Länsstyrelsen Värmland rapporterar på sin blogg – Värmlandsfiske – om förra årets fångster och upptransporter av lax och öring i Klarälven. Både den vilda laxen och öringen upplevde rekordår (efter moderna mått) med 1050 vildfödda laxar och ett knappt 150-tal migrerande vilda öringar upptransporterade från fiskfällan i Forshaga, mot lekområden i norra Värmland.

Länsstyrelsen skriver på bloggen: “Anledningen till de höga fångstsiffrorna kan vara flera. Dels öppnade fällan tidigare än vanligt vilket som sagt troligtvis var speciellt gynnsamt för fångsten av öring eftersom den stiger tidigare. Dessutom var det ett år med relativt lågt flöde i älven (alla minns väl hur lite vatten det var i älven i somras/höstas) vilket innebar lite vatten genom kraftverkets spilluckor och därmed uppstod lite s.k. distraktionsvatten. Eftersom fisken vill uppåt i älven simmar den mot området med störst flöde och i och med lite distraktionsvatten lockas fisken lättare mot fiskvägens ingångar. De förbättringar av fällans funktion som Fortum och Länsstyrelsen arbetat med under de senaste två åren i form av tex mer lockvatten ur fiskvägens två ingångar och koncentrering av lockvattenströmmen har förhoppningsvis också bidragit till högre effektivitet än tidigare. Preliminära resultat från årets studier av radiomärkt oklippt K-lax på vandring mellan Vänern och Forshaga indikerar en fälleffektivitet på ca 50 %. Det kan innebära att lika många K-laxar som fångades (ca 1100) blev kvar nedströms kraftverket och alltså aldrig transporterades upp för naturlig lek. En tredje anledning till de höga fångstsiffrorna kan även vara ett högre totalantal stigande fisk jämfört med tidigare år vilket skulle kunna förklaras med bättre överlevnad rom-smolt och/eller bättre överlevnad för vuxen fisk ute i Vänern. Eller en kombination av både högre effektivitet och mer fisk.”

På bloggen kan man också se intressanta diagram över fångster vid olika tider, utveckling över tid och fördelning av fångsten mellan de olika grupperna fisk (vild/odlad, öring/lax och Gullspångsfisk/Klarälvsfisk).

Läs mer på Värmlandsfiske: Summering fångststatistik Forshagafällan 2013

Klarälvslax

Diagram från Länsstyrelsens blogg – varmlandsfiske.se

Filmtips: Mekong

Posted by Daniel Nyqvist | Nyheter

ABC från Australien har gjort ett reportage om fiskvandring, lokal försörjning, dammar och elektricitet vid Mekong-floden. En stor andel av flodens fiskar vandrar i hög grad mellan olika områden under sin livshistoria. Dessa vandrande fiskar utgör grunden för ett av världens största sötvattensfisken. Fisket i Mekong försörjer miljoner människor i regionen med mat och inkomster. Men flodsystemet är också en potentiell källa för att producera el, värdefull ekonomisk utveckling och profiter till mäktiga företag. En mängd kraftverk av olika storlekar är under planering vilket kommer att gå ut över människor i området samt fiskens migration, habitat, produktion och överlevnad.

YouTube Preview Image

En annan dokumentär på samm a tema är Mekong, en film som bland annat visades under 2012 års Fishbase Symposium i Stockholm. Den har en del underliga inslag men är intressant och sevärd. Tidigare på bloggen har vi tipsat om en skrikig National Geographic dokumentär om fiskvandringen i Mekong. Ytterliggare en kort film om samma flodsystem men om möjliga effekter av klimatförändringen är Mekong: Watch That River!.

Igår besökte Asbjørn Vøllestad Karlstads Universitet och höll ett seminarium med titeln ’Atlantic salmon population modeling and management’. Han berättade om hur de använt fångsstatistik från 1979 och framåt, från en mängd norska älvar för att modellera beståndsutvecklingen av återkommande lekfisk. De har modellerat samband mellan uppfiskad lekfisk och en mängd miljöfaktorer – såsom havsfiske, havstemperatur, älvtemperatur, lufttemperatur, närvaro av kraftverk eller akvakultur och flöden vid olika tidpunkter. Den återkommande laxen som rapporterats fångad delas efter storlek upp i olika livshistorie-kategorier, efter hur många år de varit till havs. Fisk under 3kg har oftast en vinter till havs bakom sig (1SW), fisk på 3-7kg två vintrar (2SW) och ännu större fiskar än fler år till havs bakom sig. I modellerna som beskrevs hade man kollat på fisk med olika livshistoria – år till havs – separat.

Beståndsutvecklingen (uttryckt i mängden grilse – lekfisk med ett år till havs bakom sig) mellan olika älvar hade låg korrelation men älvar som låg nära varandra hade mer liknande utveckling än övriga vattendrag. Generellt såg man en negativ trend i mängden fångad fisk. I modellen hade närvaron av laxodlingar först en positiv men sedan en negativ inverkan på fångsterna. Den positiva effekten kan möjligen bero på fisk som rymt från odlingen och sedan fiskats upp, medan negativa effekter förmodligen handlar om laxlus som sprids från odlingarna Vattenkraft hade en negativ inverkan i stora älvar men, förvånansvärt nog, en positiv inverkan i mindre vattendrag där flödeskontrollen kan öka flödet och därmed tillgängligt habitat under vintern. Detta handlar dock inte om absoluta effekter utan modellen beskriver endast utvecklingen från 1979 och in på 2000-talet. Effekter (som habitatförlust och migrationshinder) orsakade av vattenkraften innan dessa år ger inget genomslag i modellen.

Avslutningsvis pratade vår gäst om modelleringar av smoltens migrationsperiod, överlevnad och effekter av klimatförändringen. Både timingen och överlevnad kan tänkas bero av temperaturer. Det finns också tydliga samband mellan när smolten vandrar och temperatur i havet. Hittills har man sett en tidigareläggning av smoltvandringen med ungefär 2,5 dagar per årtioende som ett resultat av varmare vatten. Och vad väntar i framtiden?

Vetenskapliga artiklar rekommenderade av Asbjørn Vøllestad:

* Quantifying the Ocean, Freshwater and Human Effects on Year-to-Year Variability of One-Sea-Winter Atlantic Salmon Angled in Multiple Norwegian Rivers

* Contemporary ocean warming and freshwater conditions are related to later sea age at maturity in Atlantic salmon spawning in Norwegian rivers.

* Basin-scale phenology and effects of climate variability on global timing of initial seaward migration of Atlantic salmon (Salmo salar).

Vårens seminarie-serie fortsätter sin rivstart. På torsdag (16/1) kommer Asbjørn Vøllestad, professor vid  Centre for Ecological and Evolutionary Synthesis, University of Oslo, att hålla ett seminarium med titeln “Atlantic salmon population modeling and management”. Seminariumet ges klockan 13:15 i rum 5F416 på KAU. Alla är välkomna! Större grupper föranmäler sig till john.piccolo@kau.se.

Vollestad

Enefalk23

Åsa Enefalk speglar sig i pinnarna i Karlstads Universitets strömrännor.

Idag höll Åsa Enefalk ett intressant och uppskattat seminarium med titeln ”Effects of fine woody debris on brown trout”. Hon började sitt föredrag med en genomgång om den ekologiska teorin bakom öring och död ved. Död ved, eller ”fine woody debris” (pinnar!) som Åsa forskar om, kan påverka öringen och dess tillväxt på flera olika sätt. Pinnarna kan ge skydd från strömmen, vilket minskar energiåtgången och därigenom kan öka tillväxten. Veden kan också ge avskärma en öring från andra öringar och på så sätt minska mängden konflikter mellan fiskarna. Genom att inte slösa lika mycket tid och energi på att slåss kan fisken ägna sig åt att tillväxa. Den döda veden utgör också habitat för öringens mat – bottenfauna – och ger fisken skydd från predatorer. Men för mycket ved är inte heller bra. En massa ved kan bli ett problem vid jakten på maten och om fiskarna istället för att ha lite koll på varandra irrar runt i en vedlabyrint, för att plötsligt stöta på varandra kan det leda till mer aggression.

Åsa berättade sedan om hennes forskning runt dessa här teorier. Hon beskrev både ett laboratorieförsök i källaren på Kau och ett experiment i utomhusrännor i Finland. Hon har sett att öringen gärna uppehåller sig i veden och bekräftat att veden påverkar fiskens beteende. Tidiga resultat pekar på att sambandet mellan ved och tillväxt inte alltid är glasklart. En intressant aspekt av resultaten var hur fiskarnas inbördes rang påverkar hur de drar nytta av och beter sig i veden. Till exempel var aggressiviteten hög för fiskar med hög rang, både i miljöer med väldigt lite och väldigt mycket ved men mindre med mellanstora tätheter av ved. För fiskar med låg rang utgjorde dock även mycket ved ett skydd från aggressivitet.

På tisdag kommer Åsa Enefalk, doktorand vid Karlstads Universitet, hålla ett seminarium med titeln “Effect of fine woody debris on brown trout and stream invertebrates”. Seminariumet ges klockan 13:15 i rum 5F416 på KAU. Alla är välkomna! Större grupper föranmäler sig till john.piccolo@kau.se.

Seminar_Enefalk

Vårens seminarie-program kan förresten läsas under kalenderfliken på bloggen och bjuder på flera väldigt intressanta föredrag.