Smoltryssja – Edebäck

Posted by olle.calles@gmail.com | Projekt Klarälven

Nu i veckan började ett litet byggnadsprojekt i Klarälven norr om Edebäcks kraftverk. I ett INTERREG-projekt som utförs av Länsstyrelsen Värmland och Kau ska en smoltryssja byggas för att skatta hur mycket vild lax det produceras i Klarälven. Med ryssjan kommer vi försöka fånga de nedströmsvandrande smolten, märka laxsmolten och sedan släppa tillbaks dem i vattnet uppströms och fånga några av dem igen. Med hjälp av återfångstdata kan vi sedan beräkna hur mycket smolt som är på väg ut mot Vänern.

I måndags började vi med installationen av smoltryssjan. Thomas Hasselborg från Norrbottens Länsstyrelse är med för att bidra med sin erfarenhet. Vi hoppas att ryssjan är fiskbar mot slutet av veckan, innan smolten börjar sin vandring.

Vi kommer med nya inlägg under projektets gång.

Mvh. Teemu, Oscar och Johannes

edebäck

Järnstolparna ska ner i vattnet, med hjälp av råstyrka.

IMG_4142

Järnstängarna i vattnet. Senare ska de fungera som stöd för ledningsnäten.

Tomas

Thomas Hasselborg från Norrbottens länsstyrelse

Smoltutsättning i Dalbergså

Posted by olle.calles@gmail.com | Projekt Vänern

I lördags (27/4) besökte Karlstads universitet tillsammans med Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund samt SLU smoltutsättningarna i Dalbergså som inbjudna gäster, även Länsstyrelsen Västra Götaland fanns på plats. Huvudansvariga för arrangemanget var sportfiskeklubben Silverlaxen, som genom ett bra initiativ och med bidrag från sponsorer gjort det möjligt att plantera ut 4000 öringsmolt, med syfte att förbättra sportfisket i Vänern. Som ni kan se på bilderna var intresset stort och mycket folk fanns på plats. Nätkassen med smolt bogserades ut från Dalbergså en bit utanför mynningen i sjön där de frisläpptes (se bild). Förutom dagens höjdpunkt, utplanteringen av smolt, bjöd också dagen på guidat trollingfiske, god mat, underhållning och vackert väder. Fisket i sjön var också bra och flera fina fiskar landades.

Tack för ett trevligt arrangemang!

/Anders

Dalbergså1

Dalbergså2

Dalbergså3

Dalbergså4

 

 

Nu har våren äntligen på allvar kommit till Klarälven och Värmland. Isen har smällt på de flesta platser i älven, vattnet flödar ymningt och det har börjat röra sig bland de övervintrande lax-kelten. Det såg vi under veckans pejlning av den radiomärkta laxen (och öringen) i Klarälven. Nu ska det bli intressant att följa vårens nedströmsvandrande kelt!

KlaralvenStollet

En isfri älv i höjd med Stöllet.

Holjan

I biflödet Höljan har våren kommit med ett rejält flöde.

Edsforsen

Vid Edsforsens kraftverk finns isen fortfarande kvar, men den är på kraftig tillbakagång!

 

Studiebesök vid Gullspångsälven

Posted by Daniel Nyqvist | Events

Sista dagen av vår finsk-svenska workshop med forskare från Vilt och fiskeriforskningsinstitutet i Oulo ägnades åt ett studiebesök till Gullspångsälvens nedre delar. Robert Skogh, miljöinspektör på Mariestads Kommun guidade oss runt kraftverket, laxtrappan, restaureringsåtgärderna och lekplatserna. Historiskt fångades 40-50 ton lekvandrande laxfisk i Gullspångsälven men ända sedan älven blockerades 6km från Vänern i början av 1900-talet (som en av Sveriges första helt dämda älvar) har lax- och öringbestånden inte haft det lätt. Antalet lekande laxfiskar (både lax och öring) uppskattas idag till runt 200, utspridda över tre lekområden. Ett mellan dammen och laxtrappan, i den gamla älvfåran, och två nedströms – de så kallade Åråsforsarna. Åtgärder såsom utsättning av lekgrus, byggande av en laxtrappa i den gamla torrfåran (alltså inte förbi utan fram till dammen) och minskad korttidsreglering har genomförts för att förbättra situationen för den vandrande laxfisken.

Vi tackar våra finska gäster för en mycket trevlig och givande workshop. Och Robert Skogh för en intressant guidning.

Läs mer om Gullspångslaxen på gullspangslaxen.se.

Gullspångsälven - info

Robert Skogh vid informationstavlan nära laxtrappan.

Gullspångtrappa

Fisktrappan som leder upp till torrfåran vid dammen. Mellan trappan och dammen (som är ett definitivt vandringshinder) finns en del lek- och uppväxtplatser för lax och öring.

Nedan dammen

Delar av lekområdet mellan fisktrappan och dammen.

Dammen

Skogh guidar oss framför dammen.

Nedre Årosforsen

Nedre Åråsforsen. En av tre lämpliga lekplatser tillgängliga för den Vänervandrande laxen och öringen.

 

Finskt finbesök på KaU – II

Posted by Daniel Nyqvist | Events
Finns1

Diskussion över en kopp kaffe

Idag fortsatte vår finsk-svenska workshop med forskare från Vilt och fiskeriforskningsinstitutet i Oulo. Från Karlstad Universitet pratade Johnny Norrgård om odlad smolt, smoltvandring, kraftverk och gäddor; Anders Andersson om Vänern, laxen och sportfisket; Olle Calles om nedströmspassage; Anna Hagelin om laxens lekvandring i Klarälven, Stina Gustafsson om biokanalen i Västerdalälven och Martin Österling om forskning och återintroduktion av tjockskalig målarmussla

Panu Orell, från Oulo, pratade om fiskvägar i Finland. Hur också de har många dammar men få fiskvägar samt tappat många migrerande fiskpopulationer och ersatt dem med kompensationsutsättningar. I Finland är det så illa ställt att de kollar på Sverige för att hitta erfarenheter om fiskvägar. Han visade resultat från undersökningar vid Merikoski Fishpass i Oulujoki River. Uppströmsvandrande lax hade studerats och de fann förseningar på runt 3 veckor (från att fisken nådde dammen till den hittade  fiskvägen) och endast 40-50% av de märkta fiskarna lyckades passera dammen via fiskvägen. Fiskgruppen som använde fiskvägen dominerades också fullständigt av 1SW hannar (det vill säga hannar som spenderat en vinter till havs – 1 Sea Winter – innan de återvänt till älven för att leka) och endast några få procent av de passerande fiskarna var honor. Orsaken var oklar och teoerier som framlades var en storleksselektiv fiskväg och/eller selektivt fiske. Vad gäller framtiden pekade Panu på en prioriteringsordning i fiskvägsprojekten och hoppades att åtgärder i Kymijoki River skulle bli en stor finsk fiskvägsframgång. Han avslutade sin presentation med att prata om hur telemetri och flödesmodeller kan samköras för att skapa en generell förståelse för fiskbeteende i olika flödessituationer.

Den andra finska presentationen kom från Maare Marttila och handlade om tvärvetenskapliga studier av restaurering av vattendrag. Att kombinera ekologiska och socioekonomiska metoder kan vara viktigt vid utvärderingar och beslut gällande åtgärder i vattendrag. Ett restaureringsprojekt kan utvärderas på flera olika sätt. Hon visade utvärderingar av på habitatets egenskaper, tex strömhastighet, substratstorlek, skuggning, heterogenitet – före, efter, långt senare åtgärden och i jämförelse med ett mera orört vattendrag. Fiskpopulationerna – före och efter en åtgärd – jämfördes genom att titta på elfiskedata. En tvärvetenskaplig utvärdering sker sedan genom att väga samman ekologiska data (tex. fiskpopulationer, salmonid reproduktion, macroinvertebrater), kostnader för åtgärden och den samhälleliga framgången – i form av ekosystemtjänster – åtgärden åstadkommit. Den samhälleliga framgången (“the societal success”) är svårmätt. Maare själv försöker mäta den med frågeformulär till fiskare, kanotister och lokalinvånare. Att väga samman alla olika aspekter kan möjliggöra en systematisk jämförelse av alternativa restaureringsmöjligheter.

Därefter hölls några korta presentationer förberedda av forskare som inte kunde närvara. Bland annat en kort presentation om en undersökning som visade att en mer komplex uppväxtmiljö ger livskraftigare odlade smolt – smolt med, bland annat, bättre simförmåga, fenkondition, anti-predator beteende, kapacitet att äta naturlig mat och högre överlevnad i odlingsmiljön.  Efteråt följde sedan innan någon timmes diskussion och ett studiebesök till Forshaga-fällan.

Finskt finbesök på KaU

Posted by Daniel Nyqvist | Events

Den här veckan har vi besök av en grupp forskare från Vilt och fiskeriforskningsinstitutet i Oulu, Finland. Under tre dagar ska vi diskutera forskning om laxfisk och rinnande vatten. Den första dagen bestod av presentationer från några av workshopens deltagare.

Från KAU presenterade Larry Greenberg vår egen forskning, och pratade  om upp- och nedströmsvandring i Emån, Eva Bergman gav en bakgrund till vår forskning i Klarälven medan John Piccolo fyllde på om smolt-modelleringar och fällor och jag själv om om kelt migrationen.

Från Oulo pratade Aki Mäki-Petäys om Finlands National Fishpassage Strategy, som i breda ordalag bestod av att gå från utsättningar av odlad fisk till bibehålla och återställa naturligt reproducerande fisk-populationer. Prioritering av åtgärder, samarbeten, olika former av regleringar och ökad forsknings- och monitoringinsatser nämndes som viktiga delar av strategin. 55 åtgärder i 20 floder planeras under närmsta åren och prioriteringen baseras på naturliga bestånd, hotbilder och tillgängligt habitat. 

Jaakko Erkinaro höll en presentation om modellering av lax populationer medan Teppo Vehanen pratade om naturliga flöden med titeln ‘Setting environmental Flows in regulated rivers’. Dagen avslutades med att doktoranden Riina Huusko pratade om (den låga) smoltöverlevnaden under nedströmsvandringen i River Oulujoki och River Iiljoki. Väldigt få smolt når havet och utan dör på vägen. Mortalitet runt kraftverken är förknippad både med turbinpassagen och predation till följd av att fisken försenas vid kraftverksdammarna.

Imorgon följer en dag med presentationer och diskussioner. Och på torsdag besöker vi Gullspångsälven och fiskfällan i Klarälven.

Huusko

Riina Huusko presenterar forskning om nedströmsvandrande smolt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Larry

Larry Greenberg introducerar NRRV

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Publik

En intresserad lyssnarskara från Karlstad och Oulo

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Under NoWPaS-konferensen i Wales besökte vi en kompensationsodling vid River Cynrig, ett biflöde till River Usk. Här kompensationsodlas lax – men inte till det intilliggande vattendraget utan till River Taff vars utlopp till stor del blockeras av tidvattenbarriären i Cardiff. Fisk fångas vid barriären, men transporteras norrut där den kramas (alltså fås att ge ifrån sig ägg/mjölke) och odlas vid den här anläggningen. Kompensationsutsättningarna sker sedan i biflöden till River Taff.

Till skillnad mot hur det går till i Klarälven sätter de här ut de unga laxarna redan som parr (0+), när de bara är några centimeter stora. Enligt vår guide är det betydligt billigare än att hålla den till smoltifiering (fisken hålls ju i odligen en betydligt kortare tid) samtidigt som den odlade fisken tidigt tvingas överleva (och selektioneras) i en naturlig miljö. Lämpliga habitat, men som saknar lax, väljs ut som utsättningsplatser. Tillgänglighet är också en viktig faktor.

En intressant skillnad, från Sverige, är att de vid den här odlingen re-konditionerar kelt. Dock bara honor – hanarna (och de honor som ej re-konditioneras) transporteras efter kramningen tillbaka mot Cardiff och släpps ut nedströms tidvattenbarriären. Efter att en hona som ska re-konditioneras kramats placeras den i en bassäng, matas den och tillväxer till året efter då den återanvänds i det årets kramning. På detta sätt används samma individ som förälder under flera år. Det minskar uttaget av vilda föräldrar vilket lämnar fler fria fiskar som får leka naturligt i vattendragen. Dock väcker det ju frågor om den genetiska variationen hos de kompensationsodlade fiskarna. Ofta hör man ju om en strävan att använda många föräldrar vid kompensationsodling – för att den genetiska skillnaden mellan den odlade fisken och den vilda ska bli så liten som möjligt.

re-konditionerade kelt

Re-konditionering av kelt vid kompensationsodlingen

 

Belo Monte

Bela Monte dammen – och striderna runt den – har cirkulerat i bildform på facebook den senaste tiden.

Brasilien är mitt uppe i en enorm satsning på vattenkraft. Fram till 2021 ska 34 större dammar byggas runt om i landet. Detta ska minska Brasiliens framtida beroende av fossila bränslen och underlätta utvecklingen av tung industri. Men det har också stora effekter på lokalbefolkning och ekosystem.

Belo Monte dammen i Xingu-river, en biflod till Amazonas kommer, om den blir klar, bli en av världens största dammar – bara passerad av Three Gorges i Kina och Itaipu på gränsen mellan Brasilien och Paraguya. Men damm-bygget är inte okontroversiellt. Sedan planerna offentliggjordes 1989 har har stora konflikter rasat över dammens vara eller icke vara. Mellan 16 000 och 40 000 människor kommer tvingas flytta och stora områden bli permanent översvämmade. Negativa efekter på fiskbestånd, fiskvandringen och omgivande skogar förväntas också bli stora. Ursprungsbefolkningen i området, som riskerar förlora sina hem, sin försörjning och delar av sin kultur utan att få ta del av elektricitetens rikedommar, har fört en kontinuerlig kamp mot utbyggnaden av floden. Även nationella och internationella miljöorganisationer (tex. Amazon Watch och Rivers International) pekar på orimliga sociala och miljömässiga effekter av damm-bygget. Domstolsbeslut och sociala rörelser har upprepade gånger försenat dammbygget. Så sent som i förra sommaren tvingade ett domstols-beslut fram ett avbrott i dammbygget  och i mars i år ockuperade ursprungsbefolkning byggplatsen i protest mot dammens effekter på vattenkvaliteten och fiskbestånden. Kraftbolaget, NorteEnergia, å andra sidan – fokuserar på den enorma el-produktionen och hävdar sig ta sociala och miljömässiga hänsyn.

Vid Tapajo, en annan biflod till Amazonas med ett annat megadam-projekt har ursprungsbefolkningen hotat Brasilien med krig om inte planerna på dammen dras tillbaka. Här eskorteras biologer och andra forskare av militär när de förbereder för bygget.

Avledaren startades upp den 3/4 av Carl-Gustav som nu har vittjat den två gånger och nu den senaste, imorse, gav tre stycken ålar! Kanske ett tydligare vårtecken än vädret!?

//Simon