Bakgrund

Ätran klassas som nationellt särskilt värdefull, vilket har sin grund i åns vilda laxstam och andra värdefulla arter som havsöring, havsnejonöga, flodnejonöga, flodpärlmussla, ål, stor och allmän dammussla, spetsig och allmän målarmussla. Dessutom har systemet en bottenfauna med höga naturvärden, t.ex. så har nattsländan Setodes punctatus sin enda

kända förekomst i Skandinavien här. Hertings kraftstation ligger nära Ätrans mynning och utgör i dag ett hinder för all fisk som vandrar mellan ån och havet. Undantaget kan vara uppströms vandrande laxfisk som klarar av att hitta och simma upp i den motströmsränna som finns på plats sedan lång tid tillbaka. Dess exakta funktion är dock oklar. Det finns även anlagda passager för uppströmsvandrande glasål, men även den med osäker funktion. Arbetet

med att hjälpa fisk på väg till havet att passera Herting oskadda inleddes 2006, men trots viss framgång med detta arbete kan fortfarande merparten av de arter som finns i ån fortfarande inte problemfritt passera kraftstationen.

Projektbeskrivning

En omfattande ombyggnad av Herting kommer att genomföras för att underlätta passagen för alla vattenlevande organismer i ån med byggstart under 2010, under ledning av Mats Hebrand vid Fiskevårdsteknik i Sverige AB. Projektet kommer att vara unikt i sitt slag och det är mycket angeläget att dess funktion studeras och säkerställs för att bereda väg för och effektivisera liknande lösningar i framtiden. Åtgärdens genomförande har föregåtts av flera olika typer av förstudier, som kommer att upprepas efter åtgärd för att ta reda på om arbetet haft avsedd effekt.

Studiearterna utgörs av lax (Salmo salar), ål (Anguilla anguilla) och havsnejonöga (Petromyzon marinus) som alla är diadroma arter, vilket innebär att de tillbringar sina liv i både salt- och sötvatten och alltså är beroende av att kunna röra sig fritt mellan ån och havet. I dagsläget måste de klara av att hitta och simma igenom den Denil-trappa som är belägen vid Hertings nya kraftstation (H2). Denil-trappor är oftast bara effektiva för fiskarter som är starka simmare, som t.ex. lax, men det finns även exempel på sådana fiskvägar som fungerar väl även för andra arter.

Den lekmogna laxen vandrar under sommaren och hösten upp som vuxen i Ätran för att leka och även om viss del av leken sker nedanför Herting, så återfinns de flesta lekbottnarna uppströms Herting. Vissa individer dör efter leken, medan andra överlever och simmar tillbaka mot havet under senhöst och vår. Vid denna nedströmsvandring passerar de återigen Herting och i vissa fall även andra kraftverk. Den befruktade rommen som laxen grävt ner på grusbottnar ligger inkuberad under vintern och kläcks på våren. Ungarna tillbringar sedan 1-3 år i ån, innan de blir smolt och vandrar mot havet för att tillväxa snabbare än de skulle gjort i sötvatten.

Ålynglen simmar upp i Ätran under sommaren och kan i dag passera Herting via en s.k. ålyngelledare som är belägen vid Denil-trappan. Ål sätts även ut på flera platser inom avrinningsområdet som en del av ”Ålplan Ätran”, som syftar till att kompensera för den skada som åsamkats ålen av olika mänskliga aktiviteter. Efter 4-20 år i ån vandrar de könsmogna s.k. blankålarna mot havet för att korsa Atlanten och leka i Sargassohavet. Under denna vandring har de svårt att passera kraftverk längs dess väg och många av dem dör på intagsgaller och i turbiner. För mer information om det arbete som utförs för att hjälpa ålen i Ätran, se ”Ålprojekt Ätran”.

Havsnejonögat vandrar upp för lek under våren och leker på grunda grusbottnar under sommaren. Efter leken dör de och deras avkomma (larver) gräver ner sig i sedimentet på lugna partier av ån och lever där 5-6 år. De vandrar sedan ut till havet där de parasiterar på andra fiskar som t.ex. gråsej, kolja, torsk, sill, laxfisk och brugd i 2-4 år innan de blir könsmogna.

Den förstudie och uppföljning som bedrivs av Karlstads universitet i samarbete med Living North Sea, Falkenbergs energi och Falkenbergs kommun består i att utreda dessa arters möjlighet till passage av Herting före och efter åtgärd.

Deltagare

 

Olle Calles (KAU)
Projektledare förstudie & uppföljning
Jonas Andersson (KAU)
Fältansvarig 2010
Lars Eriksson (KAU)
Fältarbete 2010
Jenny Monsén (KAU)
Examensarbete lax 2010
Peter Rivinoja (SLU, Umeå)
Expert nejonöga
Ingemar Alenäs – Projektledare Living North Sea

_____

Johan Sällqvist (Forshagaakademin) – Fältarbete 2010

Mats Hebrand – Fiskevårdsteknik i Sverige AB

Lars Johansson – Projektledare Hertingprojektet Falkenbergs kommun

_____

Mejla oss: [contact-form 1 ”Kontaktformulär 1”]

Both comments and pings are currently closed.