HaV har börjat samla “nya rön om bästa möjliga teknik för vattenkraften från 2015 och framåt” online. Till en början ligger fokus på fiskpassage lösningarna vid Hertings kraftverk i Ätran om vilka de skriver:

“Nya fiskpassagelösningar vid Herting vattenkraftverk i Ätran har markant förbättrat passagemöjligheterna för lax, ål och havsnejonöga. De nya passagelösningarna, en stor naturlik fiskväg och ett låglutande galler, illustrerar potentialen av att ersätta gamla passagelösningar med nya, utformade enligt rekommendationer om bästa möjliga teknik.”

På sidan finns flera länkar för den vetgirige. Kolla in den på havochvatten.se.

Herting

Hertings kraftverk. Till vänster syns det snedställda gallret för nedströmsvandrande fisk medan den stora naturlika fiskvägen tar upp bildens högra del.

Flera forskare inom NRRV och Karlstads universitet är inblandade i ett nytt forskningsprojekt om ål och vattenkraft. Projektet diskuteras och presenteras i ett pressmeddelande:

aal

En ung ål.

“En ung ål.
“Under de senaste 30 åren har antalet ålyngel som vandrar upp i vattendragen minskat med 90-99 procent. Nu ska forskare vid Karlstads universitet i samverkan med SLU, myndigheter och industri undersöka hur man kan uppnå ekologiskt och samhällsekonomiskt hållbar vattenkraft. Satsningen finansieras av Formas med 3 miljoner kronor under tre år.

– Problemställningen angrips i samverkan mellan forskning, myndigheter och industri, vilket i ett internationellt perspektiv är mycket ovanligt, säger Anders Nilsson, professor i biologi vid Karlstads universitet. Det är den här samarbetsmiljön som ger förutsättningar för projektet. Genom åtgärdsinriktade studier av ålyngel ska vi utvärdera effektiva lösningar för uppströmspassage, habitatkrav för hög överlevnad, samt vandringsmönster. Allt för att hitta nödvändiga verktyg för att uppnå både ekologiskt och samhällsekonomiskt hållbar vattenkraft.

Samverkan en framgångsfaktor
– Vårt forskningsprojekt fokuserar på att identifiera och hitta lösningar för ökad ålyngelöverlevnad, med fokus på övergångsfasen mellan havsmiljö och tillväxtområden i sötvatten, säger Olle Calles, universitetslektor i biologi. Alla intressenter är överens om att denna kunskap är avgörande för att återskapa ett livskraftigt europeiskt ålbestånd i samklang med en hållbar vattenkraftsproduktion.I ett både energikrävande och miljömedvetet samhälle blir förnyelsebara energiformer allt viktigare. Vattenkraften är en värdefull resurs som producerar el med en begränsad klimatpåverkan, men verksamheten innebär påverkan på den lokala miljön och dess ekosystem och värden. Exempel på sådana värden är biologisk mångfald, dricksvatten, rekreation och fiske.

Ålen är nu akut hotad
Vattenkraft innebär att fördämningar byggs i vattendraget vilket gör att fiskar hindras från att röra sig fritt. Den akut hotade ålen (Anguilla anguilla) är särskilt känslig eftersom delar av den Europeiska populationen är beroende av vandringar mellan hav och vattendrag för att kunna fullfölja sin livscykel, med reproduktion i Sargassohavet, vandring till Europas sötvattenssystem för att upp till 20 år senare simma tillbaka till Sargassohavet som lekmogen ål. Antalet uppvandrande ålyngel har minskat med 90-99 procent under en trettioårsperiod. Kraftbolagen är ålagda att genomföra åtgärder som historiskt sett har utvecklats från att lyfta naturligt uppvandrande ålyngel förbi vandringshinder samt utsättning av importerad ål, till att i dag fokusera på fria vandringsvägar.

Helhetsgrepp för bevarande av ålen behövs
– Merparten av genomförd forskning, förvaltning och passageförbättrande åtgärder har fokuserat på lekmogen ål, medan nästan inget gjorts för att möjliggöra en naturlig rekrytering av ålyngel till våra vattendrag, säger Olle Calles. För att kraftbolagens miljövårdsarbete ska kunna stärka de naturliga bestånden behöver kunskapen förbättras avsevärt om var och hur åtgärder ska implementeras. Åtgärder vid vattenkraftverk är kostsamma och måste implementeras på rätt sätt på rätt plats, vilket innebär att en kunskapsförbättring är såväl ekologiskt som samhällsekonomiskt motiverad.

Unika möjligheter för åtgärdsprogram

Vid Karlstads universitet har forskargruppen Naturresurs rinnande vatten under ledning av Professor Larry Greenberg, en lång och framgångsrik historia av samverkan med industri, miljöorganisationer och myndigheter. 

– Eftersom kraftbolag, förvaltande myndigheter och universitet i det här frågan har gemensamma mål för ålförvaltningsarbetet har vi nu unika möjligheter för framtagandet av framgångsrika åtgärdsprogram, säger Anders Nilsson. Ålars vandring upp i sötvatten kan pågå under flera år innan de når fram till optimala uppväxtområden, men på vägen kan det finnas flera hinder. Det är av stor vikt för återhämtningen av det europeiska ålbeståndet att sådana hinder identifieras och i möjligaste mån elimineras. 

Finansiär för projektet är Formas som beviljat ett anslag på 3 miljoner kronor fördelat på tre år. Karlstads universitets samverkanspartner i projektet är Statkraft, Falkenbergs kommun, E.ON, Havs- och vattenmyndigheten samt Sveriges Lantbruksuniversitet.

För mera information kontakta Olle Calles, universitetslektor i biologi, tel 070 177 1144, mejl olle.calles@kau.se eller Anders Nilsson, professor i biologi, tel 070 346 25 66, mejl p.anders.nilsson@kau.se

Lyssna också på när Olle Calles blir intervjuad på P4 Värmland angående vår ålforskning: Färre ålar i Sargassohavet ger få yngel i Sverige.

I Havs och Vattenmyndighetens tidning, Hav och Vatten, nr 5 2015, finns en artikel om återmeandringen av Klingälvsån i Skåne och projektet Målarmusslans återkomst. Den tjockskaliga målarmusslan är frontfigur för projektet som syftar till att återintroducera musslan, förbättra dess livsmiljö och vattenkvaliteten i tolv sydsvenska vattendrag. Även om musslan har huvudrollen i den här historien förväntas projektet få positiva effekter även för fisk och andra organismer i det rinnande vattnet. Från Karlstads Universitet arbetar Martin Österling och Lea Schneider inom projektet. Läs mer  på sidan 9 i tidningen!

havovatten

Olle Calles fortsätter att rapportera om sitt besök till Brasilien:

“Andra etappen gick till Foz de Iguazu, som ligger vid världens största kraftverk, Itaipu i Rio Paraná. Eftersom Rio Paraná utgör gränsflod, fick vi möjlighet att besöka såväl Argentina som Paraguay. I biflödet Rio Iguazu ligger, någon mil uppströms mynningen i Rio Parana, de världskända Iguazu falls som utgör världsarv för sin storslagenhet (mer om detta i ett annat blogg-inlägg).

Itaipu tävlar med Three Gorges i Kina om att vara det kraftverk som producerar mest el i världen. Nyligen återtog Three Gorges förstaplatsen. Årsmedelflödet vid Itapu är 11 200 m3/s. Var och en av de tjugo Francisturbinerna har en slutförmåga på 700 m3/s, dvs en total slukförmåga på 14 000 m3/s. Som jämförelse har Sveriges största kraftverk Stornorrfors i Ume-/Vindelälven en slukförmåga på cirka 1000 m3/s. Itaipu har 120 m fallhöjd och producerar årligen cirka 90 TWh, vilket tillgodoser 16 % av Brasiliens totala elbehov. I sammanhanget kan det vara intressant att veta att Sveriges totala förbrukning är cirka 140 TWh där vattenkraften står för 65 TWh.”

Vid Itaipu-dammen finns en av världens största fiskvägar. Den är 10km lång och utgörs delvis av ett föredetta biflöde. Mer om det i en annan blogg-post. 

Itaipu2

Itaipu-dammen

Itaipu1

Niklas Egriell (HaV) vid tuben till en av turbinerna.

Itaipu3

Deltagare vid Itaipu-besöket: Domingo Fernandez (Itaipu Binacional), Carla Canzi (Itaipu Binacional), Leandro Celestino (Universidade Estadual do Oeste do Paraná), Javier Sanz-Ronda (Universidad de Valladolid, Spain), Niklas Egriell (HAV), Maristela Makrakis (Universidade Estadual do Oeste do Paraná) och Sergio Makrakis (Universidade Estadual do Oeste do Paraná)

rioSom ett led i Sveriges samarbetsavtal med Brasilien befinner sig Olle Calles (Kau) tillsammans med Niklas Egriell (HaV) i Brasilien. Olle Calles rapporterar från andra sidan Atlanten:

“Resan syftar till att skapa kontakter med forskare och förvaltare i de två länderna. Under elva dagar besöker vi kraftbolag, kraftverk och myndigheter.

Vid deltagandet på årsmötet för IEA vid Eletrobras (CEPEL) kontor i Rio de Janeiro presenterade vi syftet med vårt besök och pågående svenska projekt inom ”vattenkraft-miljö”. Vi fick även möjlighet att knyta kontakter med bl.a. universitet i Brasilien, Kina (Three Gorges), Norge (SINTEF, NVE, OED), Kanada, Australien, Finland och USA.”

Olle Calles har utlovat flera brasilianska berättelser om studiebesök, fiskar och möten inom en snar framtid.

Uppsala Nya Tidnings webTV rapporterar om funna asp-yngel i Ekoln, den fjärd av Mälaren där Fyrisån har sitt utlopp. Det har tidigare jobbats mycket med aspen och dess vandringar i Fyrisån. Bland annat med både fisktrappa och lek inne i Uppsala. Det viktiga och uppmuntrande arbetet med aspen fortsätter.

AspEkoln

Relaterat till Aspen, Mälaren och Fyrisån annordnas den 11:e September ett semniarum i Eskilstuna med titeln ‘Levande åar och fiskrika stadsparker’, om fria vandringsvägar för fisk. Seminariet anordnas av Mälarens Vattenvårdsförbund tillsammans med Eskilstuna kommun och med stöd från Vattenmyndigheten och Mälardalsrådet. Vår egen Olle Calles ska prata om nedströmsvandring på seminariet.

Program och inbjudan finns här: SEMINARIUM – LEVANDE ÅAR OCH FISKRIKA STADSPARKER.

 

Bestånden av lax på västkusten har minskat betydligt de senaste åren. Via HAVs hemsida berättar Håkan Karlstrand: “Orsakerna till att bestånden minskat är komplexa och varierar från vattendrag till vattendrag. Gemensamt för alla bestånd är att överlevnaden för unglax under första året i Atlanten har minskat drastiskt sedan 1980-talet… …Klimatförändringar kan ha lett till att förutsättningarna för laxens uppväxt i Atlanten försämrats. Utbyggnad av vattenkraft, försurning, sjukdomar och parasiter samt ett ökat fiske är andra orsaker.”  Nu föreslår HAV hårdare regleringen av fisket i havet. Detta innebär främst minskat fiske på blandade (starka och svaga) bestånd genom regleringar av nätfisket, samt minskad dagskvot för handredskapsfisket.

Läs mer på HAVs hemsida: HaV föreslår nya regler för att skydda lax och öring på västkusten

Under onsdag och torsdag 28-29 mars träffades Länsstyrelsernas handläggare inom kalkning, fiskevård och biologisk återställning i Sunne. Under de två dagarna genomfördes ett trettiotal presentationer av HaV, Länsstyrelserna, Karlstads universitet (Johnny Norrgård & Olle Calles), Hushållningssällskapet Värmland, Fiskevårdsteknik i Lund, VattenBruks AB, Natur och människa AB, Skogsstyrelsen m.fl.). Temat varierade och några exempel var: åtgärder för nedströmspassage, smolten som försvann i Klarälven, öring och död ved, flodkräfta, kalkning, restaurering av lekbottnar, fiskvägar m.m. Olle & Johnny från Kau tackar Länsstyrelsen Värmland för ett ypperligt evenemang och ett mycket trevligt bemötande!

Nedan ses Håkan Carlstrand från HaV presentera “Laxens framtid i Sverige”, Johnny Norrgård från Kau prata om “Smolten som försvann” och Stefan Kläppe från Fiskevårdsteknik dela med sig om “Fiskvägar och resultatuppföljning”.

Konferensen Oikos 2012 går av stapeln vid Karlstads universitet 31 januari – 2 februari 2012 och du kan nu anmäla dig och skicka in ditt abstract!

Mer information finns på: http://oikos.nrrv.se/

Som vanligt är alla former ev ekologi representerade vid mötet, men i år slår vi ett extra slag för tillämpad ekologi och didaktik, eftersom det är två av Karlstads universitets starka sidor. Dessutom anordnar vid en kvadrupelföreläsning med efterföljande debatt på temat Ekologins/Ekologens roll i samhället”, så gå in och kolla vilka spännande föreläsare vi fått tag på! Svenska föreningen Oikos är en förening för svenska  ekologer, framför allt sådana med anknytning till och intresse av forskning. Nedan finner du en länk till vår affisch, så varför inte klicka påden och öppna den högupplösta versionen, skriv ut i färg och sätt upp på din arbetsplats eller annan lämplig plats där ekologer vistas!?