Vänern, fisken och fisket

Posted by olle.calles@gmail.com | Projekt Vänern
vänern

Grisarna, Hammarö sydspets

Hej,

Mitt namn är Anders Andersson och jag började mina doktorandstudier vid Karlstads universitet under vintern. Jag kommer att arbeta mycket kring frågor om Vänerns fisksamhälle, och min första studie, vilken handlar om fisketrycket i sjön håller nu på att ta form.

Ekosystemet Vänern är stort och samtliga arter inom näringsväven kommer vara av intresse för mina studier även om lax och öring är extra intressanta. Detta till följd av att Karlstads universitet under ett antal år arbetat med forskning om lax och öring i Klarälven. Där finns fortfarande mycket intressant att studera men något vi idag saknar kunskap om är vad som händer under laxens levnadstid i Vänern.  För att få en helhetsbild över laxens levnadscykel är det därför viktigt att även studera vad som sker i sjön. Hur rör sig fisken? Vad äter den? Finns det skillnader mellan lax och öring, vild kontra odlad? Detta är bara några få av många frågor som kan ställas. En annan fråga är hur stor dödligheten är i sjön? Fisken kan dö av naturliga orsaker som följd av konkurrens eller predation men en hel del fisk tas också upp inom det populära fisket.

I Vänern råder fritt fiske med handredskap vilket innebär svårigheter att uppskatta hur många sportfiskarna är, hur mycket de fiskar och hur mycket fisk som dras upp. Jag fiskar själv en hel del till vardags och anser att vi behöver öka kunskapen om våra vatten för att på bästa sätt kunna förvalta naturresurserna väl, och även i framtiden ha ett bra fiske.

Därför söker jag efter intresserade sportfiskare som kan tänka sig att föra dagbok över sina fisketurer och fångster. Dessa data skulle vara oerhört värdefulla och bidra med viktig information om Vänerns fiskbestånd. Om du är intresserad, maila mig gärna på anders.andersson@kau.se.

Mer info om studien kommer.

/Hälsningar Anders

Under tisdagens (26/3) bibliotekskväll på Karlstads Stadsbibliotek kommer Mikael Svensson och vår universitetskollega Jan-Olov Moberg visa fotografier och berätta om Klarälven /Göta älv – om vattnet och kulturen runt det.. Resan börjar i en liten bäck i Härjedalen, slingrar sig genom norska fjällvärlden, rinner genom hjärtat av Värmland innan den mynnar ut i Vänern, därefter Göta älv och till sist ut i Västerhavet.

Fokus ligger på fotografierna och det hela är en del av lanseringen av deras bok – Nordens längsta vattendrag.

Tid: kl. 19:05 – 20:15
Plats: Karlstads stadsbibliotek
Adress: Bibliotekshuset, Västra torggatan 26, Karlstad

En bild ur boken, tagen vid Isterforsen, Hedmark fylke, Norge – innan elva blir Klarälven.

Ett meddelande från Karlstads Universitet… 

Master

And the message continues… We are located on the banks of Scandinavia’s longest river, on the shores of the EU’s largest lake. We have field studies located throughout Sweden, with international cooperation throughout Europe and North America. We also house the largest indoor stream aquarium facility in Sweden, where research on stream ecology is conducted year round. Close cooperation with faculty, researchers, and graduate students with a strong commitment to stream ecology prepares you for further research or for employment in Sweden and abroad. Apply by 15 april! 

Anmälningarna till Fiskmarknad 2013 har strömmat in och vi har nu mer än 150 deltagare från ett åttiotal organisationer. Marknadsplatsen har någon enstaka plats kvar och där representeras nu cirka trettio organisationer från åtta olika länder. Utställarna utgörs av flera olika EU-projekt, konsulter inom fiskevård, företag inom telemetri, elfiske och teknik för uppföljning och mycket mer.

Välkomna till två dagars gratis föreläsningar och workshops på Stadshotellet i Karlstad 7-8 maj (anmälan krävs), följt av allmänhetens fiskmarknad på Värmlands museum och Sandgrundsudden 9 maj (ingen anmälan).

Läs mer och anmäl dig på http://fiskmarknad.nu/

Karlstads universitet, Länsstyrelsen Värmland, Naturskyddsföreningen och Sportfiskarna önskar alla VÄLKOMNA!

Ett stort tack till alla sponsorer och utställare som gör det möjligt för oss att arrangera denna konferens, med kostnadsfritt deltagande!

poster6

Under två dagar har jag, Anders Andersson och Johan Watz varit på fiskmärkningskurs i SLU:s regi vid deras anläggning i Älvkarleby. I föredrag och praktiska övningar fick vi se exempel på olika fiskmärkningsmetoder. Allt från molekylära inmärkningar, köldtatueringar och Carlin-märkning till pit-tags, radiosändare och datalagrande märken. Försöksdesign, fiskhållning, lagstiftning och etik runt fiskmärkning diskuterades också.

Carlin

Demonstration av Carlin-märkning – fisken är bedövad!

Pit-tag

Övning – regnbåge pit-tag märks med hjälp av en så kallad pistol.

Pit-tag_smolt

Demonstration av pit-tag-märkning av smolt.

T-tags

Döda regnbågslaxar väntar på att bli märkta med T-märken

Vi vill passa på att tacka arrangörerna, föreläsarna, instruktörerna och våra fellow kursdeltagare för två intressanta och trevliga dagar! Väl mött igen!

En dokumentärfilm från Fraser River, British Columbia, Kanada – om minskade laxbestånd, fisksjukdomar, laxodling och akvakultur-industrins inflytande. Engagerade gräsrotsforskare liksom internationellt välkända laxforskare pratar om utvecklingen och en oviss framtid.

Migration of Freshwater Fishes av Martyn C. Lucas och Etienne Baras är en imponerande sammanställning  om fiskars migration i sötvatten.

Lucasbaras

Författarna går till att börja med igenom allmänna drag i migrationen. Fysiologin bakom migrationen, alltså hur fiskarna överhuvudtaget kan migrara  – simförmåga, uthållighet, minne, syn, lukt, elektromagnetiskt sinne och så vidare.  De diskuterar också varför fiskar migrerar och skiljer på migration för att leka (reproducera sig), söka skydd, hitta mat samt sprida sig. Laxen, som kläcks i floden, lever där under sina första levnadsår, vandra ut till havet (eller i tex. Klarälvens fall –sjön!)  för att äta under år något eller några år och sedan åter vandrar åter upp i floden för att leka är det kanske mest klassiska exemplet på migrerande fisk. Men det är knappast det ända. Exempel på exempel radas upp i boken, allt från kortare migrationer från grunt till djupt vatten under vintrarna (tex. abborre) till flodmigrationer på hundratals mil (tex.  zungaron i Amazonas). Fiskar som leker och kläcks i sötvatten för att sedan vandra ut och äta upp sig till havs (anadroma fiskar tex. havsnejonöga) och fiskar som föds och leker i saltvatten för att sedan leva och växa till sig i sötvatten (katadroma fiskar tex. många ålar). Anadromi, att leka och växa upp i sötvatten men äta upp sig till havs, verkar vara vanligare i det näringsrikare vattnet i tempererade eller arktiska klimat. Medan katadromi, att istället födas i havsvatten och vandra in i floder och sjöar för att äta, verkar vara vanliga i tropiska områden där havet ofta är mindre produktivt.  Men vandringen mellan söt och salt vattten utgör bara en ytterligghet i fiskvandringens värld. Sen tillkommer alla fiskar som vandrar mellan olika miljöer inom sötvatten, potamodroma arter:  mört, braxen, gädda och asp  för att nämna några närliggande exempel.  Vandring mellan översvämningsmark och floder är väldigt utbredd, inte minst  i tropikerna där regn- och torrperioder bestämmer säsongsvariationen istället för våra vintrar och somrar.

Efter att författarna gått igenom fiskvandring i generella ordalag, där koncept blandas med konkreta exempel, följer ett långt avsnitt där migration inom olika fiskgrupper gås igenom. Från nejonögon till plattfiskar över allt från malar och abborrfiskar till laxfiskar och cyprinider. En sorts julkalender av fiskvandring – där man med fördel inte slukar allt på en gång – och där det familjära blandas med det väldigt exotiska. Ibland är det tur att det går att bildgoogla Macquaria novemaculeata, Alestes baremoze och andra fiskar som i alla fall inte fanns i mitt eget bildminne.

Bokens sista delar behandlar metoder som används vid undersökning av fiskvandring – fångster, observationer, fångst-återfångst, kemiska analyser (tex. av otoliter), märkningar och avancerad telemetri. Och tillämpad forskning – påverkan från vattenkraftverk, dammar, bevattning och andra mänskliga ingrepp i det rinnande vattnet, samt åtgärder av olika slag.

En läsvärd och faktaspäckad bok som målar både livets och fiskvandringens fantastiska mångfald.

I morgon 13 mars presenterar NRRV passagelösningar för fisk vid aktiviteter i Trollhättan och i Gävle.

I Trollhättan presenterar Simon Karlsson för Länsstyrelsen och i Gävle redogör Olle Calles för Miljödomstolen om föreslagna lösningar vid Forsbacka nya kraftverk i Gavleån.

ucforlife

Idag höll Lea Schneider ett seminarium på Karlstads Universitet om sin forskning runt tjockskalig målarmussla (Unio crassus) och dess val av värdfisk. Tjockskalig målarmussla är en av 7 inhemska sötvattensmusslor i Sverige. Sötvattensmusslor kan ha viktiga funktioner i strömmande vatten – bland annat som filtrerare av vattenmassan och omblandare av bottensedimentet. De har också spännande livscykler med ett parasitiskt larvstadium. Larverna är beroende av att spendera en tid som parasit på fiskar.  Just den tjockskaliga målarmusslans larver tillväxer inte under sitt parasitiska stadium, fäst vid fiskens gälar, utan använder tiden till att genomgå metarmorfos till en juvenil mussla. Efter ett antal veckor som parasit släpper den juvenila musslan från fisken och fortsätter sitt liv nedgrävd i bottensedimentet.

Lea Schneider har undersökt vilka fiskarter larverna (glochidierna) av tjockskalig målarmussla använder under sitt parasitiska livs-stadium i två vattendrag i Skåne.  Perliminära resultat tyder på att Elritsa är en mycket populär värdfisk. Men även Stensimpa verkar i höga tätheter kunna fungera som en viktig värd. Men mussellarver hittades även på andra fiskar, till exempel på storspigg och öring. Lea berättade vidare om laboratorieförsök där olika fiskarter utsätts för mussellarver samtidigt som infektionsgraden undersöks. Också dessa studier pekar ut Elritsa som en särskild mottaglig värdfiskart för tjockskalig målarmussla.  Ökade kunskaper om relationen mellan musselarten och olika fiskarter är viktiga för arbetet med projekterade utsättningar och återetableringar av tjockskalig målarmussla i vattendrag från vilka den utrotats.

Läs mer om arbetet med tjockskalig målarmussla på Unio crassus for life.

Efter Leas seminarium firade vi ett lyckat föredrag och Stinas Gustavssons födelsedag med världens finaste tårta. Kolla in tårtan på NRRV:s facebook-sida.