Imorgon, fredagen den 23:e oktober, kommer Todd Deligan från WHOOSHH Fish Transport System (dvs företaget bakom den beryktade laxkanonen) på snabbbesök till Karlstads Universitet. Han kommer att ge en presentation i samband med förmiddagsfikat.

YouTube Preview Image

Johnny Norrgård, från Fortum och KaU, kommer även att informera om Fortums framtidsplaner i Forshaga med nya anläggningar för avelsfisk samt produktion av öring- och laxungar till Vänern.

Presentationerna ges från klockan 09:30 i rum 5F416. Alla är välkomna!

Northwest Now på PBS har gjort en kort dokumentär om bevarande och återställande av laxbestånd i nordvästra USA. I filmen diskuteras vandringshinder, fiskpassage, damm-rivningar, habitat restaurering (både i älven och i marin miljö), fiske och kompensationsodling. Berättelsen bygger på nedslag i olika laxbestånd och människor som arbetar med dem. Alla i filmen är inte överens. Se den på online här, eller klicka på bilden nedan:

northwest

“Sportfiskarna driver sedan 2012 ett treårigt fångstdataprojekt för att öka kunskapen om sportfiskets fångster och om bestånden av lax och öring i Vänern. Alla rapporter som kommer in lämnas vidare till bland annat SLU, Havs- och Vattenmyndigheten och länsstyrelser för forskning och förvaltning vilket på sikt ger bättre fiskevård och sportfiske i sjön.”

“Sportfiskarnas projekt för ‘Fångstdata för Vänerlax och öring’ ger nu konkreta vinster för sportfisket då extra öring sätts ut i Vänern 25 maj som bonus för bra fångstrapportering.”

“Media och fiskeintresserade är välkomna att delta vid utsättningen i Åsfjorden lördag 25 maj. Representanter från fångstdataprojektet kommer att finnas på plats för att svara på frågor om fångstrapportering och fiskutsättningar, mm. Fångstdataprojektet drivs av Sportfiskarna, i projektets referensgrupp ingår Fortum, SLU, länsstyrelserna i Västra Götalands län och Värmlands län, samt Karlstads universitet, projektet finansieras med medel från Fortums Miljöfond.”

Det skriver Sportfiskarna på sin hemsida: http://www.sportfiskarna.se/artikelsida/tabid/78/smid/385/ArticleID/1467/reftab/37/Default.aspx

2013-05-14 13.29.51Idag har Anna Hagelin, doktorand vid Karlstads Universitet pratat om lekvandrande lax och öring i Klarälven. Genom att radiomärka uppströmsvandrande fiskar studeras beteendeskillnader mellan vild och odlad lax, mellan tidigt vandrande (juli) och sent vandrande (augusti) lax och mellan lax och öring. 2011 spårades 62 fiskar och 2012 91 fiskar.

Vild och odlad lax skilde sig åt på flera punkter. Flera vilda än odlade laxar vandrade direkt upp mot lekplatserna, medan en betydligt högra andel av de odlade fiskarna simmade upp och ner på jakt efter lekplatser för att så småningom trillade ner, bort från lekområdena, bakom kraftverken. Odlade laxar lekte dessutom marginellt högre upp i system, visade holdingbeteende (alltså höll på lekplatsen en tid i samband med lek) i lägre utsträckning och under kortare tid. De huvudsakliga lekområdena i Klarälvens huvudfåra var Strängsforsen, Kärrbackstrand och Skyllbäcksholmarna. En betydande del av den radiomärkta öringen lekte i biflödet Höljan.

Den lekvandrande laxen och öringen i Klarälven simmar för egen maskin upp till Forshaga vattenkraftverk där de fångas i en fiskfälla och körs med lastbil förbi de åtta vattenkraftverk som skiljer Vänern från lekplatserna.  Under våren ska Anna driva en studie om laxens vandring upp mot vattenkraftverket i Forshaga – och dess beteende framför kraftverket och den fiskfälla som finns där. Anna ska undersöka vilken väg fisken vandrar och hur lång tid tar från Vänern till Forshaga, fällans effektivitet (hur många fiskar av de som försöker som tar sig in i fällan), hur mycket fisken fördröjs vid fällan, hur fällan och fisken fungerar vid olika flödessituationer och spillmängder. Hon ska också undersöka om fisk som gått in i fällan en gång har lättare eller svårare att ta sig in en andra gång – detta genom att låta fiskar som redan gått in i fällan en gång försöka igen. Har de under andra försöket lättare att hitta fällan, eller skyr de tvärtom fällan och fördröjs ytterligare? Som grädde på moset genomförs en liknande studie, fast med vandrande öring vid Hunderfossen i Norge. Vi ser fram emot de intressanta resultaten!

Bergman etal 2013Nu finns äntligen rapporten “Lax och öring i Klarälven – möjligheter för vild fisk och kvalité på odlad fisk” tillgänglig online. Författare är Eva Bergman, Larry Greenberg, Johnny Norrgård och John Piccolo från Karlstads Universitet, samt Monika Schmitz – numera stationerad i Uppsala.

Abstractet lyder som följer:

“Data från 1800-talet visar att fångsterna av lax och öring i både älv och sjö varit mycket högre än idag. Storskaliga dämmen, kraftigt fiske i Dejeforsen, nio kraftverk i den svenska delen av Klarälvens huvudfåra, och användandet av älven för timmerflottning har bidragit till detta. Efter att utsättning av kompensationsodlad fisk startade ökade fångsten igen, även om den fortfarande är låg.

Fältundersökningar av vild laxsmolt visade att 16 % av smolten klarade sig hela vägen förbi de åtta kraftverken mellan Edebäck och Forshaga. Under studien var vattenföringen, och därmed spillet, lågt, vilket troligen bidragit till de höga förlusterna. Normalt spills det inte under hela smoltvandringsperioden, vilket är olyckligt.

Lax och öring uppfödda under normala odlingsförhållanden är oftast större och fetare än vild fisk. Vi födde upp lax med olika fodertyper och fodermängder. Mängden föda påverkade laxens tillväxt och smoltmognad, och lax som fått fettfattigt foder var mest ”naturlik”. Den klarade också vandringen bäst, 80 % tog sig till Vänern medan 55 % av laxen som fått normalt eller lite foder. Bara 20 % av tidigt könsmogna hanar tog sig till Vänern.

Rapporten avslutas med implikationer och förslag till åtgärder och fortsatta studier.”

Och den kan laddas ned i sin helhet här.

Under NoWPaS-konferensen i Wales besökte vi en kompensationsodling vid River Cynrig, ett biflöde till River Usk. Här kompensationsodlas lax – men inte till det intilliggande vattendraget utan till River Taff vars utlopp till stor del blockeras av tidvattenbarriären i Cardiff. Fisk fångas vid barriären, men transporteras norrut där den kramas (alltså fås att ge ifrån sig ägg/mjölke) och odlas vid den här anläggningen. Kompensationsutsättningarna sker sedan i biflöden till River Taff.

Till skillnad mot hur det går till i Klarälven sätter de här ut de unga laxarna redan som parr (0+), när de bara är några centimeter stora. Enligt vår guide är det betydligt billigare än att hålla den till smoltifiering (fisken hålls ju i odligen en betydligt kortare tid) samtidigt som den odlade fisken tidigt tvingas överleva (och selektioneras) i en naturlig miljö. Lämpliga habitat, men som saknar lax, väljs ut som utsättningsplatser. Tillgänglighet är också en viktig faktor.

En intressant skillnad, från Sverige, är att de vid den här odlingen re-konditionerar kelt. Dock bara honor – hanarna (och de honor som ej re-konditioneras) transporteras efter kramningen tillbaka mot Cardiff och släpps ut nedströms tidvattenbarriären. Efter att en hona som ska re-konditioneras kramats placeras den i en bassäng, matas den och tillväxer till året efter då den återanvänds i det årets kramning. På detta sätt används samma individ som förälder under flera år. Det minskar uttaget av vilda föräldrar vilket lämnar fler fria fiskar som får leka naturligt i vattendragen. Dock väcker det ju frågor om den genetiska variationen hos de kompensationsodlade fiskarna. Ofta hör man ju om en strävan att använda många föräldrar vid kompensationsodling – för att den genetiska skillnaden mellan den odlade fisken och den vilda ska bli så liten som möjligt.

re-konditionerade kelt

Re-konditionering av kelt vid kompensationsodlingen

 

För att följa upp blogg-inlägget om laxkramningen, så var vi i somras på studiebesök vid Fortums kompensationsodling i Gammelkroppa. Här odlar Fortum lax och öring från Klarälvens och Gullspångsälvens stammar. Fiskens föräldrar fångas i fällan i Forshaga och kramas på rom respektive mjölke. Äggen befruktas med mjölken och utvecklas i rombackar på odlingen. Därefter lever de små juvenilerna i kar – ungefär en kvadratmeter – stora medan de växer till sig. Ungefär 20 000 yngel lever tillsammans i de här karen:

När fisken växt tills sig lite mer överförs de till större tankar (ungefär 50 kvadratmeter). När fiskarna slutligen smoltar – ofta efter 2år – släpps de ut i Klarälven (där även den odlade Gullspångsfisken sätts ut). En del fisk sätts också ut på utvalda platser i Vänern. Utsättningarna sker för att kompensera fisket för minskad fiskproduktion på grund av vattenkraftverk i de båda älvarna.

2012-07-31 10.54.46

Även om odlingen främst är inriktad på lax och öring från Klarälven och Gullspångsälven, så odlar man även andra varianter av öring. Dessa odlas också till större storlekar. På bilden ovan ser vi, om jag inte missminner mig, just en sådan fisk – den snabbväxande Konnevesi-öringen – som sätts ut i vissa sjöar för att gynna det lokala sportfisket.

Mängden utsatt fisk varierar något mellan olika år. Men ett riktvärde från vattendomarna är att ca 75 % som sätts ut skall vara lax och 25 % öring. Klarälven ska kompenseras med 150 000 smolt/år och Gullspångsälven med 25 000 smolt/år.

För några månader sedan var några av oss på studiebesök under laxkramning vid fiskfällan i Forshaga.

Laxen fångas under sin lekvandring i Klarälven, de flesta vilda laxar körs med bil uppströms förbi åtta vattenkraftverk och släpps sedan ut för att leka i älven. Men några fiskar sparas för att bli föräldrar till fiskarna i Fortums kompensationsodling. Dessa fiskar hålls under en tid i bassäng. När det tillslut är dags för lek kramas honorna på ägg medan hannarna kramas på mjölke. Ägg och mjölke blandas, äggen befruktas och tillåts utvecklas i rombackar på odling. De unga laxarna växer sedan till sig på odling under ungefär 2 år innan de som smolt sätts ut i naturen.

De flesta smolt sätts ut i Klarälven nedan Forshaga kraftstation och får själva vandra den sista älvsträckan ut till sjön. Detta gör att de präglas till Klarälvens vatten och även återkommer hit för att leka efter att de växt till sig under några i sjön. Både odlad Klarälvslax och odlad lax från Gullspångsälven släpps ut i Klarälven. Detta innebär att den odlade Gullspångslaxen också återvänder till Klarälven – vattnet som den präglats på.

I den här filmen ser vi kramning av just Gullspångslax.

YouTube Preview Image