På Tisdag (den 12:e mars) kommer Lea Schneider, doktorand vid Karlstads Universitet, att hålla ett seminarium med titeln “Host fish use of Unio crassus – infestation in mussel rivers and suitability studies prior to re-introduction”.

LeaUniocrassus2

Det handlar alltså, bland annat, om den tjockskalig målarmusslan (Unio crassus), dess parasitiska larvstadium och dess användning av olika värdfiskar. Läs mer på projektets hemsida: www.ucforlife.se

Seminariet ges på Karlstads Universitet i rum 5F416, kl.13:15. Alla är välkomna! Större grupper kontaktar John Piccolo för föranmälan.

Fiskvandring i Naturmorgon

Posted by Daniel Nyqvist | Nyheter

På lördag kommer Naturmorgon i P1 delvis att handla om fiskvandring.

Eller som de själva formulerar det: Småskaliga vattenkraftverk, som det i Brevens Bruk, får stora konsekvenser för livet i vattendragen. Men hur mycket behöver egentligen olika fiskar vandra för att överleva och må bra? Erik Kohlström skildrar en tvist som pågår i domstol om vilka fiskar som är vandringsfiskar.”

Programmet sänds kl 06.14 på lördag morgon. För oss som är lite morgontrötta, eller upptagna, vid den tidengår det en kortrepris på kvällen (kl.21.03) Efter sändning kan man också ladda ner avsnittet från Naturmorgons hemsida eller lyssna på det online.

För att följa upp blogg-inlägget om laxkramningen, så var vi i somras på studiebesök vid Fortums kompensationsodling i Gammelkroppa. Här odlar Fortum lax och öring från Klarälvens och Gullspångsälvens stammar. Fiskens föräldrar fångas i fällan i Forshaga och kramas på rom respektive mjölke. Äggen befruktas med mjölken och utvecklas i rombackar på odlingen. Därefter lever de små juvenilerna i kar – ungefär en kvadratmeter – stora medan de växer till sig. Ungefär 20 000 yngel lever tillsammans i de här karen:

När fisken växt tills sig lite mer överförs de till större tankar (ungefär 50 kvadratmeter). När fiskarna slutligen smoltar – ofta efter 2år – släpps de ut i Klarälven (där även den odlade Gullspångsfisken sätts ut). En del fisk sätts också ut på utvalda platser i Vänern. Utsättningarna sker för att kompensera fisket för minskad fiskproduktion på grund av vattenkraftverk i de båda älvarna.

2012-07-31 10.54.46

Även om odlingen främst är inriktad på lax och öring från Klarälven och Gullspångsälven, så odlar man även andra varianter av öring. Dessa odlas också till större storlekar. På bilden ovan ser vi, om jag inte missminner mig, just en sådan fisk – den snabbväxande Konnevesi-öringen – som sätts ut i vissa sjöar för att gynna det lokala sportfisket.

Mängden utsatt fisk varierar något mellan olika år. Men ett riktvärde från vattendomarna är att ca 75 % som sätts ut skall vara lax och 25 % öring. Klarälven ska kompenseras med 150 000 smolt/år och Gullspångsälven med 25 000 smolt/år.

2013-03-05 13.58.11

Idag var Tomas Jonsson från Sveriges Lantbruksuniversitet på Karlstads Universitet och höll ett seminarium om “Climate change and great Arctic charr”. Han berättade om forskning där man genom modeller underöker hur temperaturförändringar via effekter i näringsväven påverkar rödingbeståndet i sjön.

Mycket tyder på att varmare vintrar kan leda till mis-match mellan tiden då rödingynglen behöver mat och tillgången på mat. Maten i det här fallet är zooplankton. Rödingäggen och ynglen utvecklas snabbar om temperaturen under vintern är högre. Medan zooplankton främst är beroende av vårtemperaturen. Varmare vintrar kan alltså betyda att rödingen hinner kläckas, förbruka gulesäcken och vara på jakt efter mat innan zooplankton produktionen kommit igång på allvar. Detta blir såklart ett problem för de hungriga ynglen. Och mycket riktigt verkar man kunna läsa varma vintrar som minskningar i röding fångsterna (vägda efter ansträgning och effektivitet) med en fördröjning på 4-7år. Detta är åldern på fisken som dominerar fisket.

Såklart är inte detta hela rödingens historia. Fiske, rom predation från signalkräfta, konkurrens med utsatt lax och minskad närsaltsbelastning listades som andra faktorer med möjliga negativa effekter på Vätterns röding. Tomas Jonsson pratade också om sambandet mellan siklöja och röding. Siklöje-populationen i sjön påverkas av inomarts konkurrens (där starka årsklasser håller tillbaka rekryteringen av följande årsklasser), predation (från bland annat röding) och abiotiska faktorer – temperatur. Även i detta samspel verkar klimatförändringar spela en roll. Genom att kolla på fiskedata från tidigt 1900-tal ser man att rödingen och siklöjan länge följer varandra i en typisk predator-byte kedja – där ökning av siklöja leder till en ökning av rödingen, som trycker ner siklöjan och så vidare. Men från 1990-talet verkar situationen förändras, ungefär samtidigt som temperatur-öknningen sätter fart – nu syns inte samma tydliga samband längre. Samtidigt har siklöje-populationen minskat – möjligen som ett resultat av en annan mis-match där siklöjeynglen kläcks för tidigt på grund av för varma vintrar.

Nästa vecka är vi tillbaka i vattendragen då Lea Schneider kommer hålla ett seminarium om musslor. Mer information om det kommer inom kort.