Igår besökte Alfred Sandström och Thomas Axenrot från Sötvattenslaboratoriet (SLU) Karlstads Universitet och höll ett seminarium om deras arbete i Vänern. De pratade bland annat om kartläggning av de pelagiska och bentiska fisksamhällena, om signalkräftans situation i sjön och om ett satellitprojekt i uppstartsfas.

Provtrålning kombineras med hydroakustik för att ge en bild av de olika pelagiska fiskbestånden. I den hydroakustiska undersökningen använder man sig av ekolodsteknik och omtolkar de mottagna signalerna till fiskarter och tätheter. Undersökningen sker i transekter som tillsammans sträcker sig över 300km och täcker 4500km². Hela sjön tar ungefär två veckor att kartlägga. Provtrålning sker på utvalda platser och på olika djup  – grunt, vid språngskiktet och djupt. Man har undersökt artsammansättning och fisktäthet på olika platser i sjön varje år sedan 1995. Nors är den dominerande arten i pelagialen, men biomassan av både siklöja och gös kan på vissa platser vara betydande.

Botten- och strandnära fisksamhällen följs i utvalda områden och undersöks med översiktsnät. I Vänern styr djup och produktivitet i hög utsträckning vilken artsammansättning man finner i ett visst område. Till exempel utmärker sig fyra näringsrika områden i sjön (1% av sjöns yta) som artrika och som viktiga rekryteringsområden för kommersiella arter (men är också övergödda).

Signalkräftan har satts ut i Vänern under en betydande tid, troligtvis sedan 1969. Även om bestånden ökat under senare år, och tätheterna kan vara relativt höga i vissa områden, har den ännu ej koloniserat hela Vänern. Spridning av signalkräftan i sjön, som naturligt är ganska långsam, förväntas fortgå framöver. Vänern har historiskt inte haft mycket kräftor vilket i sig gör de ekologiska effekterna i systemet viktiga att studera. En viss oro för flodkräftans öde i omkringliggande tillflöden finns också.

Och så det nystartade satellitprojektet. Genom att kolla på Vänern med satelliter kan man uppskatta primärproduktion, temperatur, vattnets grumlighet och få mått på humushalter. Med satellit kan man kolla på hela sjön många gånger per år och får därigenom mätvärden som i omfång och provtagninsgsfrekvens aldrig kan erhållas genom arbete direkt från sjöns yta. Satellitdata kan sedan, med hjälp av andra mer direkta provtagningar, omvandlas till värden relevanta för att kolla på tex. fiskbestånden, produktivitet osv.

Efter seminariet fortsatte diskussionerna eftermiddagen igenom. Och såklart pratades det en del om lax och öring också.

Håll koll på vår Kalender för att inte missa framtida intressanta seminarier.

I mitten av juni var det dags att fiska från elfiskebåt i Gavleån och det var Mikael Carlstein (Dalanatur) som kom upp med sin gedigna båt. Vi fångade mest fisk i de grundare starkt strömmande delarna av ån nedströms spegeldammarna mitt inne i Gävle. Området är för djupt och för strömt för att kunna genomföra ett vanligt elfiske i så båten kom väl till pass. Här fångades gös, gädda, abborre, vimma, braxen, mört, löja, gärs och björkna. En del stora exemplar undkom håvarna vilket förstås var synd då det var dessa vi helst ville märka (Floy tags) för att senare förhoppningsvis se om det blir någon återfångst uppströms spegeldammarna eller fisken hindras redan där. I den mer
lugnflytande delen fångades inte lika mycket fisk för det var för djupt för att effektivt kunna fiska med båten men vi lyckade ändå fånga en hel del fisk. Här fångade vi även id och stäm dessutom hade vi ett flodnejonöga i håven med smart som den var sög den sig fast i håven när den tömdes i karet och släppte inte taget förrän den var utanför båten och kunde falla ner i ån igen i samma stund som håvmannen såg att den hängde kvar i håven.

Trevlig sommar!

//PETER OLSSON, numer Länsstyrelsen Gävleborg

Gårdagens öppnande av ålrören blev oväntat dramatisk. Bottenröret var precis som förra året igensatt av något… detta något kom farandes ut i brösthöjd när vi fick loss rörkröken… en stor väldigt död gös samt tre ännu större ålar i full färd att sätta i sig kadavret. Nu är rören i gång enligt årets uppställning där vi växlar mellan att ha olika rör öppna: botten, ytan, botten+ytan. Vi kommer således inte att ha mellanröret i drift i år. Vi säger välkommen till Joe (nedan) och hoppas på spännande fångster under 2011!

Samt fyra löjor och två gösar. De flesta ålarna såg riktigt prima ut idag och jag skulle tro att en av dem vägde mer än 2,7 kg (mitt rekord). Tyvärr slutade vågen att fungera efter ett par ålar så det är bara en gissning från min sida. Imorgon tar jag med mig en fungerande våg och en lika mycket fungerande kamera, så då hoppas jag kunna bjuda på en och annan ålbild senare på kvällen.

Nu är bygget av balkongen som sumparna ska vila på igång. Under dessa dagar har det varit dåligt med ål men helgen bjöd på fem stycken, alla i bottensumpen. Sen har det varit en del löjor som tyvärr inte varit i livet när jag vittjat, samt en och annan gös, abborre och björkna.

I Gapern har vi fångat sju ålar totalt sen den 1/9. Igår började vi streamermärka all ål där. Först ut var en liten gulål på 80 g som mätte 29 cm och därefter kom en blankål på 1300 g och 79 cm. Lite skillnad på storlek.

På bilden längst upp kan ni se hur långt Lars och Lennart kommit med den fina balkongen.

… totalt varav 138 ålar. Trenden håller i sig med ålen i botten och övriga i ytan. När radiomärkt ål kommer till kraftverket kan vi få svar på frågor som upphållstid, rörelsemönster m.m. Fångstdatan finns här!!

Två ålar i fredags, en under helgen och noll idag. Det har varit fler gösar än ålar och mittensumpen har oftast varit tom. Så kan man sammanfatta de senaste dagarna.

Hände inte så mycket idag. En ål i bottensumpen tillsammans med en gös och två gösar i ytsumpen. Men här kommer lite bilder.

Idag var det sex gösar och ”bara” fem ålar. Och nu har Lars och Lennart sett till att alla löven åker med ytspillet istället för att fastna på gallret eller åka in i rören.

Det hamnar en del pinnar och löv i sumparna, men nu blir det alltså ändring på det. Jag hoppas kunna ta lite bilder imorgon så får ni se.

I fredags rann det vatten genom rören igen efter sommaruppehållet, men det fanns inga fiskar i sumparna när jag kom dit. Det fanns det dock i söndags. Då hade två ålar hittat bottenröret tillsammans med en gös. Tre abborrar hamnade också i protokollet innan jag for hem och inväntade gårdagens överraskning. Då tror jag bestämt att jag skrämde iväg en häger när jag gick ut till sumparna, som för övrigt var tomma. Hoppades innerligt att jag skulle få se den idag igen när jag kom och att någon av sumparna skulle bjuda på en eller annan ål. Båda önskningarna slog in…

/Linda