Kraftag ål är ett samarbete mellan Vattenkraftföretagen och Havs- och vattenmyndigheten, och utgörs av åtgärder men även forsknings- och utvecklingsinsatser för att öka ålens framgång i utbyggda vattendrag. Kraftag åls slutseminarium arrangeras den 21 November i Stockholm, och organisatörerna bjuder in till att “ta del av ny kunskap från utvecklingsprojekt och hör om frivilliga åtgärder som gjorts för ålen i vattendrag och vid kusten”. Seminariets presentationer behandlar bland annat fysiska avledare för nedströmsvandrande fisk, för ålen skonsam kraftverksdrift, möjligheter att övervaka ålvandringen, transporter av blankål och utsättning av ålyngel. Läs seminariets hela program, och anmäl dig, här: www.energiforsk.se/konferenser/krafttag-al/#

Ett låglutande galler (s.k. beta-galler). Då vattenhastigheten mot gallret alltid är mindre än svephastigheten längs med gallret sveps eller leds fisken mot gallrets slut. Vid gallrets slut finns flyktöppningen – tex. en eller flera ingångar till en bypass.

Låglutande galler används allt mer för att leda nedströmsvandrande fiskar till flyktöppningar och säkra pasagevägar förbi vattenkraftverk.Låglutande galler har tillexempel installerats för att passera nedströmsvandrande fisk i Ätran och Mörrumsån. Olle Calles, forskare vid Karlstads Universitet, leder en samling projekt som under det kommande året ska studera för- och nackdelar med låglutande galler med olika spaltvidd. Idén är att experimentellt testa hur låglutande galler med olika spaltvidd påverkar den avledande funktionen för laxsmolt och ål. Men även hydrauliska förhållanden (fallförluster) och drivgodsproblematik kommer att studeras under de olika spaltvidder. Hypotesen, vad gäller fisken, är att låglutande galler har både en fysisk och en beteendemässig avledande funktion. Detta innebär att även fisk som fysiskt kan passera gallret väljer att inte göra det utan att de i stället visar en preferens för flyktöppningarna. Genom att testa olika spaltvidder hoppas man kunna hitta en spaltvidd som är optimal för att kombinera fiskpassage och vattenkraftsproduktion.

Ålprojektet finansieras av Krafttag Ål medan lax experimenten finansieras av Energiforsks “Miljöprogram vattenkraft”.

Läs mer om ålexperimentet här: Betydelsen av spaltvidd på låglutande galler med avseende på ålpassage.

Fisk marknad 2016 – en konferens för oss som är engagerade i arbetet med fiskvandring, fiskpassage och vattendragsrestaurering – arrangeras i Luelå den 23-25 Augusti. Redan nu är över 150 deltagare anmälda. Det finns dock plats för några till och sista anmälningsdag är den 14:e Augusti. Anmäl dig här.

I det senaste numret av Älvräddarnas tidning Älvräddaren skriver jag och Olle Calles om en del av vår forskning kring vattenkraft, fiskvägar och vandrande lax. Artikeln inleds med att  “Under de senaste hundra åren har utbyggnaden av vattenkraften blockerat många älvar vilket utrotat eller kraftigt minskat många fiskbestånd. Vattenkraften är idag mycket viktig för Sveriges ekonomi och står för ungefär hälften av landets elproduktion. Det enskilda vattenkraftverkets bidrag till den totala energiförsörjningen är dock väldigt skiftande. De tvåhundra största kraftverken står för över 90% av elproduktionen medan de minsta 1500 kraftverken bara producerar 1% av vattenkraftens elproduktion. Detta öppnar för skilda fiskpassagelösningar på olika platser. Genom att riva ut mindre betydelsefulla kraftverksdammar kan många vattendrag öppnas upp för vandrande fisk. Samtidigt kommer dock behovet av att utnyttja älvarna för elproduktion vara fortsatt högt under överskådlig framtid. Men livskraftiga bestånd av vandrande fiskar och vattenkraft behöver inte utesluta varandra. Med genomgripande fiskpassageåtgärder kan en stor andel fisk på kort tid passera vattenkraftverken i både uppströms och nedströms riktning. Det visar vår forskning från Karlstads Universitet.”.

Artikeln har titeln  Tillbaka till framtiden – lax och vattenkraft i samma vattendrag? och behandlar vandrande lax och vattenkraft i Klarälven, Winooski River och Ätran. Den går att läsa i sin helhet i online-versionen av tidningen här.

Olle Calles pratade under veckan också fiskvandring, kraftverkspassage och fiskmärkning på P4 Värmland. Intervjun utfördes i källaren på Karlstads Universitet i samband med ett fiskmärkningsmoment under kursen Vetenskapliga metoder i sötvattensekologi. Lyssna på inslaget här:

Studiebesök och radioinspelning vid fiskfällan i Nydala i Ätran.

Under den här veckan har Sveriges Radios vetenskapsprogram Vetendets värld sänt två avsnitt om vandrande fisk, vattenkraft och fiskpassage. Karlstads Universitetet är väl repressenterat av forskaren Olle Calles men också av fältarbetaren och studenten Robin Lindgren. Lyssna på programmen här:

Fiskens kamp mot vattenkraften

När forsarna återföds – om vattenkraften och miljön

Mycket uppmärksamhet ägnas åt passage-lösningarna vid Hertings kraftverk i Ätran. Läs mer om projektet i Ätran här på NRRV.se, på HaVs sida om Bästa möjliga teknik eller på Falkenbergs kommuns hemsida.

Andra länkar relaterade till de två programmen och av intresse för den fiskvandringsintresserade är World Fish Migration Day’s hemsida, FiskaGävleborg (Länsstyrelsen i Gävleborgs facebooksida om fisk) och Älvräddarnas facebookgrupp.

HaV har börjat samla “nya rön om bästa möjliga teknik för vattenkraften från 2015 och framåt” online. Till en början ligger fokus på fiskpassage lösningarna vid Hertings kraftverk i Ätran om vilka de skriver:

“Nya fiskpassagelösningar vid Herting vattenkraftverk i Ätran har markant förbättrat passagemöjligheterna för lax, ål och havsnejonöga. De nya passagelösningarna, en stor naturlik fiskväg och ett låglutande galler, illustrerar potentialen av att ersätta gamla passagelösningar med nya, utformade enligt rekommendationer om bästa möjliga teknik.”

På sidan finns flera länkar för den vetgirige. Kolla in den på havochvatten.se.

Hertings kraftverk. Till vänster syns det snedställda gallret för nedströmsvandrande fisk medan den stora naturlika fiskvägen tar upp bildens högra del.

Det senaste numret (nr2 2015) av Våra Fiskevatten, Sveriges fiskevattenägareförbunds tidning, har temat fiskpassage. Olle Calles och Larry Greenberg från NRRV och Karlstads Universitet berättar om passagelösningar och relaterad forskning i bland annat Ätran, Klarälven och Alsterälven. Deras fokus ligger på nedströmspassage. Andra intressanta artiklar om passage-lösningar i Rolfsån, Testeboån och Säveån finns också med i tidningen. Tidningen kan beställas hos Fiskevattenägareförbundet och ett smakprov kan läsas här.

Älvräddarna bjuder in till seminariedagen Kunskap för levande vatten. Seminariet ges lördagen den 22 november på Badholmen i Oskarshamn.

Frågor som väntas tas upp:

• Vilka restaureringsåtgärder i strömmande vatten får jag göra utan anmälan?
• Bedriver ”mitt” lokala vattenkraftverk sin verksamhet enligt gällande villkor?
• Om jag misstänker villkors- eller miljöbrott, hur gör jag då?
• Hur skriver jag en anmälan till länsstyrelse eller polis?

Seminariet riktar sig till alla som engagerar sig i strömmande vatten. Fiskevårdsområdesföreningar, fiskeklubbar, vattenråd, Naturskyddsföreningskretsar och lokala Älvräddargrupper är speciellt inbjudna. Seminariet är gratis och kaffe och lunch ingår.

Sista anmälningsdag är 2014-11-14.

Läs mer på Seminarium: Kunskap för levande vatten.

En film om fiskvandring och passage i Ätran. Fokus ligger på Herting, det nedersta kraftverket. I början beskrivs hur fiskvandringen förbi kraftverket gick till tidigare och sedan avslutas filmen med de nyinstallerade upp- och nedströmslösningarna. Filmen är gjord av produktionsbolaget Caliber.