En forskningsrapport med titeln ”Granö fiskavledare” har nyligen färdigställts. Författarna Jonas Christiansson, Simon Karlsson och Olle Calles introducerar den så här: ”Två år, fyra säsonger, ca 11000mil i bil, nästan 300 märkta ålar, ett spräckt ögonbryn och ett dött rådjur. Ja, det är mycket slit, strul och lösningar som ligger bakom denna rapport som handlar om utvärderingen av den nya fiskavledaren i Granö, Mörrumsån. Vi hoppas att rapporten ska nå ut till intresserade privatpersoner samt professionella och den belyser verkligen behovet av att faktiskt utvärdera fiskvägarna som man bygger. Att inte bara förlita sig på att fiskvägen finns, och därför fungerar den, vilket inte alltid är fallet. Situationen för utvandrande blankål från Åsnen och i Mörrumsån har avsevärt förbättras i och med installationen av denna fiskavledare, men arbete återstår innan man besitter tillräcklig kunskap om exakt hur en avledare ska utformas på olika platser och hur detta ska kommuniceras till beställare, ingenjörer och tillverkare. Trevlig Läsning!”

Läs abstract här eller klicka på bilden nedan för att komma till rapporten.

Grano

Det har alstrats en del rapporter från arbetet i Ätran och ni får gärna ta del av dem om ni hör av er till oss:

Bergdahl, D. 2007. Nedströmsmigration av atlantlax och havsöring vid Hertings vattenkraftverk. Biology, Göteborgs Universitet. 14 sidor.

Bergdahl, D. 2008. Downstream migrating silver eels confronting a hydropower station in southern Sweden. Biology, Göteborgs Universitet. 11 pages.

Calles, O. (2009) Redovisning av åtgärds funktion för nedströms vandrande fisk i Ätran. Slutrapport till Naturvårdsverket No. 3 sidor.

Calles, O. & Bergdahl, D. (2009) Ålens nedströmspassage av vattenkraftverk – Före och efter åtgärd. Karlstad University Studies No. 2009:19. 37 sidor.

Calles, O., Kläppe, S., Österling, M. & Alenäs, I. (2009) Återställning av vandringsväg för fisk vid Hertings kraftstation i Ätran. Årsrapport till Naturvårdsverket. 5 sidor.

Calles, O., Olsson, I.C., Comoglio, C., Kemp, P., Blunden, L., Schmitz, M. & Greenberg, L.A. (2010) Size-dependent mortality of migratory silver eels at a hydropower plant, and implications for escapement to the sea. Freshwater Biology, 55, 2167-2180.

Karlsson, S. 2008. Hydro-electric power and downstream migration of  Atlantic salmon and Sea trout – Evaluation of mortality and movement using telemetry in the river Ätran. Biology, Göteborgs Universitet. 21 pages.

Monsén, J. 2010. Laxens biologi i ett reglerat vattendrag (arbetstitel). Naturresurs rinnande vatten, Karlstads universitet. 10 sidor.

I dag kom vårt vetenskapliga artikel på ålens passageproblem i Ätran ut på tidsskriften Freshwater biologys hemsida. I artikeln utgör den fångstdata vi fått ta del av från Möllers i Nydala en mycket viktig del. Ni kan läsa abstract (sammanfattning) om du klickar här och vill ni ha en kopia på hela artikeln får ni kontakta mig olle.calles snabel-a kau.se

Stora tack till…

… Möllers i Nydala för värdefull information om ålfångsternas utveckling under femtio år!

… alla som hjälpt oss att få tag på studieålar: Lennströms i Östra Frölunda, Anderssons vid Skärshultsbäcken, Jacobsons i Vessigebro och Möllers i Nydala!

Tjärnesjön

Posted by olle.calles@gmail.com | Projekt Ål i Ätran

I torsdags fick jag ett mycket trevligt telefonsamtal, en man vid namn Ingemar Dahlberg presenterar sig. Han berättar att han har uppgifter om Tjärnesjön och de ålutsättningar som gjorts i sjön. Han berättade även att det funnits en ålkista vid utloppet i sjön och när fångsterna började minska i början av 90-talet togs den bort.

75 års fiskevård i Tjärnesjön är en rapport som Ingemar skrev 1998, där han beskriver hur fiskevården i sjön har bedrivits, från 1933 fram till i våra dagar. I rapporten finns även uppgifter om vilka arter som planterats ut och hur stort antal av varje art som har satts ut i Tjärnesjön. Här är ett utdrag ur rapporten

” Tjärnesjön, en pärla i den halländska vildmarken och en gång svårt försurningsskadad och med flera fiskarter helt utslagna, har repat sig, och har nu livskraftiga bestånd av gädda, abborre, ål, sik, mört, siklöja och braxen”.

Det är precis sån här information som är viktig för oss. Var ålkistor har funnits och vart ålutsättningar har gjorts.

Ett stort tack till Ingemar Dahlberg för uppgifterna och rapporten.