learning_ecosystem_complexityIdag disputerade Diana Garavito-Bermúdez, vid Institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms Universitet, med avhandlingen “Learning ecosystem complexity: A study on small-scale fishers’ ecological knowledge generation”. Avhandlingen utforskar ekologiska kunskaper bland småskaliga yrkesfiskare i Vättern och Blekinge skärgård (Östersjön). På Stockholms Universitets hemsida beskrivs avhandlingen: Avhandlingen syftar till att bidra till kunskap om och förståelse för hur småskaliga fiskare lär sig kunskaper om komplexa ekosystem i sin vardag. Avhandlingen bidrar med kunskap till fälten: informella lärprocesser, ekologisk kunskap och hållbar användning och styrning av naturresurser. Den adresserar frågor om vilken kunskap som fiskare genererar i sin vardag, hur denna kunskapsgenerering påverkas av deras arbetspraktik och av deras relation till naturen. I avhandlingen studeras småskaliga fiskare inom två ekosystem: Vättern och Blekinge skärgård utifrån såväl intervjuer som observationer med betoning på intervjuer. Avhandlingen är en sammanläggningsavhandling som består av tre artiklar och en kappa. Läs kappa här.

På disputationen var Karlstads Universitet repressenterat av professor Eva Bergman, en av forskarna i betygsnämnden. Hon rapporterar om en intressant diskussion både med Diana Garavito-Bermúdez och efteråt med handledare, opponent och betygsnämnd. Alan Reid från Monash University i Australien var opponent.

Nors – föredrag och foton

Posted by Daniel Nyqvist | Nyheter

Norsfiskar (Osmeridae) finns över stora delar av norra halvklotet, både sötvatten och i havet. På många platser migrerar de i stora antal upp i älvarna för att leka och efter lek driftar ägg och larver nedströms, tillbaka mot sjön eller havet.

I föredraget “Biology of eulachon in the Fraser River: critical knowledge gaps” presenterar Doug Hay forskning om Eulachon (Thaleichthys pacificus), norsen på den nordamerikanska Stillahavs kusten. Han pratar bland annat om beståndsuppskattningar baserade på fångst av driftande ägg/larver och möjliga telemetriundersöknignar. Se föredraget här:

YouTube Preview Image

Vår egen nors (Osmerus eperlanus) i Vänern övervakas ute i sjön medan kunskaperna om fiskens berömda lekvandringar är relativt begränsade. Läs om norsbeståndet i Vänerns Vattenvårdsförbunds årsskrift.

Vackra foton på Rainbow smelt (Osmerus mordax, en annan norsfisk) från östra Nordamerika finns här: P.E.I. smelt run caught on camera by Ph.D. student Sean Landsman.

In July, John Piccolo traveled to Bangor, Wales for the annual meeting of the Fisheries Society of the British Isles. The meeting focused on genomics and fisheries. Genomics are a new and rapidly-developing tool for understanding the ecology and conservation of organisms. John published a short article about conservation genomics of salmon in the conference proceedings: Conservation genomics: coming to a salmonid near you

He also points out that the keynote speakers at the conference, Robin Waples, Louis Bernatchez, and Craig Primmer did a great job of summarizing recent developments in fisheries genomics in the following symposium papers:

John also recommends an article of salmon conservation genomics from Devon PearseSaving the spandrels? Adaptive genomic variation in conservation and fisheries management.

Next year is the 50th anniversary of the Fisheries Society of the British Isles.The annual meeting – themed Understanding Fish Populations – will be held at the University of Exeter (UK), 3-7 July 2017.

On Tuesday, October 18, Ryan Sponseller, from Umeå University, will give a seminar titled “Land-water interactions and stream ecosystem dynamics in northern boreal landscapes”.

Ryan Sponseller describes his research: “My research focuses on the controls over ecosystem structure and functioning in streams, rivers, and watersheds. We study these systems to understand their condition as natural resources, and as models to test general ecological and biogeochemical principles. This work employs a number of different tools and approaches, including long-term watershed monitoring, the use of isotopic tracers, and field studies of productivity and nutrient dynamics in aquatic habitats. 

One current set of projects in my lab evaluates how ecological changes in terrestrial environments shape the productivity of streams and rivers through controls over habitat conditions (e.g., light) and the availability of carbon (C), nitrogen (N) and phosphorus (P) to aquatic food webs. Applications of this work include understanding the impacts of land use (e.g., forestry) and climate change on freshwater habitats in boreal and sub-arctic landscapes. At the same time, we also pursue basic questions about how light, organic energy, and resource limitation interact to govern biotic structure, productivity, and nutrient use in aquatic systems.

A second component of my research program asks how and why terrestrial environments retain (or lose) important resources. We focus on hydrologic export of nutrients to streams and rivers, with particular attention to nitrogen (N), which limits the productivity of terrestrial and aquatic habitats in northern Sweden, and is one cause of eutrophication in the Baltic Sea. The drivers of material export from land vary with scale. At small scales, our research addresses basic questions about the role of landscape heterogeneity and hydrologic routing as factors that determine patterns of N export from headwater catchments. At broader and longer scales, current work explores how long-term (multi-decadal) changes in land management and climate are altering N storage and export across boreal and subarctic Sweden.”

The seminar will be given at 13:30 in room 5F416 on Karlstad University. Everyone is welcome to attend!

essex2

The hydroelectric dam in the study. Turbine intakes and bypass entrances to the left, open spill gates to the right. Photo from Google Maps.

The paper “Migratory delay leads to reduced passage success of Atlantic salmon smolts at a hydroelectric dam” by Daniel Nyqvist (Kau), Larry Greenberg (Kau), Elsa Goerig (INRS, Quebec) , Olle Calles (Kau) , Eva Bergman (Kau), William Ardren (US Fish and Wildlife), and Theodore Castro-Santos (USGS) was recently published in the journal Ecology of Freshwater Fish. The paper presents a study on the behavior of landlocked Atlantic salmon smolts in the Winooski River in Vermont, USA.

In the abstract the authors write:“Passage of hydropower dams is associated with mortality, delay, increased energy expenditure and migratory failure for migrating fish and the need for remedial measures for both upstream and downstream migration is widely recognized. A functional fish passage must ensure safe and timely passage routes that a substantial portion of migrating fish will use. Passage solutions must address not only the number or percentage of fish that successfully pass a barrier, but also the time it takes to pass. Here we used radio telemetry to study the functionality of a fish bypass for downstream-migrating wild-caught and hatchery-released Atlantic salmon smolts. We used time to event analysis to model the influence of fish characteristics and environmental variables on the rates of a series of events associated with dam passage. Among the modeled events were approach rate to the bypass entry zone, retention rates in both the forebay and the entry zone and passage rates. Despite repeated attempts, only 65% of the tagged fish present in the forebay passed the dam. Fish passed via the bypass (33%), via spill (18%) and, via turbines (15%). Discharge was positively related to approach, passage, and retention rates. We did not detect any differences between wild and hatchery fish. Even though individual fish visited the forebay and the entry zone on multiple occasions, most fish passed during the first exposures to these zones. This study underscores the importance of timeliness to passage success and the usefulness of time to event analysis for understanding factors governing passage performance.”

Read the abstract and access the paper here. If you don’t have access to the journal’s content, email any of the authors.

Nya rön om ålens lekvandring

Posted by Daniel Nyqvist | Nyheter

En artikel i tidskriften Science Advances presenterar ny forskning om ålens lekvandring. En mängd ålar från stora delar av Europas kust har märkts med satellitsändare och s.k. data storage tags (DST). Sändarna släpper ålen och flyter upp till ytan vid en bestämd tidpunkt (eller vid oväntat fel eller när ålen dör), vid ytan sänder satellitsändarna information till forskarna medan DST-märkena först måste återfås. Sändarna mäter tryck (djup), temperatur och ljusintensitet, och bär även med sig en intern klocka. Utifrån dessa data har fiskens rörelser både i djupled och över havet återskapats. Av 707 märkta ålar återficks data från 206 fiskar.

Vid en förutbestämd tidpunkt släpper sändaren från ålen och flyter upp till ytan. Satellitsändaren sänder då lagrade information, via satellit, till en dator. Animation från the New York Times.

Den studerade ålen rörde sig dagligen från kallt djup vatten på dagen till ytligt varmare vatten under natten, förmodligen för att undvika predation och reglera upplevd temperatur. Geografiskt rörde sig ålen från både Skandinavien, brittiska öarna och Medelhavet i riktning mot Azorerna (på väg mot Sargassohavet) med en hastighet av 3 – 47 km/dag. Många ålar föll dock offer för predation.

alkarta1

De märkta ålarnas vandringsvägar. Bild från artikeln i Science Advances.

Författarna gick sedan vidare med resultaten och använde storleken på återfångade ållarver och deras uppskattade tillväxt för att räkna ut lekperiod vid Sargassohavet. De jämförde denna lekperiod med tiden då ålen lämnar de europeiska floderna och ålens uppskattade simhastighet. Utifrån dessa resultat spekulerar de sedan om att en del ålar hinner fram till lekplatserna i tid för lek, medan andra migrerar långsammare och väntar med att leka till efterföljande leksäsong.

En märkt ål. Foto från Calle Elfström/SVT.

Läs artikeln i Science Advances: Empirical observations of the spawning migration of European eels: The long and dangerous road to the Sargasso Sea.

Flera välskrivna populärvetenskapliga artiklar om forskningen, med förklarande bilder och foton på märkta ålar finns naturligtvis tillgängliga online. Exempelvis “On Epic Spawning Migration, Eels May Travel at Their Own Pace” i The New York Times eller Ålens gåta löst” på SVT.

Slutligen kan nämnas att ett par av studiens ålar fångats av Karlstads Universitet i samband med våra ålstudier i Ätran.

Intresserade barn samlas kring ålakvariet medan Martin Österling och Olle Calles berättar. Foto från Värmlands Folkblad.

Igår presenterades ål och ålforskning för barn i aulan på Karlstads Universitet. Som en del av Barnens universitet berättade Olle Calles och Martin Österling om ålens vandring från Sargassohavet till våra kuster,vattendrag och sjöar, och tillbaka igen. Den kraftiga minskningen av ålbestånden under de senaste årtiondena illustrerades och en ålyngelledare för att leda ålyngel förbi vattenkraftverk byggdes på scen. Tillslut förevisades levande ålar och radiotelemetri-utrustning för intresserade barn. Även Johan Watz, postdoc vid Karlstads Universitet, och Lissie de Groot, Erasmus-praktikant vid universitetet, deltog i arrangemanget.

Lokalpressen var på plats och rapporterade senare om ålen på Barnens universitet:

Värmlands Folkblad: Lärde skolbarn rädda ålar

Nya Wärmlands Tidning: Barnens universitet är tillbaka

Ål på Barnens universitet

Posted by Daniel Nyqvist | Events
barnens

Barn studerar ål under ett liknande arrangemang 2011.

För nionde året presenterar “Barnens universitet” föreläsare och forskningsämnen på Karlstads Universitet. Under sex måndagar i höst är barn 8-12 år välkommna att träffa forskare på universitetet. Nästa måndagen, den 10 Oktober, klockan 15:00-15:45 är det dags för Olle Calles och Martin Österling, biologer och forskare vid Karlstads Universitet, att presentera ålen. Martin och Olle berättar om upplägget: “Ålen är en klurig fisk med många hemligheter. Den lever djupt nere i sjöar och hav, men kan faktiskt också klara sig i luft under flera timmar, och klättra uppför lodräta väggar! En annan konstig sak med ålar är att de kan bli väldigt gamla, trots att de är utrotningshotade. Varför är det så? Vi ska lära er mer om ålen och vad man kan göra för att hjälpa till att rädda den.”

Ålen presenteras i Ljungbergsalen, på Karlstads universitet. Barn, föräldrar och andra intresserade är välkomna!