Bakgrund

De aktiviteter som Kau, i samarbete med flera aktörer bl.a. E.ON, Falkenbergs kommun och Living North Sea, driver sedan tidigare fokuserar på att dokumentera ålens passagemöjligheter vid kraftverk och hur man kan förbättra dessa möjligheter. Fokus har således helt legat på nedströmspassage för vuxen vandringsmogen s.k. blankål. Under detta arbete har många nya uppslag framkommit och här presenteras hur några av dessa skulle bidra till att göra arbetet med ålen i Ätran än mer meningsfullt och dessutom direkt applicerbart på den svenska ålförvaltningsplanen.

Den bästa utvecklingen av projektet vore att sätta in åtgärder där de gör störst nytta för ålbeståndet. Eftersom man i dag inte vet var detta är, är ett viktigt steg att ta reda på var ålproduktionen är störst i dag och även var den största potentialen finns. Eftersom osäkerheten kring lämpligheten med att sätta ut importerad juvenil ål ökar och tillgången minskar, vore det även av högsta prioritet att intensifiera det arbete Falkenbergs kommun inlett med att främja framkomligheten för naturligt uppvandrande juvenil ål i Ätran.

Vid en första genomgång har två potentiellt viktiga system identifierats, de stora dokumenterat ålproducerande sjöarna Kalven/Fegen och Åsunden. För att utreda faktisk ålproduktion behöver fällor anläggas nedströms dessa sjöar. De ålar som fångas transporteras därefter nedströms och sätts ut nedströms de kraftverk som saknar passagemöjligheter, vilket i dag innebär att de släpps ut nedströms Herting i Falkenberg. Mao kommer dessa aktiviteter även innebära en massiv ”ålräddningsinsats” eftersom ålen räddas undan vidare passageproblem. Under 2011-2012 kommer passagemöjligheterna att förbättras vid Herting och när åtgärden färdigställts kan utsättning ske nedströms Yngeredsfors (eller möjligen i Högvadsån) eftersom Ätrafors har en fungerande ålavledare. För att ge en bild av ålens utvandringsmöjligheter från Kalven/Fegen respektive Åsunden i dag, kan man radiomärka ett antal blankålar och sätta ut nedströms respektive fälla och sedan följa deras vandring nedåt i systemet, denna delstudies genomförande är dock inte beslutad i skrivande stund.

Åtgärd blankål

Åtgärderna syftar som nämnts ovan till att få ett mått på den nuvarande produktion av blankål inom Ätrans avrinningsområde och på samma gång rädda dessa individer genom att frakta dem nedströms det längst nedströms belägna vandringshindret. Dessutom kan detta användas till att på bästa sätt prioritera var framtida åtgärder skulle göra störst nytta i Ätran och även studera hur tydlig koppling man kan hitta mellan utsättningar och blankålsproduktion. Ytterligare ett användningsområde är att använda fångstdatan för att bygga en modell som ska förutse tidpunkten för ålutvandring för att effektivisera åtgärder som syfter till att släppa ut så många ålar som möjligt.

Åtgärder yngel

Att sätta ut importerade ålyngel för att kompensera för försämrad naturlig uppvandring har ifrågasatts på senare tid, eftersom man inte vet om dessa individer kan hitta tillbaka till Sargassohavet från ett annat vattendrag än de själva simmat till. Därför kommer man sannolikt att komplettera strategin att sätta ut ål med att främja den naturliga uppvandringen genom användandet av ålyngelledare. Dessa används antingen för att leda ålen förbi vandringshinder eller för att samla ihop dem och köra dem uppströms. Man vet väldigt lite om dessa ålyngelledares effektivitet, sannolikt för att det inte utgjort något problem när tillgången på ålyngel varit god. I takt med minskande återvandring ökar betydelsen av en god passage-/fångsteffektivitet och att placera dessa förbipassager på rätt plats blir av stor vikt.

Vi föreslår att ålyngelledare anläggs på flera strategiska platser i Ätrans avrinningsområde. Syftet är att utreda hur mycket juvenil ål som vandrar upp i Ätran och hur de fördelar sig mellan huvudfåran och de olika biflödena. Exempel på sådana platser är vid det första vandringshindret vid/i:

Ätrafors, Ätran
Högvadsån, Nydala
Lilla å
Övriga biflöden nedströms Ätrafors

Publikationer

Populärvetenskapliga artiklar

Calles, O. & Bergdahl, D. 2009. Ålens nedströmspassage av vattenkraftverk – Före och efter åtgärd. Karlstad University Studies 2009:19. 37sidor.

Calles, O. 2009. Nedströms passage för ål vid Ätrafors kraftverk. I ”Restaurerade vatten – Exempel på fiskevård i svenska vatten.” Sportfiskarna. Ödeshög. 4 sidor.

Calles, O. 2009. Framtidens fiskevård – fria vandringsvägar. I ”Restaurerade vatten – Exempel på fiskevård i svenska vatten.” Sportfiskarna. Ödeshög. 1 sida.

Vetenskapliga artiklar och examensarbeten

Calles, O., Karlsson, S., Hebrand, M. and Comoglio, C. (In press). Evaluating technical improvements for downstream migrating diadromous fish at a hydroelectric plant. Ecol. Eng. (2011), doi:10.1016/j.ecoleng.2011.05.002

Calles, O., Olsson, I.C., Comoglio, C., Kemp, P., Blunden, L., Schmitz, M. & Greenberg, L.A. (2010) Size-dependent mortality of migratory silver eels at a hydropower plant, and implications for escapement to the sea. Freshwater Biology, 55, 2167-2180.

Russon, I.J., Kemp, P.S. & Calles, O. (2010) Response of downstream migrating adult European eels (Anguilla anguilla) to bar racks under experimental conditions. Ecology of Freshwater Fish, 19, 197-205.

Bergdahl, D. 2008. Downstream Migrating Silver Eels Confronting a Hydropower Station in Southern Sweden. Master thesis, Göteborg University.

Rapporter

Calles, O. 2009. Redovisning av åtgärds funktion för nedströms vandrande fisk i Ätran. Slutrapport till Naturvårdsverket. 3 sidor.

 

Finansierär

Avledaren vid Ätrafors kraftverk finansierades av Naturvårdsverkets havsmiljöanslag och E.ON Vattenkraft Sverige.

Both comments and pings are currently closed.