Vid byggnationen av den nya intagskanalen vid Alsters kraftverk göt man in tre plaströr med 150 mm diameter i den ena dammväggen. Dessa placerades på tre olika djup, för att möjliggöra vår studie av om nedströmsvandrande blankål föredrar att passera kraftverket genom öppningar i dammväggens övre, mellersta eller nedre del (Fig. 2).

Figur 2. Kraftverket vid Alsters herrgård, Alsterälven, efter åtgärd. På fotot till vänster ser man intagskanalen med grindrensaren (de långa balkarna som sticker upp i luften) som sitter ovanför intagsgallret. Det går tre 150 mm rör genom dammväggen: ett från botten, ett från halva djupet och ett från ytan, vilka mynnar i tre separata sumpar på andra sidan väggen (högra fotot).

De tre rören mynnar i tre separata sumpar på samma höjd på andra sidan väggen och de ska förses med vatten genom det tryck som skapas av den högre vattennivån i intagskanalen. Sumparna tjänar till att separera ål från de tre olika öppningarna och därmed kunna beräkna varje rörs effektivitet och flödet genom dem. Ålen hindras från att simma in i turbinerna av ett galler med 20 mm spaltvidd genom vilket hastigheten enligt ägaren ska vara lägre än de 0,5 m/s som enligt litteraturen är en övre gräns för att just blankål ska klara av att undvika att klämmas fast på galler. Åtgärden skulle vara klar under sommaren 2009, men till följd av upprepade förseningar testkördes öppningarna första gången 5 november. Målet är att lika mycket vatten ska rinna i alla tre rören, vilket är under intrimning.

You can skip to the end and leave a response. Pinging is currently not allowed.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *