Amy Newsom on lake Alstern.

In August and September 2018, Amy Newsom from Germany visited Karlstad University and did an internship with NRRV. Here she writes about her months at Karlstad University.

“Having spent a year at Karlstad University as an exchange student in 2017 in the framework of my bachelor program “Environmental and Sustainability Studies” at the Leuphana University in Lüneburg, Germany, I had already been able to gain a first impression of the university’s biology department, which sparked my interest in freshwater ecology. Consequently, I was thrilled to have the opportunity to join the Naturresurs rinnande vatten Team for a six-week internship in August and September of 2018.

During the weeks I spent at Karlstad University, I was able to work with different researchers, getting to know a variety of projects and greatly extending my previous knowledge on freshwater and riparian ecology, in particular river connectivity. My main aim in this internship was to gain more practical research experience, so I was glad to be able to spend a lot of time both in the lab and in the field. For example, my work included processing raw data on the ventilation rates of young trout to assess differences in metabolism efficiency, counting the eggs of spiders gathered in the field and preparing samples for stable isotope analysis to assess the impact of hydro dams on food web interactions of fish. This was a particularly interesting experience as stable isotope analysis was a new scientific procedure to me, and I was keen to learn more about it. I was also excited to join in some of the field work conducted during my time at NRRV, collecting fish, invertebrates and plankton samples from the lake Alstern and electrofishing in the rivers Mörrumsån and Emån to assess the overall community composition at different sites. I was furthermore able to gain valuable insights into the design of research experiments while accompanying the setting up of an experimental flume in Älvkarleby and the preparation of eel traps in the river Alsterälven. In the time I spent in the office, I was also able to gather more experience in data analysis and scientific writing, both helpful preparations for my upcoming bachelor thesis.

Amy Newsom dissecting a crayfish.

Returning to Karlstad also gave me the opportunity to improve my Swedish, reconnect with old friends and make new contacts, as well as further explore the forests, rivers and lakes in the area that I have come to love so much. My thanks go out to John Piccolo, on whose invitation I was able join NRRV as an intern, the International Offices both in Karlstad and at my home university for helping me with the administrative process, and the German foundation Meifort Stiftung, whose generous support made this internship possible for me. I am also incredibly grateful to all the researchers at the KAU biology department who warmly welcomed me into their team, took the time to introduce me to their work and helped me gain new knowledge and experience, in particular Olle Calles, Rachel Bowes, Larry Greenberg, Denis Lafage, Karl Filipsson, Andrew Harbicht, Lovisa Lind and Niclas Carlsson.”

Amy Newsom and Andrew Harbicht (NRRV-postdoc) electrofishing in river Mörrumsån.

Andrew Harbicht recently started a postdoc within the NRRV-research group at Karlstad University. Here he briefly presents his background and what he plans to do during his postdoc:

“Hello, my name is Andrew Harbicht and I’m one of the new Post-Docs to have joined the NRRV. My research experience has primarily been focused on salmonids (rainbow trout, brook charr, and Atlantic salmon) and extends from fisheries modeling to population genetics and radio telemetry. I moved to Karlstad from Montreal, Canada, where I conducted my Ph.D. at Concordia University, working together with the US Fish and Wildlife Service on Atlantic salmon restoration in Lake Champlain. During that time we investigated the impacts of hatchery rearing and release techniques on the lifetime survival and dispersal rates of landlocked salmon and investigated the impact of a thiamine deficiency on the migratory capabilities of returning spawners.

My work with this group will focus on the implications of migratory barriers for longitudinal connectivity among Atlantic salmon populations in the Baltic Sea. With the ever-increasing efficiency of new hydroelectric turbines and the costs associated with maintaining outdated installations, more and more energy producers are opting to remove older facilities to focus their efforts on newer structures. The removal of such aging dams and other barriers to migration within rivers is undoubtedly a positive step for river connectivity, though exactly what changes will occur as a result of such actions is simply unknown in many situations. In fact, over the short term, the removal of barriers can cause as many changes as initial installation. In other situations, maintaining instream infrastructure may be the best option available to energy producer. In which case, including structures that permit fish passage is important, but which type of structure is best suited to the job isn’t always clear. Where several options exist, managers need access to accurate information to assist in their decision-making process.

With my project, I’ll be looking at the impact of removing a partial barrier to migration on the movement patterns of Atlantic salmon, as well as the river ecosystem itself in the Mörrumsån river in southern Sweden. Our holistic approach will monitor all levels of the ecosystem, from the mechanisms that shape river terrain (sedimentation) to the smallest bacteria (decomposition) and the largest predators (fish), as well as all things in between (food-webs). I will also be investigating the genetic consequences of changes in movement patterns that result from the removal of a hydroelectric plant. In another river, the river Emån, we’ll be assessing the performance of a new type of fish lift, and Archimedes screw, which permits upstream and downstream passage, all the while producing its own energy. If found to be effective, such devices could greatly improve connectivity in fragmented river landscapes.”

Andrew Harbicht (left) and William Ardren (right) releasing tagged fish in the Boquet River, a  tributary to Lake Champlain.

Andrew Harbicht tracking radio tagged Atlantic salmon.

Forskare inom NRRV vid Karlstads Universitet ska under de kommande tre åren undersöka ekologiska effekter av utrivningen av en kraftverksdamm, samt hur fisk påverkas av så kallade “fiskvänliga” turbiner. Forskningen kommer att ske i Mörrumsån (dammutrivning) och i Emån (fiskvänlig turbin). De involverade forskarna är (än så länge) Lutz Eckstein, Anders Nilsson, Olle Calles och Martin Österling och gruppen förväntas undesöka allt från växtsamhällen till fiskars beteende. Projektet finansieras av KK-stiftelsen och är ett samarbete mellan Karlstads Universitet, Uniper, Sveaskog och Power house. Läs mer om projektet på fiskejournalen.se eller på kau.se.

Är du en disputerad biolog som tycker att det här låter intressant? Projektet har utlyst en postdoc tjänst. Läs mer här.

Ett radiomärkt smolt från Winooski River. Smolten i Dalälven märktes på ett liknande vis.

Anna Hagelin, tjänstledig doktorand vid Karlstads Universitet, arbetar just nu på Länsstyrelsen i Gävleborg med laxen i Dalälven. Inom projektet “LIV – laxfisk i nedre Dalälven” undersöks möjligheten att återinföra ett vilt reproducerande laxbestånd älven. Även Olle Calles, forskare vid Karlstads Universitet är inblandad i projektet. Som en del av arbetet studeras med hjälp av radiotelemetri smoltens vandring och överlevnad genom fjärdarna uppströms det nedre kraftverket. Projektet beskriver sig själv:

“Lax och havsöring förökar sig i sötvatten men tillbringar större delen av sitt vuxna liv i havet där förutsättningarna att växa sig stor är bättre. När laxen i havet blir mogen återvänder den till sin hemälv för att leka. Efter kläckning spenderar laxen sedan några år i älven innan den, som smolt, simmar ut till havet.

Dödligheten hos nedströmsvandrande smolt varierar mycket beroende på vilka hinder och faror de möter. Under denna period är dock predationsrisken relativt hög eftersom smolten rör sig långa sträckor varav vissa är svårpasserade och/eller innehåller stora mängder predatorer. I Dalälven kan de många fjärdarna skapa ett problem då de innehåller höga tätheter av predatorer som t.ex. gädda och gös. Området är också känt för sin rika fågelfauna, vilket kan öka predationstrycket ytterligare.

Sjöar och dammar fördröjer smoltens migration vilket ökar predationsrisken ytterligare. Anledningen till fördröjningen tros vara det ändrade flöde som uppstår när en älv flyter ut i ett mer sjölikt system. Smolten följer huvudströmmen och kan bli disorienterade i när vattenhastigheten minskar.  Smoltdödligheten förväntas vara högre i fjärdarna jämfört med mer strömmande partier, men faktum är att Dalälvens fjärdar fanns i systemet även innan kraftverksutbyggnaden och då förekom lek av lax och havsöring långt upp i systemet. Det är dock viktigt att få en uppfattning hur stor smoltdödligheten i fjärdarna är i dag för att få kunskap om hur många lekfiskar som måste reproducera sig i området för att skapa en hållbar population.

För att kvantifiera smoltöverlevnaden i nedre Dalälven, samt identifiera flakshalsar för överlevnad, ska vi märka smolt med radiosändare och spåra dem under nedströmsvandringen genom Färnebofjärden. Detta kommer att ge information om vandringshastighet, vägval och överlevnad. I samband med utsättningarna av märkt smolt, som sker i mitten av Maj, sätts också ett större antal omärkt smolt för att mer efterlikna en naturlig situation”

Intresset för projektet är stort och under helgen har det förekommit både på tv och på radio. Se ett inslag om projektet på SVT Gävleborg här. Anna Hagelin berättade även om prjektet i det senaste avsnittet av Sveriges Radios Naturmorgon. Lyssna på intervjun med Anna här. I samma avsnitt förekom också vandrande fisk, passage och tjockskaliga målarmusslor i Lillån i Emåns avrinningssystem. Lyssna på hela Naturmorgon-avsnittet här.

Under veckan har flera aktiviteter kretsat kring miljöförbättrande åtgärder vid vattenkraftverk och vandringsfisk. I Jönköping gick årliga Vattendagarna av stapeln på temat “Åtgärder för bättre vatten” och i Falkenberg arrangerades en dag om “Vandringsfisk en resurs i behov av vägvisning”, där det senare även var avslutet för den svenska delen av det mycket framgångsrika projektet “Living North Sea”.

Båda evenemangen innehöll många intressanta presentationer på temat och från träffen i Falkenberg kan nämnas att Erik Degerman (SLU)berättade om “Atlantlaxen i Sverige, övervakning och status”, Hans  Schibli informerade om Länsstyrelsens förvaltning av vandringsfiskar i Halland och Mats Hebrand (Fiskevårdsteknik) visade ny information om den kommande innovative lösningen för förbättrad passage vid kraftverket Herting i Ätran. Falkenbergsmötet besöktes av TV4 Halland och Hallands nyheter, klicka på respektive namn för att komma till inslag/artikel.

Den nya versionen av From Sea to Source behandlar fiskvandring och rehabilitering av fiskens vandringsvägar över hela världen! Den 300 sidor tjocka boken är sprängfull av exempel, råd och vackra foton och figurer.

Just nu pågår fiskvägskonferens “Engineering and Ecohydrology for fish passage” i Amherst, USA och i går avhandlades Europa i form av prat av mig själv om nedströmspassage i Sverige, Alistair Maltby pratade UK och Projektet Living North Sea, Iwan de Vries pratade om River Vecht och Kees Dorst pratade fiskpassage i Rhen (se foton nedan). Läs mer om konferensen här. Längst ner ser ni Ed Meyer och Larry Swenson, experter på fiskpassage vid NOAA, i diskussion om hur man kan förbättra passagemöjligheterna för fisk i Klarälven.

Man har uppmärksammat att det hamnat döda ålar på intagsgallret till kraftverket i Övre Finsjö, Emån. Det är just på denna plats som vi desingat och utvärderat ett låglutande galler som ska minska skaderisken för nedströmsvandrande fisk. När förbipassagen är i drift har vi sett att många olika fiskarter använder den och även om det finns en del detaljer att slipa på har den funkat bra. Eftersom artikeln är full av faktafel, tänkte jag bara kort kommentera och korrigera detta.

http://www.nyheterna.net/nyheter/moensteraas/doed_fisk_oroar

Allt som står angående “fiskvägen” stämmer väl in på just den naturlika fiskvägen (omlöpet) som ligger ca. 150 m från kraftverket, men avledaren man hittat död ål vid är en helt annan sak. Det handlar alltså om rena faktafel! Varken kommunerna eller Emåförbundet betalar för avledaren, utan det som står i artikeln har bara med omlöpet att göra (som öppnades 2000, ägs av kommunen osv.). Avledaren har uppförts på eget initiativ av E.ON med finansiering av Havsmiljöanslaget genom Naturvårdsverket och öppnades först 2009. I första hand syftar den till att minska skaderisken för nedströmsvandrande fisk under våren, där framförallt havsöring och lax varit angelägna arter att rädda. Vi har dock observerat många andra arter som kunnat passera kraftverket oskadda. Se mer på: http://www.nrrv.se/category/projekt-eman/

Självklart är det onödigt att fisk ska dö vid avledaren när den nu byggts! Det är tveklöst så att avledaren skulle göra stor nytta om den var öppen hela den period då fisk vandrar i Emån, men faktum är att det inte på nått sätt är avtalat vad som gäller! Man diskuterar förnärvarande Finsjöfiskpassagernas framtid och det kommer säkert leda till förbättringar!

I dag kom  vårat papper om avledning av öringsmolt i Emån ut i tidsskriften Ecological Engineering! Ni kan kan läsa abstract för artikeln på tidsskriftens hemsida (klicka här!). Artikeln presenterades vid förra sommarens konferens i Barcelona och inom kort kommer även pappret om nedströmspassage i ätran ut på samma tidsskrift.  Ta en titt på alla biologins papper på nrrv.se genom att klicka här!

Slutseminarium Elforsk forskningsprogram “Vattenkraft – miljöeffekter, åtgärder och kostnader i nu reglerade vatten” – Etapp III – Larry Greenberg & Olle Calles.