I Klarälven fångas lekvandrande lax och öring i en fiskfälla i Forshaga, det första kraftverket de stöter på under sin vandring upp i älven. Fällan består av en laxtrappa som slutar i ett falskt fall som lockar fisken in i fisken i en bassäng. Från fällan i Forshaga transporteras de fångade fiskarna i lastbil förbi åtta vattenkraftverk och släpps ut i norra Värmland. Därifrån fortsätter de sin lekvandring älven. Fisken rör sig fritt i området mellan Edsforsens- och Höljes kraftverk. Under de senaste åren har arbete bedrivits för att förbättra verksamheten vid fällan, och det har troligtvis bidragit till det rekordhöga antalet fångad och transporterad vild lax och öring under 2016. Enligt den statistik som finns tillgänglig har det aldrig fångats lika många vilda laxar respektive öringar något enskilt år sedan åtminstone slutet av 1940-talet. Ännu återstår ett par veckor innan fällan stänger för säsongen.

Antalet vilda laxar fångade i fällan i Forshaga (bild från Gammelkroppa lax AB).

Antalet vilda öringar fångade i fällan i Forshaga (bild från Gammelkroppa lax AB).

Douglas A. Jones har tillsammans med Eva Bergman och Larry Greenberg från NRRV och Karlstads Universitet nyligen publicerat en artikel med titeln “Food availability in spring affects smolting in brown trout (Salmo trutta)”. Studien handlar om födotillgångens inverkan på smoltifiering hos öring där låg födotillgång under våren verkar leda till att en högre andel öringar smoltifierar under samma vår. Artikeln publicerades i tidskriften Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences. I abstractet skriver författarna:

“Prior to out-migration, salmonid fish typically undergo physiological and morphological changes — a process known as smolting. This study indicates that smolting in brown trout (Salmo trutta) is affected by feeding conditions in spring immediately prior to out-migration. This conclusion was reached after experimentally testing the effect of seasonal variation in food availability on smolt status in the spring. A migratory strain of trout was administered either high or low food rations in the autumn, winter, or spring prior to release in the spring. While fish growth or condition could be affected in any season, it was spring rationing that reduced growth and growth-related variables and that caused increased smolting. Our result supports the idea that smoltification and the decision to migrate is affected by spring food availability regardless of conditions in the previous autumn or winter.”

Ladda ner artikeln här. Har du inte tillgång till tidskriftens innehåll men ändå vill läsa artikeln, kontakta någon av författarna.

Länsstyrelsen Värmland rapporterar på sin blogg – Värmlandsfiske – om förra årets fångster och upptransporter av lax och öring i Klarälven. Både den vilda laxen och öringen upplevde rekordår (efter moderna mått) med 1050 vildfödda laxar och ett knappt 150-tal migrerande vilda öringar upptransporterade från fiskfällan i Forshaga, mot lekområden i norra Värmland.

Länsstyrelsen skriver på bloggen: “Anledningen till de höga fångstsiffrorna kan vara flera. Dels öppnade fällan tidigare än vanligt vilket som sagt troligtvis var speciellt gynnsamt för fångsten av öring eftersom den stiger tidigare. Dessutom var det ett år med relativt lågt flöde i älven (alla minns väl hur lite vatten det var i älven i somras/höstas) vilket innebar lite vatten genom kraftverkets spilluckor och därmed uppstod lite s.k. distraktionsvatten. Eftersom fisken vill uppåt i älven simmar den mot området med störst flöde och i och med lite distraktionsvatten lockas fisken lättare mot fiskvägens ingångar. De förbättringar av fällans funktion som Fortum och Länsstyrelsen arbetat med under de senaste två åren i form av tex mer lockvatten ur fiskvägens två ingångar och koncentrering av lockvattenströmmen har förhoppningsvis också bidragit till högre effektivitet än tidigare. Preliminära resultat från årets studier av radiomärkt oklippt K-lax på vandring mellan Vänern och Forshaga indikerar en fälleffektivitet på ca 50 %. Det kan innebära att lika många K-laxar som fångades (ca 1100) blev kvar nedströms kraftverket och alltså aldrig transporterades upp för naturlig lek. En tredje anledning till de höga fångstsiffrorna kan även vara ett högre totalantal stigande fisk jämfört med tidigare år vilket skulle kunna förklaras med bättre överlevnad rom-smolt och/eller bättre överlevnad för vuxen fisk ute i Vänern. Eller en kombination av både högre effektivitet och mer fisk.”

På bloggen kan man också se intressanta diagram över fångster vid olika tider, utveckling över tid och fördelning av fångsten mellan de olika grupperna fisk (vild/odlad, öring/lax och Gullspångsfisk/Klarälvsfisk).

Läs mer på Värmlandsfiske: Summering fångststatistik Forshagafällan 2013

Diagram från Länsstyrelsens blogg – varmlandsfiske.se

Just nu är höstens nedströmsvandring av lax (och öring) kelt i Klarälven i full gång. Vi följer ett fyrtiotal radiomärkta laxars öden och äventyr och hoppas samla in intressant information. Detta är tredje säsongen i rad som vi med radiotelemetri följer den utlekta laxens vandring och beteende i älven. Av störst vikt, inför framtida fiskvandringsåtgärder, är kanske att vinna ytterligare kunskap om fiskens beteende vid det första vattenkraftverket (Edsforsen) som de stöter på under sin nedströmsvandring.

Höst vid Edsforsens damm, Klarälven.

Gallret vid ett av turbinintagen vid Edsforsens kraftverk. Om man kollar noga kan man i högra hörnet se tre-fyra kelt som står och undrar (?) vart de ska ta vägen.

Missa inte morgondagens seminarium om smoltmigration i Klarälven. Som förfest bjuder vi på dessa fina bilder från sommarens forskning. Fotona är alla tagna av fältarbetaren Oscar Askling. Väl mött imorn klockan 13:15 i sal 5F416 på Karlstads Universitet. Alla är välkomna!

Smolt (lax och öring) fångades på sin nedströmsvandring i denna ryssja. De fångade fiskarna märktes och släpptes ut uppströms fällan och riskerade alltså att fångast igen när de passerar ryssjan. Genom att jämföra antalet märkta fiskar med antalet omärkta i fångsten beräknas sedan det totala antalet smolt som passerar ryssjan i älven, s.k mark and recapture beräkning av populationens storlek.

Forskaren John Piccolo i aktion.

Ett laxsmolt mäts.

Ett märkt öringsmolt

En radiomärkt öring har rapporterats in som fångad och tillbakasläppt i trollingfiskets fångstrapportering i Vänern. Detta är alltså en fisk som märktes i Forshaga innan uppstransport förbi kraftverken i Klarälven förra sommaren och som därefter eventuellt lekt och sedan tagit sig ner förbi de åtta vattenkraftverken och ut i Vänern. Ingen från Kau var på plats och kunde scanna av radiosändaren, så exakt vilken fisk det handlar om är inte helt klart. Vi har sett två radiomärkta öringar passera kraftverket i Forshaga. En fisk som föll tillbaka redan innan lek och sedan Klarälvens Zlatan som vi tidigare berättat om på bloggen. Den senare skulle i sådana fall ha lekt i biflödet Höljan, under hösten vandrat förbi alla kraftverk, spenderat vintern i Vänern och sedan hälsat på uppe i trollingfiskarens båt.

Anders Andersson med en radiomärkt öring sommaren 2012

Igår var jag, Anna Hagelin och Stina Gustafsson ute med båt på kraftverksdammen vid Edsforsens kraftverk i Klarälven.

Under våren har vi spårat radiomärkt nedströmsvandrande lax och öring kelt vid kraftverket. Med hjälp av stationäraloggrar har vi kunnat registrera den radiomärkta fiskens rörelser när de kommer till dammen i Edsforsen. När fisken närmar sig loggern registrerar denna radiosignaler från den radiomärkta fisken. Vilken signalstyrka som registreras beror bland annat på sändarens avstånd till loggern, på dess relation i förhållande till antennens riktning och på om det finns sten eller cement mellan sändaren och loggern. För att sedan kunna överföra de olika registrerade signalstyrkorna till en fysisk karta måste vi göra en signalkarta. Därför har vi med en båt fört en sändare runt i dammen samtidigt som vi noga skrivit upp tidpunkter och positionerat oss på en karta. Sedan kollar vi vilka signalstyrkor de olika loggrarna har registrerat när vi befunnit oss på bestämda platser i dammen. Med denna information kan vi  rita en signalkarta. Och denna karta jämför vi tillslut med de signalstyrkor loggrarna registrerat från de olika passerande fiskarna. Målet är att få en bild av hur laxfisken rört sig i och förbi dammen. Såsmåningom kan denna kunskap bidra till en effektiv passageväg – som antingen släpper förbi fisken eller fångar upp den för transport förbi de sju ytterliggare kraftverken som väntar nedströms Edsforsen.

Idag har Anna Hagelin, doktorand vid Karlstads Universitet pratat om lekvandrande lax och öring i Klarälven. Genom att radiomärka uppströmsvandrande fiskar studeras beteendeskillnader mellan vild och odlad lax, mellan tidigt vandrande (juli) och sent vandrande (augusti) lax och mellan lax och öring. 2011 spårades 62 fiskar och 2012 91 fiskar.

Vild och odlad lax skilde sig åt på flera punkter. Flera vilda än odlade laxar vandrade direkt upp mot lekplatserna, medan en betydligt högra andel av de odlade fiskarna simmade upp och ner på jakt efter lekplatser för att så småningom trillade ner, bort från lekområdena, bakom kraftverken. Odlade laxar lekte dessutom marginellt högre upp i system, visade holdingbeteende (alltså höll på lekplatsen en tid i samband med lek) i lägre utsträckning och under kortare tid. De huvudsakliga lekområdena i Klarälvens huvudfåra var Strängsforsen, Kärrbackstrand och Skyllbäcksholmarna. En betydande del av den radiomärkta öringen lekte i biflödet Höljan.

Den lekvandrande laxen och öringen i Klarälven simmar för egen maskin upp till Forshaga vattenkraftverk där de fångas i en fiskfälla och körs med lastbil förbi de åtta vattenkraftverk som skiljer Vänern från lekplatserna.  Under våren ska Anna driva en studie om laxens vandring upp mot vattenkraftverket i Forshaga – och dess beteende framför kraftverket och den fiskfälla som finns där. Anna ska undersöka vilken väg fisken vandrar och hur lång tid tar från Vänern till Forshaga, fällans effektivitet (hur många fiskar av de som försöker som tar sig in i fällan), hur mycket fisken fördröjs vid fällan, hur fällan och fisken fungerar vid olika flödessituationer och spillmängder. Hon ska också undersöka om fisk som gått in i fällan en gång har lättare eller svårare att ta sig in en andra gång – detta genom att låta fiskar som redan gått in i fällan en gång försöka igen. Har de under andra försöket lättare att hitta fällan, eller skyr de tvärtom fällan och fördröjs ytterligare? Som grädde på moset genomförs en liknande studie, fast med vandrande öring vid Hunderfossen i Norge. Vi ser fram emot de intressanta resultaten!

Imorgon, tisdagen den 14 Maj, kommer Anna Hagelin att hålla ett seminarium om lekfiskvandrande laxfisk i Klarälven.

Det sker kl. 13.15 i sal 5F416 på Karlstads Universitet. Alla är välkomna! Större sällskap kontakter John Piccolo för förbokning.

Anna Hagelin med en lekvandrande lax

Äntligen har våren också kommit till Edebäck. Den sista veckan har vädret varit – iaf för det mesta, soligt och varmt. Igår bytte vi den gamla ryssjan till en ny och fixade några andra saker med ledningsarmarna, så nu borde allt vara färdigt innan laxsmolten börjar sin vandring. Hittills har vi fått gott med öring varav idag var det bästa dygnet hittils med 8st. Vi även fått bland annat id, lake och mört de sista dagen. Sik verkar dock ha slutat att röra sig då vi ej fått en enda på flera dagar.

Vi även fått ett par öringkelt. Kommer bli intressant att se hur många vi kommer få de kommande veckorna.

Mvh Teemu & Oscar