På Tisdag (den 12:e mars) kommer Lea Schneider, doktorand vid Karlstads Universitet, att hålla ett seminarium med titeln “Host fish use of Unio crassus – infestation in mussel rivers and suitability studies prior to re-introduction”.

Det handlar alltså, bland annat, om den tjockskalig målarmusslan (Unio crassus), dess parasitiska larvstadium och dess användning av olika värdfiskar. Läs mer på projektets hemsida: www.ucforlife.se

Seminariet ges på Karlstads Universitet i rum 5F416, kl.13:15. Alla är välkomna! Större grupper kontaktar John Piccolo för föranmälan.

Idag var Tomas Jonsson från Sveriges Lantbruksuniversitet på Karlstads Universitet och höll ett seminarium om “Climate change and great Arctic charr”. Han berättade om forskning där man genom modeller underöker hur temperaturförändringar via effekter i näringsväven påverkar rödingbeståndet i sjön.

Mycket tyder på att varmare vintrar kan leda till mis-match mellan tiden då rödingynglen behöver mat och tillgången på mat. Maten i det här fallet är zooplankton. Rödingäggen och ynglen utvecklas snabbar om temperaturen under vintern är högre. Medan zooplankton främst är beroende av vårtemperaturen. Varmare vintrar kan alltså betyda att rödingen hinner kläckas, förbruka gulesäcken och vara på jakt efter mat innan zooplankton produktionen kommit igång på allvar. Detta blir såklart ett problem för de hungriga ynglen. Och mycket riktigt verkar man kunna läsa varma vintrar som minskningar i röding fångsterna (vägda efter ansträgning och effektivitet) med en fördröjning på 4-7år. Detta är åldern på fisken som dominerar fisket.

Såklart är inte detta hela rödingens historia. Fiske, rom predation från signalkräfta, konkurrens med utsatt lax och minskad närsaltsbelastning listades som andra faktorer med möjliga negativa effekter på Vätterns röding. Tomas Jonsson pratade också om sambandet mellan siklöja och röding. Siklöje-populationen i sjön påverkas av inomarts konkurrens (där starka årsklasser håller tillbaka rekryteringen av följande årsklasser), predation (från bland annat röding) och abiotiska faktorer – temperatur. Även i detta samspel verkar klimatförändringar spela en roll. Genom att kolla på fiskedata från tidigt 1900-tal ser man att rödingen och siklöjan länge följer varandra i en typisk predator-byte kedja – där ökning av siklöja leder till en ökning av rödingen, som trycker ner siklöjan och så vidare. Men från 1990-talet verkar situationen förändras, ungefär samtidigt som temperatur-öknningen sätter fart – nu syns inte samma tydliga samband längre. Samtidigt har siklöje-populationen minskat – möjligen som ett resultat av en annan mis-match där siklöjeynglen kläcks för tidigt på grund av för varma vintrar.

Nästa vecka är vi tillbaka i vattendragen då Lea Schneider kommer hålla ett seminarium om musslor. Mer information om det kommer inom kort.

På tisdag kommer Tomas Jonsson från SLU till Karlstads Universitet och håller ett seminarium med titeln “Food web models and the Great Arctic Charr in Lake Vättern”. Seminariet ges i rum 5F416, kl.13:15. Alla är välkomna! Större grupper kontaktar John Piccolo för föranmälan.

Igår besökte Alfred Sandström och Thomas Axenrot från Sötvattenslaboratoriet (SLU) Karlstads Universitet och höll ett seminarium om deras arbete i Vänern. De pratade bland annat om kartläggning av de pelagiska och bentiska fisksamhällena, om signalkräftans situation i sjön och om ett satellitprojekt i uppstartsfas.

Provtrålning kombineras med hydroakustik för att ge en bild av de olika pelagiska fiskbestånden. I den hydroakustiska undersökningen använder man sig av ekolodsteknik och omtolkar de mottagna signalerna till fiskarter och tätheter. Undersökningen sker i transekter som tillsammans sträcker sig över 300km och täcker 4500km². Hela sjön tar ungefär två veckor att kartlägga. Provtrålning sker på utvalda platser och på olika djup  – grunt, vid språngskiktet och djupt. Man har undersökt artsammansättning och fisktäthet på olika platser i sjön varje år sedan 1995. Nors är den dominerande arten i pelagialen, men biomassan av både siklöja och gös kan på vissa platser vara betydande.

Botten- och strandnära fisksamhällen följs i utvalda områden och undersöks med översiktsnät. I Vänern styr djup och produktivitet i hög utsträckning vilken artsammansättning man finner i ett visst område. Till exempel utmärker sig fyra näringsrika områden i sjön (1% av sjöns yta) som artrika och som viktiga rekryteringsområden för kommersiella arter (men är också övergödda).

Signalkräftan har satts ut i Vänern under en betydande tid, troligtvis sedan 1969. Även om bestånden ökat under senare år, och tätheterna kan vara relativt höga i vissa områden, har den ännu ej koloniserat hela Vänern. Spridning av signalkräftan i sjön, som naturligt är ganska långsam, förväntas fortgå framöver. Vänern har historiskt inte haft mycket kräftor vilket i sig gör de ekologiska effekterna i systemet viktiga att studera. En viss oro för flodkräftans öde i omkringliggande tillflöden finns också.

Och så det nystartade satellitprojektet. Genom att kolla på Vänern med satelliter kan man uppskatta primärproduktion, temperatur, vattnets grumlighet och få mått på humushalter. Med satellit kan man kolla på hela sjön många gånger per år och får därigenom mätvärden som i omfång och provtagninsgsfrekvens aldrig kan erhållas genom arbete direkt från sjöns yta. Satellitdata kan sedan, med hjälp av andra mer direkta provtagningar, omvandlas till värden relevanta för att kolla på tex. fiskbestånden, produktivitet osv.

Efter seminariet fortsatte diskussionerna eftermiddagen igenom. Och såklart pratades det en del om lax och öring också.

Håll koll på vår Kalender för att inte missa framtida intressanta seminarier.

På tisdag, alltså den 19:e februari, kommer Åsa Enefalk att hålla ett seminarium om öring och död ved i strömmande vatten. Titeln på seminariet är “Brown trout responses to instream wood” det och ges kl. 13:15 i Rum 5F416 på Karlstads Universitet.

Intresserad allmänhet kontaktar John Piccolo för att föranmäla sig.

För kommande händelser vid Avdelningen för biologi vid Karlstads Universitet, se vår kalender.

Lauren Rogers, CEES Oslo, Burgen Scholar, och författare till artiklar i Nature och Science, kommer att hålla ett seminarium på Karlstads Universitet den 29:e Januari.

Hon kommer presentera:

“A multicentury perspective on Pacific salmon population dynamics and portfolio effects”.

Det sker kl. 13:15 i Rum 5F416.

Läs mer på: http://www.mn.uio.no/cees/english/people/researcher-postdoc/laurenr/

Se även: Salmon Runs Boom, Go Bust over Centuries, från Alaska Native News.

Intresserad allmänhet kontaktar John Piccolo för att föranmäla sig.

Slutseminarium Elforsk forskningsprogram “Vattenkraft – miljöeffekter, åtgärder och kostnader i nu reglerade vatten” – Etapp III – Larry Greenberg & Olle Calles.

http://www.ahusstrand.com/al2010/al2010program.pdf

Forskare, kraftbolag, fiskare, myndigheter m.fl.! Olle Calles presenterar ålprojekten i Alsterälven och Ätran.

En reporter från Kristianstadsbladet rapporterar från seminariet, se nedan!

http://www.kristianstadsbladet.se/article/20100420/KRISTIANSTAD/704219947/1338/&/alexperter-samlade-i-ahus

http://twitter.com/kbclifford