Lauren Rogers besöker KaU

Posted by Daniel Nyqvist | Events

Lauren Rogers, CEES Oslo, Burgen Scholar, och författare till artiklar i Nature och Science, kommer att hålla ett seminarium på Karlstads Universitet den 29:e Januari.

Hon kommer presentera:

A multicentury perspective on Pacific salmon population dynamics and portfolio effects”.

Det sker kl. 13:15 i Rum 5F416.

Läs mer på: http://www.mn.uio.no/cees/english/people/researcher-postdoc/laurenr/

Se även: Salmon Runs Boom, Go Bust over Centuries, från Alaska Native News.

Rogers

Intresserad allmänhet kontaktar John Piccolo för att föranmäla sig.

Ekonomer och fiskekologer vid University of Massachusetts Amherst konstaterar att fiskvägarna i området inte fungerar tillfredsställande. Frågan är om det beror på att fiskvägar rent generellt inte fungerar, eller om andra faktorer bidrar till utfallet? T.ex. kan nämnas att man vid första kraftverket i Connecticutfloden har en enda fiskhiss på en kilometerbred damm. Självklart kan ett vattendrag med vandringshinder och bra fiskvägar aldrig komma i närheten av ett oreglerat vattendrag, men…

Se även en diskussion på Älvräddarna om artikeln.

20130117 - Funkar fiskvägar

Programmet börjar fyllas på så sakteliga för Fiskmarknad 2013, en konferens om vandrande fiskar och åtgärder i reglerade vattendrag. Vi har tre klara huvudtalare som alla hör till de mest erfarna i braschen: John Ferguson, Ed Meyer och Paul Kemp. Vi har flera spännande utställare som tillsammans kommer att forma marknadsplatsen för evenemanget.

Fiskmarknad 2013 organiseras av Karlstads universitet, Länsstyrelsen i Värmland, Sportfiskarna och Naturskyddsföreningen.

Välkomna till Karlstad i maj, mer info på http://fiskmarknad.nu/

REGISTRERING MED BÖRJAN I FEBRUARI!

FM 2013

 

I Djupadalsbäcken, i skogarna mellan Loka och Karlskoga, har ett projekt rörande vinterekologi hos öring pågått sedan december förra året. Projektets syfte är att undersöka överlevnad, tillväxt, samt förflyttning under vintern. Speciellt fokus ligger på att studera hur yttäckande is påverkar fisken. Under hösten märkte vi fiskar (PIT-märken) och återutsatte dem där de fångats. Därefter har simulerade istäcken placerats över vissa sträckor så att fiskarna erbjuds ytis även när vintern är mild. Regn, mildväder och en rejäl snösmältning vid nyårshelgen ställde till med en del besvär, då en del av konstruktionerna gick sönder. Vattnet rann dock undan till slut och efter två dagars reparationsarbete var “isen” på plats igen.

sdagdzv

Att arbeta i –17°C är karaktärsdanande. Johan slår ned en stolpe.

Fiskarna kan lokaliseras med hjälp av en portabel läsare och det är tänkt att fiskarna ska kunna spåras då de rör sig ut och in från dessa istäcken, samt var de väljer att placera sig i bäcken i närvaro respektive frånvaro av is.

sgcd

Teemu pejlar under det simulerade istäcket.

 

EdsforsenDet här är mitt första inlägg på bloggen så det kan ju vara på sin plats med en kort presentation. Jag heter Daniel Nyqvist, är doktorand på Karlstads Universitet  och jobbar med nedströmsvandrande lax-kelt i Klarälven.

Kelt kallas laxen efter att den har lekt.  För, tillskillnad från vad många tror, överlever en hel del Atlant laxar (Salmo salar) ofta leken, vandra åter till havet/sjön för att äta upp sig och har potential att sedan återvända för att leka igen. Historiskt har Atlantlaxens kapacitet att leka flera gånger till stor del ignorerats både inom forskning och förvaltning.

Detta är problematiskt då upprepad lek inte bara är en naturlig del av laxens livscykel utan också för att dessa laxar kan bidra med en betydande ägg-produktion. Laxar som leker flera gånger kan också vara viktiga för att bevara genetiska variationen, särskilt i små lax-populationer.  Samtidigt finns det ofta betydande mortalitet associerad med nedströmsvandringen i utbyggda vattendrag. Både i form av direkt mortalitet vid turbin- och spill passage, men också genom att fisken kraftigt försenas när den söker vägar förbi kraftverken.

I Klarälven följer vi radiomärkta laxar efter leken för att undersöka hur de beter sig under nedströmsvandringen. Särskilt vikt har lagts vid beteendet vid Edsforsens kraftverk, det fösta kraftverket fiskarna möter under sin nedströmsvandring från lekplatserna. Vid detta kraftverk planeras nämligen en åtgärd för att öka den vandrande fiskens möjligheter att åter nå Vänern.

Med hjälp av stationära radiomottagare (loggrar) och manuell handpejlning undersöker vi under vilken period kelten vandrar samt deras rörelsemönster vid kraftverket, uppehållstid och passageväg. Vi fortsätter även att följa fiskarna på deras fortsatta vandring mot Vänern och kartlägger därmed överlevnad, migrationframgång  och dödlighet förbi de övriga sju efterföljande kraftverken.

Av de radiomärkta laxarna som lekte under hösten 2011 överlevde drygt hälften leken och/eller vintern och försökte vandra åter till Vänern. 12 vandrade ner på hösten (oktober-november) och 12 på våren (mars-maj).  Detaljerade uppgifter saknas för höstvandrarna men på våren var vandringen utspridd över hela perioden från mitten av mars till mitten av maj utan tydliga toppar. Fem av de vår-vandrande fiskarna passerade Edsforsen på under 90 minuter, fyra spenderade mellan en halv och 50 dagar i dammen innan de lyckades passera och tre förlorades vid kraftverket. Förlorade fiskar är förmodligen döda men i enstaka fall kan det röra sig om tappade sändare. Det spilldes vatten vid Edsforsen under hela vårens migrationsperiod vilket bör gjort det lättare för fisken att ta sig förbi detta kraftverk. Ingen av dessa nedströmsvandrande fiskarna verkar dock ha nått Vänern.

Just nu jobbar jag för fullt med denna säsongs kelt – både Lax och Öring.  Mer om dessa fiskar inom kort…