Under onsdag och torsdag 28-29 mars träffades Länsstyrelsernas handläggare inom kalkning, fiskevård och biologisk återställning i Sunne. Under de två dagarna genomfördes ett trettiotal presentationer av HaV, Länsstyrelserna, Karlstads universitet (Johnny Norrgård & Olle Calles), Hushållningssällskapet Värmland, Fiskevårdsteknik i Lund, VattenBruks AB, Natur och människa AB, Skogsstyrelsen m.fl.). Temat varierade och några exempel var: åtgärder för nedströmspassage, smolten som försvann i Klarälven, öring och död ved, flodkräfta, kalkning, restaurering av lekbottnar, fiskvägar m.m. Olle & Johnny från Kau tackar Länsstyrelsen Värmland för ett ypperligt evenemang och ett mycket trevligt bemötande!

Nedan ses Håkan Carlstrand från HaV presentera “Laxens framtid i Sverige”, Johnny Norrgård från Kau prata om “Smolten som försvann” och Stefan Kläppe från Fiskevårdsteknik dela med sig om “Fiskvägar och resultatuppföljning”.

Sedan några veckor tillbaka är kompositgallren i Granö, Mörrumsån, på plats. För information om kompositgaller, se Compracks hemsida.

Vid ett besök på plats 18 november inspekterades de humusbruna gallren och den kran (foto vänster) som ska göra det möjligt att lyfta ålsumpen/buren från brunnen (foto mitten) till det fordon som används för att frakta ålen förbi alla kraftverk ner till havet. Ingångarna till fångstsystemet syns en bit ner på gallren (foto höger).

 

 

 

Gallret rensas genom att det sänks mot botten och vattnet spolar rent det, varvid det höjs igen. Lennart (till höger på fotot till vänster), meddelar att de första veckornas drift tyder på att få löv fastnar och att övrigt drivgods ansamlas vid ytan, vilket borde tala för att “självrensen” ska funka.

 

Naturvårdsverket finansierar även under 2011 vårt projekt i Alsterälven! Detta via Havsmiljöanslaget. Det innebär att vi kommer att kunna ta nästa steg inom studierna av ålens djuppreferens. Vi vet nu att ålen föredrar flyktöppningen/ålröret i botten, medan övriga arter föredrar att passera ytligt. Vad händer då om endast ett av dessa alternativ är tillgängligt? I många fall är det nämligen inte möjligt, eller åtminstone väldigt kostsamt, att anlägga passager på olika djup… hur påverkar det då möjligheten till passage för olika fiskarter?

Vi önskar er alla en god fortsättning på det nya året och tackar för allt som hänt under 2010. En höjdpunkt från 2010 med ålaögon sett var Ålseminariet i Åhus som nu dessutom finns att beskåda i form av en film av Sydkustens Fiskeområde! Klicka nedan och ta en titt.

YouTube Preview Image

Det har alstrats en del rapporter och artiklar från arbetet i Emån och ni får gärna ta del av dem om ni hör av er till oss:

  • Brodin, M. (2004) Havsöringars och laxars lekvandring i anslutning till nybyggda omlöp i det reglerade vattendraget Emån. Master thesis, Karlstad University.
  • Calles, E.O. & Greenberg, L.A. (2005) Evaluation of nature-like fishways for re-establishing connectivity in fragmented salmonid populations in the River Emån. River Research and Applications, 21, 951-960.
  • Calles, E.O. & Greenberg, L.A. (2007) The use of two nature-like fishways by some fish species in the Swedish River Eman. Ecology of Freshwater Fish, 16, 183-190.
  • Calles, O. (2006) Re-establishment of connectivity for fish populations in regulated rivers, Karlstad University Press, Karlstad.
  • Calles, O. & Folkesson, J. (2003) Angående förhållandet mellan längd och höjd för öring i Emån. KARLSTADS UNIVERSITET. 5 pages.
  • Calles, O. & Greenberg, L. (2009) Connectivity is a two-way street – the need for a holistic approach to fish passage problems in regulated rivers. River Research and Applications, 25, 1268-1286.
  • Calles, O.E. & Greenberg, L. (2003) Use of PIT-tags in evaluating the effectiveness of fish by-pass channels in the regulated River Eman, Sweden. American Fisheries Society Annual Meeting, 133, 31.
  • Danielsson, A. (2005) Hur påverkas öringens (Salmo trutta) lekvandring av manipulerat flöde? How do artificial freshets affect the upstream migration of brown trout? (In Swedish with English abstract).Candidate thesis, Karlstad University.
  • Engqvist, T. (2009) Avledning av öringsmolt (Salmo trutta) från turbinintag. Guidance efficiency and mortality at power plant intakes. Master, Karlstad University, Karlstad.
  • Greenberg, L. & Calles, O. (2010) Restoring ecological connectivity in rivers to improve conditions for anadromous brown trout Salmo trutta. In: Proceedings from Freshwater Habitat Management for Salmonid Fisheries conference. (Eds P. Kemp), Vol. Blackwell publishing, Southampton.
  • Juhl, M. (2005) Passage efficiency for non-salmonid species in bypass channels in the River Emån. (In Swedish with English abstract). Master thesis, Karlstad University, Karlstad.
  • Månsson, C.J. (2007) Färnans (Leuciscus cephalus) vandring och ekologi i ett reglerat vattendrag. Master thesis, Göteborg, Göteborg.
  • Olson, M. (2005) Downstream migration of brown trout (Salmo trutta) smolts past hydropower plants in the River Emån. Master thesis, Karlstad University.