Belo Monte

Bela Monte dammen – och striderna runt den – har cirkulerat i bildform på facebook den senaste tiden.

Brasilien är mitt uppe i en enorm satsning på vattenkraft. Fram till 2021 ska 34 större dammar byggas runt om i landet. Detta ska minska Brasiliens framtida beroende av fossila bränslen och underlätta utvecklingen av tung industri. Men det har också stora effekter på lokalbefolkning och ekosystem.

Belo Monte dammen i Xingu-river, en biflod till Amazonas kommer, om den blir klar, bli en av världens största dammar – bara passerad av Three Gorges i Kina och Itaipu på gränsen mellan Brasilien och Paraguya. Men damm-bygget är inte okontroversiellt. Sedan planerna offentliggjordes 1989 har har stora konflikter rasat över dammens vara eller icke vara. Mellan 16 000 och 40 000 människor kommer tvingas flytta och stora områden bli permanent översvämmade. Negativa efekter på fiskbestånd, fiskvandringen och omgivande skogar förväntas också bli stora. Ursprungsbefolkningen i området, som riskerar förlora sina hem, sin försörjning och delar av sin kultur utan att få ta del av elektricitetens rikedommar, har fört en kontinuerlig kamp mot utbyggnaden av floden. Även nationella och internationella miljöorganisationer (tex. Amazon Watch och Rivers International) pekar på orimliga sociala och miljömässiga effekter av damm-bygget. Domstolsbeslut och sociala rörelser har upprepade gånger försenat dammbygget. Så sent som i förra sommaren tvingade ett domstols-beslut fram ett avbrott i dammbygget  och i mars i år ockuperade ursprungsbefolkning byggplatsen i protest mot dammens effekter på vattenkvaliteten och fiskbestånden. Kraftbolaget, NorteEnergia, å andra sidan – fokuserar på den enorma el-produktionen och hävdar sig ta sociala och miljömässiga hänsyn.

Vid Tapajo, en annan biflod till Amazonas med ett annat megadam-projekt har ursprungsbefolkningen hotat Brasilien med krig om inte planerna på dammen dras tillbaka. Här eskorteras biologer och andra forskare av militär när de förbereder för bygget.