Under helgen kan den intresserade på SVT-play se en dokumentär-serie i två delar om Zambezi-floden och hur den påverkar livet runt omkring den. Dessvärre (för oss med extra stort intresse för livet i vattnet) ligger fokus aningen mer på land – och på hur flodens flödesvariationer påverkar natur och människor där. Men fiskmigration nämns och ett fragmenterande, och enormt, kraftverk sveper förbi.

Zambezi

Del 1

Zambezi2

Del 2

På engelska (och kanske tillgängliga även efter att SVT plockat bort filmerna från sin hemsida) finns dokumentärerna här och här.

I veckan har vi studenter på kursen Ekologisk miljövård på Karlstads Universitet gjort fyra studiebesök. Vi gjorde ett besök i Almarskogen där Ove Nystrand från Karlstad Stift informerade om skogsbruk och skogsvård i Sverige, samt Svenska kyrkans förvaltning av sin skog. Samma dag åkte vi vidare till Gullspångsälven där bland annat Länsstyrelsen och kommunen inventerade lekgropar. Vi fick också möjlighet att studera lekgropar och få en insyn i förvaltningen av lax och öring i Gullspångsälven.

Andra dagen bjöd på minusgrader och solsken då vi åkte till Öjenäsbäcken utanför Arvika. Först träffade vi Bo-Erland Johansson som informerade om de biotopåtgärder som gjorts för att restaurera bäcken då man tidigare använde ån för flottning av virke. Bäcken har i samband med flottningen rätats och rensats ur och nu försöker man återställa dess naturliga tillstånd eftersom det finns skyddsvärda arter så som flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) och mossan timmerskapania (Scapania apiculata).

Efter lunch fick vi möjlighet att testa på biotopkartering tillsammans med Richard Gow från Länsstyrelsen Värmland. Vi fokuserade på strömhastighet, öringbiotop samt bottensubstrat.

Sista dagen bjöd på ett besök vid Forshaga kraftverk där vi fick se Fortums avelsfiske. Vi missade tyvärr kramningen av lax och öring som ägde rum dagen innan, men fick studera deras anläggning och laxtrappa samt videoinspelning från laxtrappan.

GullspångsälvenGullspångGullspång

Till vänster: Johnny Norrgård visar en stor lekgrop i Gullspångsälven

Mitten: Vi letar förgäves efter lekande lax och öring uppströms laxtrappan i Gullspång. Istället för lax fick vi dock se en strömstare!

Höger: Laxtrappan vid kraftverket i Gullspång

ForshagaForshaga1Forshaga2

Till vänster: En kramad Klarälvslax i Forshagas avelsfiske

Mitten: Kläckningsboxarna med befruktad rom från avelsfiskarna

Höger: Laxtrappan vid kraftverket i Forshaga

 

Vi har haft roliga, givande dagar och fått se samt uppleva många nya saker!

/Biologistudenterna på KaU

Vilka möjligheter finns att ha både livskraftiga laxpopulationer och vattenkraftverk i älvarna? Nyligen har det kommit en handbok från norska CEDREN som presenterar metoder för att hysa både lax och kraftproduktion i vattendragen. I presentationen av rapporten pratar de ansvariga forskarna till och med om att öka både lax- och elproduktion.

Läs mer om handboken i CEDRENs nyhetsbrev eller på engelska här.

Handboken finns online på NINAs hemsida.

Cedren

Just nu är höstens nedströmsvandring av lax (och öring) kelt i Klarälven i full gång. Vi följer ett fyrtiotal radiomärkta laxars öden och äventyr och hoppas samla in intressant information. Detta är tredje säsongen i rad som vi med radiotelemetri följer den utlekta laxens vandring och beteende i älven. Av störst vikt, inför framtida fiskvandringsåtgärder, är kanske att vinna ytterligare kunskap om fiskens beteende vid det första vattenkraftverket (Edsforsen) som de stöter på under sin nedströmsvandring.

EdsforsenHöst

Höst vid Edsforsens damm, Klarälven.

Edsforsen galler

Gallret vid ett av turbinintagen vid Edsforsens kraftverk. Om man kollar noga kan man i högra hörnet se tre-fyra kelt som står och undrar (?) vart de ska ta vägen.

Ett nytt experiment om öringens vinterbeteende ligger i startgroparna i akvarieanläggningen på Karlstads Universitet. Johan Watz, doktorand på laxfiskars vinterekologi, är general för experimentet, i vilket olika beteendetyper av öring ska testas i konkurrensförhållanden med och utan yttäckande is. Beteendetyperna definieras som fiskar med hög respektive låg vilometabolism (beräknas genom att mäta gälslagsfrekvens i vila i mörker). Vilometabolismen hör ofta ihop med aggressivitet, där aggressiva, dominanta fiskar som regel har hög vilometabolism. Vi hoppas se hur närvaron och frånvaron av ett istäcke påverkar interaktioner mellan fiskar med de olika beteendetyperna och i förlängningen förstå hur detta påverkar strategier för vinteröverlevnad.

is

Istäcke på ett av strömakvarierna i källaren på KaU.

JohanWatzIs

Johan Watz pekar ut kammaren där fiskens vilometabolism mäts. Fisken placeras i ett mörklagt akvarium under en tid för att “lugna ner sig”. När fisken gått ner till vilometabilsm filmas den och gälslagsfrekvensen räknas. Hög gälslagsfrekvens innebär hög vilometabolism och vice versa.

 

Östersjölaxen på dansk TV

Posted by Daniel Nyqvist | Nyheter

Danska TV2/Bornholm har visat en dokumentär om Östersjölaxen där ekologi, ekonomi och kultur runt laxen diskuteras. Biologer, sportfiskare, trollingfiskare och yrkesfiskare intervjuas. Dokumentären tar bland annat upp laxens vandring (både i älv och i Östersjön), problemet med att fiska på både starka och svaga populationer, restaureringsarbeten, beståndsuppskattningar och vandringshinder. Dokumentären kan ses online här:

TV2

Vi har tidigare på bloggen skrivit om restaureringsprojektet i Penobscot river där en restoration trust, kraftbolag, naturvårdsorganisationer, delstatsregering, indian förvaltning och den federala staten samarbetar för att riva bort ett par vattenkraftverk och samtidigt öka kraftproduktionen på återstående.

Här följer ett inslag från CBS News om floden som “runs wild once more”…:

Vänerns Dag 2014

Posted by Daniel Nyqvist | Events
vänern

Vänern från Hammarö sydspets

Så här i höstmörkret kan det passa bra att tänka på nästa sommar… I början av juni 2014 annordnar Värmlands Länsstyrelse Vänerns dag i Karlstad.

De beskriver själv eventet på sin hemsida:

Lördag den 7 juni 2014 anordnar Länsstyrelsen Värmland ”Vänerns dag” på Värmlandskajen i Karlstad. Dagen kommer att fyllas av aktiviteter både på land och i vatten och på plats kommer olika utställare, alla med någon koppling till Vänern, att vissa upp sina verksamheter.

Vänern är en insjö som många utnyttjar i någon form under hela året. Det kan vara för rekreation, turism eller som arbetsplats. Användningsområdena är många vilket visar på att samverkan mellan de olika aktörerna är viktig. Både för miljön, yrkesverksamheten och rekreationen.

Länsstyrelsen Värmland anordnar därför den 7 juni 2014 Vänerns dag. Men också för öka intresset och kunskapen om Vänern och alla dess användningsområden hos allmänheten. En konferencier kommer att hålla ihop dagen och det kommer bjudas underhållning för hela familjen och spännande aktiviteter både på land och i vatten.

Intresserade utställare och föreläsare kan skicka in intresseanmälan via länsstyrelsens hemsida.

I somras genomfördes en fältstudie för att se hur den vildfödda smolten klarar sig på sin nedströmsvandring i Klarälven – på vägen från uppväxtområdena kring Sysslebäck till Vänern. En liknande studie gjordes 2009, men i somras avtalade vi med Fortum om att de skulle spilla vatten i kraftverken samtidigt som studien genomfördes. Skulle spillet öka smoltens överlevnad på vägen?

Det blev drygt två hektiska månader i fält för de två fältassistenterna Jacob Greenberg och Adam Lewenhaupt, under överinseende av Johnny Norrgård och Eva Bergman. Projektet bekostas dels av Interregprojektet ”Vänerlaxens fria gång” och dels av Fortum som står för kostnaden av spillvattnet.

När loggrarna låg på plats märktes de infångade fiskarna med akustiska sändare och återutsattes på fyra olika ställen längs älven. Akustiska sändare ger ifrån sig små ljudsignaler som kan fångas upp av utplacerade loggrar. Efter att fisken satts ut genomfördes manuell pejling av fisken med hjälp av en hydrofon. Sträckan mellan utsättningsområdet längst i norr och Edebäck tar två dagar i båt att pejla, och sträckorna mellan kraftverken ytterligare 3-4 dagar.

Efter några veckor hade smolten antingen tagit sig till Vänern eller identifierats som ”saknade” och studien kunde avslutas. Då bärgades loggrarna och tankades ur på sitt datainnehåll. De flesta loggrarna var lätta att hitta och få upp, men några kunde inte återfinnas med mindre att Johnny fick dyka efter dem! Nu finns loggrarna i tryggt förvar och siffrorna ligger i datorn. Det som nu återstår är att följa varje fisks vandringsbeteende och räkna fram hur stor andel av smolten som tog sig hela vägen till Vänern och var och när de övriga försvunnit.

Smoltforsok2

Smoltforsok3

Smoltforsok4

Texten är ursprungligen en mini-rapport skriven av Eva Bergman, Johnny Norrgård, Jacob Greenberg och Adam Lewenhaupt för Länsstyrelsen Värmland.