seminar will be held at 13:15 in room 5D306 at Karlstad University. Everyone that wants to are welcome to attend the seminar.
Flera forskare inom NRRV och Karlstads universitet är inblandade i ett nytt forskningsprojekt om ål och vattenkraft. Projektet diskuteras och presenteras i ett pressmeddelande:
En ung ål.
“En ung ål.
“Under de senaste 30 åren har antalet ålyngel som vandrar upp i vattendragen minskat med 90-99 procent. Nu ska forskare vid Karlstads universitet i samverkan med SLU, myndigheter och industri undersöka hur man kan uppnå ekologiskt och samhällsekonomiskt hållbar vattenkraft. Satsningen finansieras av Formas med 3 miljoner kronor under tre år.
– Problemställningen angrips i samverkan mellan forskning, myndigheter och industri, vilket i ett internationellt perspektiv är mycket ovanligt, säger Anders Nilsson, professor i biologi vid Karlstads universitet. Det är den här samarbetsmiljön som ger förutsättningar för projektet. Genom åtgärdsinriktade studier av ålyngel ska vi utvärdera effektiva lösningar för uppströmspassage, habitatkrav för hög överlevnad, samt vandringsmönster. Allt för att hitta nödvändiga verktyg för att uppnå både ekologiskt och samhällsekonomiskt hållbar vattenkraft.
Samverkan en framgångsfaktor
– Vårt forskningsprojekt fokuserar på att identifiera och hitta lösningar för ökad ålyngelöverlevnad, med fokus på övergångsfasen mellan havsmiljö och tillväxtområden i sötvatten, säger Olle Calles, universitetslektor i biologi. Alla intressenter är överens om att denna kunskap är avgörande för att återskapa ett livskraftigt europeiskt ålbestånd i samklang med en hållbar vattenkraftsproduktion.I ett både energikrävande och miljömedvetet samhälle blir förnyelsebara energiformer allt viktigare. Vattenkraften är en värdefull resurs som producerar el med en begränsad klimatpåverkan, men verksamheten innebär påverkan på den lokala miljön och dess ekosystem och värden. Exempel på sådana värden är biologisk mångfald, dricksvatten, rekreation och fiske.
Ålen är nu akut hotad
Vattenkraft innebär att fördämningar byggs i vattendraget vilket gör att fiskar hindras från att röra sig fritt. Den akut hotade ålen (Anguilla anguilla) är särskilt känslig eftersom delar av den Europeiska populationen är beroende av vandringar mellan hav och vattendrag för att kunna fullfölja sin livscykel, med reproduktion i Sargassohavet, vandring till Europas sötvattenssystem för att upp till 20 år senare simma tillbaka till Sargassohavet som lekmogen ål. Antalet uppvandrande ålyngel har minskat med 90-99 procent under en trettioårsperiod. Kraftbolagen är ålagda att genomföra åtgärder som historiskt sett har utvecklats från att lyfta naturligt uppvandrande ålyngel förbi vandringshinder samt utsättning av importerad ål, till att i dag fokusera på fria vandringsvägar.
Helhetsgrepp för bevarande av ålen behövs
– Merparten av genomförd forskning, förvaltning och passageförbättrande åtgärder har fokuserat på lekmogen ål, medan nästan inget gjorts för att möjliggöra en naturlig rekrytering av ålyngel till våra vattendrag, säger Olle Calles. För att kraftbolagens miljövårdsarbete ska kunna stärka de naturliga bestånden behöver kunskapen förbättras avsevärt om var och hur åtgärder ska implementeras. Åtgärder vid vattenkraftverk är kostsamma och måste implementeras på rätt sätt på rätt plats, vilket innebär att en kunskapsförbättring är såväl ekologiskt som samhällsekonomiskt motiverad.
Vid Karlstads universitet har forskargruppen Naturresurs rinnande vatten under ledning av Professor Larry Greenberg, en lång och framgångsrik historia av samverkan med industri, miljöorganisationer och myndigheter.
– Eftersom kraftbolag, förvaltande myndigheter och universitet i det här frågan har gemensamma mål för ålförvaltningsarbetet har vi nu unika möjligheter för framtagandet av framgångsrika åtgärdsprogram, säger Anders Nilsson. Ålars vandring upp i sötvatten kan pågå under flera år innan de når fram till optimala uppväxtområden, men på vägen kan det finnas flera hinder. Det är av stor vikt för återhämtningen av det europeiska ålbeståndet att sådana hinder identifieras och i möjligaste mån elimineras.
Finansiär för projektet är Formas som beviljat ett anslag på 3 miljoner kronor fördelat på tre år. Karlstads universitets samverkanspartner i projektet är Statkraft, Falkenbergs kommun, E.ON, Havs- och vattenmyndigheten samt Sveriges Lantbruksuniversitet.
För mera information kontakta Olle Calles, universitetslektor i biologi, tel 070 177 1144, mejl olle.calles@kau.se eller Anders Nilsson, professor i biologi, tel 070 346 25 66, mejl p.anders.nilsson@kau.se“
Lyssna också på när Olle Calles blir intervjuad på P4 Värmland angående vår ålforskning: Färre ålar i Sargassohavet ger få yngel i Sverige.
Studenterna från Ekologisk miljövård fortsätter att rapportera från sitt besök vid Vattendagarna i Vattenriket, Kristianstad. Den här gången är det Maria Eriksson och Helen Berggren som skrivit texten:
“Onsdagen inleddes med att den nya styrelsen i SFL som valdes under tisdagens årsmöte presenterades. Temat för dagens presentationer var ”Planera för vatten, utmaningar och verktyg”. Först ut var Lena Tranvik från Artdatabanken, SLU som gav sin syn på hur man kan arbeta för att vattnet ska få ta mer plats i landskapet med koppling till grön infrastruktur. Lena poängterade de oönskade konsekvenserna av de senaste århundradenas storskaliga förändringar i landskapet och antropogen kontroll av vatten. Dessutom lyfte hon de senaste 20 årens positiva arbete med att framhålla den akvatiska miljövården och gröna infrastrukturen, men belyste att detta arbete fortfarande är tungrott. Därefter talade Göran Ewald från Malmö Högskola om Sveriges beredskap för klimatanpassningar och påpekade problematiken med att det finns en osäkerhet kring ansvarsfördelningen till följd av avsaknad av en central styrning. Göran poängterade att vi måste lära oss av varandra och våga agera, trots att det ibland saknas detaljkunskap. Efter Göran klev Elisabet Andersson från Skogsstyrelsen upp på scenen istället för Linda Parkfelt som inte kunde delta p.g.a. sjukdom. Elisabet berättade om Skogsstyrelsens vattenförvaltningsarbete och konstaterade att man inom organisationen har fått ett delvis nytt synsätt där man lyfter fram problemområden, istället för att endast fokusera på de ”fina” områdena. Hon lyfte även fram vikten av att utveckla miljöhänsynsuppföljningen och tror att detta kommer få en ännu större betydelse i det framtida arbetet.
Efter fikapausen inledde Stefan Köhler från SLU med sitt föredrag om humus i relation till vattenverk. Fokus var på vilka negativa konsekvenser humus har för vattenverkens funktion och vilka effekter detta får på vår framtida försörjning av rent vatten till rimliga kostnader, vilket ytterligare förväntas problematiseras i och med framtida klimatförändringar. Därefter fick vi höra två föredrag om VA- och vattenplanering fram till lunch. Mats Johansson från konsultföretaget Ecoloop inledde med att reda ut vad en VA-plan är och har för syfte samt gav exempel på hur kommuner har gjort VA-planer på olika sätt. Han poängterade problematiken kring att kommunerna förväntas formulera vattenplaner trots att det råder en omfattande begreppsförvirring kring vad en vattenplan är och ska innehålla. Geraldine Thiere som representerade Höje å Vattenråd berättade sedan om hur man för Höje å förflyttade ansvaret för vattenplanering till vattenrådet istället för kommunen. Hon belyste fördelarna med att förlägga vattenplaneringen på vattenrådet och hur man på så vis lyfter upp planeringen på avrinningsområdesnivå i syfte att få ett helhetsperspektiv.
Efter lunch startade eftermiddagspasset med David Liderfelt från Mälarens Vattenvårdsförbund och hans föredrag om Mälaren och det kommunsamarbete som krävs för att nå miljökvalitetsnormerna för vatten. Mälarens Vattenvårdsförbund har 50 medlemmar som består av kommuner, länsstyrelser, fiskare m.m. Han påpekade att just Mälaren är ”en sjö för miljoner”, och är viktigare än både Vänern och Vättern. Detta för att Mälaren berör så pass många människor. Magnus Sunnebro från Stockholms Stad fortsatte sedan med att prata om Stockholms handlingsplan för en god vattenstatus. Det nuvarande vattenprogrammet sträcker sig från 2006-2015 och han presenterade några framtida mål som är viktiga att fokusera på för att uppnå en god vattenstatus. Dessa var bland annat att man behöver en tydlig ansvarsfördelning av vattenfrågor inom staden med en gemensam vattenplaneringsprocess samt att man behöver ett system för uppföljning och utvärdering.
Sedan var det dags för work shops. Vi valde att delta i den under titeln ”Att jobba med ekosystemtjänster i praktiken” med Magnus Tuvendal som inspiratör. Där fick alla dela med sig av sina tankar av hur ekosystemtjänster kommer in i praktiken. Sedan diskuterades det i smågrupper angående lösningar, metoder, hinder och kunskapsluckor i relation till ekosystemtjänster.
Efter återsamlades samtliga för en kort sammanfattning av respektive work shop. Från ”Habitatdirektivet – rapportering, läget, trender och åtgärdsbehov” poängterades det faktum att en väldigt stor andel limniska arter är rödlistade och att det är av stor vikt att skydda livsmiljöer som dessa är knutna till. Dessutom nämnde man att den boreala region, där även Sverige ingår, har bedömts ha en dålig status enligt EU kommissionen. De huvudsakliga punkterna som hade diskuterats på ”Vattentät skott – Vatten- och avloppsplanering” var hur man kan tydliggöra ansvarsfördelningen i frågan och utbilda fackmän. Dessutom uttrycktes en önskan om tydligare lagstiftning och fysiska besök av representanter från Vattenmyndigheten. Från work shop ”Att jobba med ekosystemtjänster i praktiken” lyftes risken med att ekosystemtjänster betraktas vara till salu om man sätter en prislapp på dem och ett behov av konkreta exempel för att reda ut begreppsförvirringen. Den fjärde och sista work shopen ”Samarbete inom och mellan kommuner. Vilka underlag behövs för att komma framåt?” hade i stora drag handlat om behovet och vikten av att förankra vattenplaneringsarbetet i kommunstyrelsen samt belyst svårigheterna med att arbete över kommungränserna, till stor del p.g.a. olika licenser till dataunderlag. Dessutom hade man diskuterat svårigheten i att skrida från plan till planering.
Sist ut för Vattendagarna 2014 var Andreas Hedrén från Växjö kommun som gav oss en inblick i vad nästa års vattendagar bland annat kommer att handla om. Växjösjöarna är ett litet sjösystem med höga halter av fosfor. Statusen på sjöarna har gått från att en gång i tiden vara en sanitär olägenhet till att idag vara en tillgång. Muddring och kemisk rening har varit betydelsefulla åtgärder men än idag har man fortfarande kraftiga algblomningar. Åtgärder som Växjö kommun vill fokusera på är minskad tillförsel av näring, stabilisering av fosfor i sediment samt att set till att förekomsten av makrofyter ökar medan fytoplankton minskar. Avslutningsvis tackades den gamla styrelsen i SFL och vattendagarna var över för denna gång och vi studenter begav oss hemåt med många nya intryck.”
Nästa år organiserar doktorander från Karlstads Universitet och SLU workshopen NoWPaS i Värmland. Under tre dagar samlas doktorander och postdocs från stora delar av Atlantlaxens utbredningsområde för att presentera sin forskning och lära av varandra. Fyra seniora keynotes kommer också att prata på workshopen – Eva Bergman, Olle Calles, Bror Jonsson och Göran Spong . Vi ser fram emot en kunskapsintensiv och trevlig sammankomst på vår egen hemmaplan. Och ifall du är en ung forskare som jobbar med lax eller öring, glöm inte att anmäla dig och boka upp den 8-11 April 2014! Mer info nedan:“Sportfiskarna driver sedan 2012 ett treårigt fångstdataprojekt för att öka kunskapen om sportfiskets fångster och om bestånden av lax och öring i Vänern. Alla rapporter som kommer in lämnas vidare till bland annat SLU, Havs- och Vattenmyndigheten och länsstyrelser för forskning och förvaltning vilket på sikt ger bättre fiskevård och sportfiske i sjön.”
“Sportfiskarnas projekt för ‘Fångstdata för Vänerlax och öring’ ger nu konkreta vinster för sportfisket då extra öring sätts ut i Vänern 25 maj som bonus för bra fångstrapportering.”
“Media och fiskeintresserade är välkomna att delta vid utsättningen i Åsfjorden lördag 25 maj. Representanter från fångstdataprojektet kommer att finnas på plats för att svara på frågor om fångstrapportering och fiskutsättningar, mm. Fångstdataprojektet drivs av Sportfiskarna, i projektets referensgrupp ingår Fortum, SLU, länsstyrelserna i Västra Götalands län och Värmlands län, samt Karlstads universitet, projektet finansieras med medel från Fortums Miljöfond.”
Det skriver Sportfiskarna på sin hemsida: http://www.sportfiskarna.se/artikelsida/tabid/78/smid/385/ArticleID/1467/reftab/37/Default.aspx
I lördags (27/4) besökte Karlstads universitet tillsammans med Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund samt SLU smoltutsättningarna i Dalbergså som inbjudna gäster, även Länsstyrelsen Västra Götaland fanns på plats. Huvudansvariga för arrangemanget var sportfiskeklubben Silverlaxen, som genom ett bra initiativ och med bidrag från sponsorer gjort det möjligt att plantera ut 4000 öringsmolt, med syfte att förbättra sportfisket i Vänern. Som ni kan se på bilderna var intresset stort och mycket folk fanns på plats. Nätkassen med smolt bogserades ut från Dalbergså en bit utanför mynningen i sjön där de frisläpptes (se bild). Förutom dagens höjdpunkt, utplanteringen av smolt, bjöd också dagen på guidat trollingfiske, god mat, underhållning och vackert väder. Fisket i sjön var också bra och flera fina fiskar landades.
Tack för ett trevligt arrangemang!
/Anders
Förra måndagen var det laxseminarium i mörrum då bland andra Kungen och Eskil Erlandsson var närvarande då laxproblematiken diskuterades. Även andra forskare såsom flera representanter från SLU samt Lennart Balk från ITM-enheten på Stockholms Universitet. Läs mer på……
http://www.sportfiskarna.se/artikelsida/tabid/78/smid/385/ArticleID/1381/reftab/37/Default.aspx
Under två dagar har jag, Anders Andersson och Johan Watz varit på fiskmärkningskurs i SLU:s regi vid deras anläggning i Älvkarleby. I föredrag och praktiska övningar fick vi se exempel på olika fiskmärkningsmetoder. Allt från molekylära inmärkningar, köldtatueringar och Carlin-märkning till pit-tags, radiosändare och datalagrande märken. Försöksdesign, fiskhållning, lagstiftning och etik runt fiskmärkning diskuterades också.
Demonstration av Carlin-märkning – fisken är bedövad!
Övning – regnbåge pit-tag märks med hjälp av en så kallad pistol.
Demonstration av pit-tag-märkning av smolt.
Döda regnbågslaxar väntar på att bli märkta med T-märken
Vi vill passa på att tacka arrangörerna, föreläsarna, instruktörerna och våra fellow kursdeltagare för två intressanta och trevliga dagar! Väl mött igen!
Idag var Tomas Jonsson från Sveriges Lantbruksuniversitet på Karlstads Universitet och höll ett seminarium om “Climate change and great Arctic charr”. Han berättade om forskning där man genom modeller underöker hur temperaturförändringar via effekter i näringsväven påverkar rödingbeståndet i sjön.
Mycket tyder på att varmare vintrar kan leda till mis-match mellan tiden då rödingynglen behöver mat och tillgången på mat. Maten i det här fallet är zooplankton. Rödingäggen och ynglen utvecklas snabbar om temperaturen under vintern är högre. Medan zooplankton främst är beroende av vårtemperaturen. Varmare vintrar kan alltså betyda att rödingen hinner kläckas, förbruka gulesäcken och vara på jakt efter mat innan zooplankton produktionen kommit igång på allvar. Detta blir såklart ett problem för de hungriga ynglen. Och mycket riktigt verkar man kunna läsa varma vintrar som minskningar i röding fångsterna (vägda efter ansträgning och effektivitet) med en fördröjning på 4-7år. Detta är åldern på fisken som dominerar fisket.
Såklart är inte detta hela rödingens historia. Fiske, rom predation från signalkräfta, konkurrens med utsatt lax och minskad närsaltsbelastning listades som andra faktorer med möjliga negativa effekter på Vätterns röding. Tomas Jonsson pratade också om sambandet mellan siklöja och röding. Siklöje-populationen i sjön påverkas av inomarts konkurrens (där starka årsklasser håller tillbaka rekryteringen av följande årsklasser), predation (från bland annat röding) och abiotiska faktorer – temperatur. Även i detta samspel verkar klimatförändringar spela en roll. Genom att kolla på fiskedata från tidigt 1900-tal ser man att rödingen och siklöjan länge följer varandra i en typisk predator-byte kedja – där ökning av siklöja leder till en ökning av rödingen, som trycker ner siklöjan och så vidare. Men från 1990-talet verkar situationen förändras, ungefär samtidigt som temperatur-öknningen sätter fart – nu syns inte samma tydliga samband längre. Samtidigt har siklöje-populationen minskat – möjligen som ett resultat av en annan mis-match där siklöjeynglen kläcks för tidigt på grund av för varma vintrar.
Nästa vecka är vi tillbaka i vattendragen då Lea Schneider kommer hålla ett seminarium om musslor. Mer information om det kommer inom kort.
På tisdag kommer Tomas Jonsson från SLU till Karlstads Universitet och håller ett seminarium med titeln “Food web models and the Great Arctic Charr in Lake Vättern”. Seminariet ges i rum 5F416, kl.13:15. Alla är välkomna! Större grupper kontaktar John Piccolo för föranmälan.
