Lutz Eckstein

Karlstad Universitet skriver om vår forskning i allmänhet och om Lutz Eckstein i synnerhet:

“Forskningsmiljön “Naturresurs rinnande vatten” inom biologiämnet vid Karlstads universitet växer. Lutz Eckstein, professor i biologi med inriktning växtekologi, är den senaste nyrekryteringen. Hans forskning handlar om vad som styr biologisk mångfald. Den forskningen kommer att komplettera den befintliga forskningsmiljön på ett sätt som ger goda möjligheter för framtiden.

En kärntrupp av några få biologiforskare under tidigt 2000-tal har vuxit till ett internationellt team av framstående forskare. Genom medvetna och fokuserade ansträngningar har forskningsgruppen växt avsevärt de sista åren med nyrekrytering av två professorer, en befordran till professor samt tre till docent…”

Läs hela artikeln på kau.se.

Last week a group of people from the Fish Passage 2015-team, World Fish Migration Foundation and WWF-Netherlands visited the River Ätran in Southern Sweden. Herting, the hydropower plant located most downstream in the system, has been subject to extensive efforts to improve fish passage. A dam structure has been removed and a large nature-like fishway constructed to facilitate both upstream and downstream passage (as well as supply salmon and other fish with additional spawning habitat) and a low sloping rack has been installed to guide downstream migrating fish to a by-pass entrance by the turbine intakes. Passing migratory fish include Atlantic salmon, brown trout, sea lamprey and European eel. Olle Calles, researcher at NRRV and Karlstad University, has been involved throughout the processes and presented pre- and post-remediation data on fish-passage and told the story about salmon population in the river. The group also visited a monitoring trap and spawning areas in the River Högvadsån, a tributary to the River Ätran and was given the opportunity to track radio tagged eel in an ongoing study on eel downstream migration and dam passage. We appreciate the visit and the interesting discussions taking place throughout their stay.

Herting

Herting hydropower plant, the naturelike fishway to the right and the intake channel to the left. In the end of the intake channel, there is a low sloping rack to guide the fish to the by-pass entrance. In the naturelike fishway the upstream migrating fish are guided to a narrow area to facilitate monitoring. (Foto from a film by Fiskevårdsteknik)

atran_sept1

The group at the monitoring trap in the tributary Högvadsån. Present in the photo is also a visiting journalist from Swedish National Radio (SR). Mr. Möller is managing the trap.

atransept

A salmon caught and displayed at the monitoring trap.

atran_sept4

Tracking radio-tagged eel in the River Ätran.

Last week I visited Murcia and a fish migration project in the Segura River. The Segura River is one of Europe’s most regulated rivers with a multitude of dams and water abstractions (for agriculture in hot but dry conditions) as well as interbasin transfer of water. It also receives a heavy nutrient load and many exotic species have invaded its waters. During later years, water quality has improved and, as part of the LIFE project Segura Riverlink, improving longitudinal connectivity for local fish species is now on the agenda. Several fishways have been or will be constructed, both vertical slot fishways and naturelike fishways, and at least one migration obstacle has been permanently removed. The target species for the efforts is the Andalusian barbel (Luciobarbus sclateri), a fish that typically migrates within the river system. Read more about the project in this LIFE-folder.

barbo

Andalusian barbel (Luciobarbus sclateri)

segura

A newly constructed naturelike fishway in the Segura River.

Segura1

A vertical slot fishway in the Segura River.

Segura3

Fishway, migration obstacle, river and dry surroundings.

Vandringshinder är ett problem för fiskpopulationer även i mindre vattendrag, både vad gäller fiskens möjlighet att passera och tiden det tar dem. Här ser ni en kort föreläsning om passage och öring i Ribble River systemet i norra England:

YouTube Preview Image

Föredraget ges av Jack Spees och har gjorts tillgängligt online av the Wild Trout Trust

Årets fältförsök i Eldbäcken har dragit igång. Tanken är att undersöka öringens habitatval i fiskvägen, samt ta reda på om mängden ved i de olika habitaten har någon inverkan på var öringen trivs. Tidigare studier har visat att död ved har positiv effekt på densiteten av öring, samt på deras tillväxt så det ska bli spännande att se vilka resultat vi får i biokanalen.

För att öringen som används i experimentet inte ska kunna rymma från biokanalen så har fiskspärrar satts upp nedströms och uppströms i fiskvägen. Märkt öring som fastnar i någon av ryssjorna anses ha lämnat systemet och är ute ur experimentet.

Lars och en av nettingryssjorna som fungerar som fiskspärr.

Lars och en av nettingryssjorna som fungerar som fiskspärr.

Öringar har hämtats i tre omgångar från Särna fiskodling. Tack för hjälpen Stefan och Tom!

Ispåsar och full AC i bilen gör att temperaturen hålls nere och fiskarna klarade transporten fint.

Ispåsar och full AC i bilen gör att temperaturen hålls nere och fiskarna klarade transporten fint.

Öringarna vägs, mäts och märks med PIT-tags.

Märkutrustningen är på plats.

Märkutrustningen är på plats.

Efter att ha simmat runt i en vecka elfiskas öringarna upp. De olika habitaten elfiskas och söks sedan igenom med hjälp av en bärbar PIT-tag-antenn, vilket gör att fler märkta fiskar kan hittas.

Robin och antennen.

Robin och antennen.

Elfiske i morgondimman.

Elfiske i morgondimman.

En del öringar från pilotprojektet i höstas finns fortfarande kvar i biokanalen och fångas även de. De vägs och mäts och släpps sedan ut utanför fiskspärrarna.

Öringen med ID-nummer 614 var i höstas 8,1 cm lång och vägde 5,2 g. Nu har den växt till sig och var 13,5 cm lång och vägde 31,8 g. Det syns knappt några spår efter var PIT-tagen sattes in.

Öringen med ID-nummer 614 var i höstas 8,1cm lång och vägde 5,2g. Nu har den växt till sig och var 13,5cm lång och vägde 31,8g. Det syns knappt några spår efter var PIT-tagen sattes in.

Tyvärr hittas inte alla märkta fiskar. Öringarna kan ha grävt ner sig så djupt att vi varken fångar dem vid elfisket eller hittar dem med hjälp av antennen. Sedan finns det ju andra sätt som små öringar kan försvinna på… Vi har hittat några PIT-tags i större lakar (>27 cm) och dessutom finns både mink, utter och häger i området.

Öring nummer 944 vilar i magen på en lake.

Öring nummer 944 vilar i magen på en lake.

Nästa vecka kommer förhoppningsvis det sista elfisket att utföras. Vi håller tummarna för fint väder och många fångade fiskar!

En Buddensiek-bur placeras ut i vattendraget. På buren finns juvenila musslor som förhoppningsvis ska överleva vintern och etablera sig i ån.

Lea Schneider, doktorand vid Karlstads Universitet, rapporterar mer om sommarens arbete med att restaurera populationer av tjockskalig målarmussla (Unio crassus) i några av Sveriges sydliga vattendrag:

“Fältsäsongen 2015 har nått sitt slut. I torsdags satte vi (Tina, Valentina och jag) ut juvenila musslor i Klingälvsån och Fyleån, som odlats i vårt lab vid Hemmestorps mölla. En orsak till varför den tjockskaliga målarmusslan har försvunnit från många vattendrag är att man förr i tiden utdikade våtmarker, rensade och kulverterade vattendrag. Klingälvsån och Fyleån har under 2013 och 2014 restaurerats för att återfå sin naturliga meandrande form. Som en del av projektet ”Målarmusslans återkomst” har UC4LIFE i år satt ut musslor i så kallade Buddensiek-burar. Burarna består av en tjock platta fylld med små hål. I hålen har musslor kapslats in med hjälp av ett finmaskigt nät för att förhindrar att de spolas bort. Burarna är sedan fixerade i vattenkolumnen med pinnar av järn som grävts ner i botten på ån. Nu är det upp till de små (300-400 µm) musslorna att överleva. Tidigare experiment med Buddensiek-burar i Tyskland och Luxemburg har gett goda resultat, och om ett år kommer vi få reda på hur de svenska musslorna presterat.”

Se fler foton och läs mer om målarmusslan på UCforLIFE.se. Där finns även artikeln på engelska.