InterregKlarälven2012Vi, alltså forskargruppen Naturresurs Rinnande Vatten på ämnet biologi vid Karlstads universitet, medverkar i det Interregfinansierade projektet Vänerlaxens fria gång. Under två år har vi genomfört projekt i Klarälven i syfte att lära oss mer om laxens biologi i Klarälven. För att kunna genomföra en god förvaltning av ett ekosystem måste man ha goda kunskaper om de arter man vill förvalta. Laxen är en sådan art och våra olika projekt syftar till att lära oss mer om laxens olika livsstadier i älven. Var leker den? Hur många utlekta fiskar överlever och tar sig ut i Vänern igen? Hur många överlever till olika ålder? Hur många kommer tillbaka för att leka? Hur många lyckas vi fånga i Forshaga? Alla dessa frågor söker sina svar och vi ska försöka svara på en del av dem. Målsättningen är att i slutet av projektet kunna göra en god bedömning av hur mycket lax som finns och kunna identifiera de svaga perioderna i laxens livscykel. När man har den kunskapen blir det lättare att lägga grunden till en bra förvaltning som förhoppningsvis kan leda till ett starkare bestånd av den vilda laxen i Klarälven.

Under 2012 har vi haft fem olika delprojekt igång i Klarälven. Våra studier har berört 1) lekfiskens vandring från Vänern upp till Forshaga, 2) lekfiskens vandring från Edebäck till sina lekområden, 3) keltens vandring nedströms, 4) smolten uppströms Edebäck och 5) smoltens vandring från Forshaga till Vänern.

I årets redovisning redovisar vi dels vad som gjorts, vilka preliminära resultat vi hunnit få fram hittills samt i aktuella fall kortfattat hur de fortsatta studierna ser ut. Dessutom beskriver vi en studie om vild smolts nedströmsvandring som vi skulle vilja göra 2013. Vi vill också påpeka att det är väldigt obearbetade siffror som redovisas och att det ännu är för tidigt att dra för stora slutsatser av det redovisade materialet. Vi arbetar vidare med analyserna och redovisar våra slutsatser allteftersom datamaterialet är färdigbearbetat.

Läs rapporten här: Vänerlaxens fria gång – Redovisning av fältarbetet 2011-2012

Sjätte pejlningen av öring i Djupadalsbäcken genomfördes i förrgår. Denna gång lokaliserade vi fiskar under isen när mörkret hade lagt sig. Som vanligt fann vi ca 100 fiskar, varav en del var fiskar som vi inte hade sett röken av sedan de märktes i december.

 

natt

Den portabla PIT-antennen scannar i pannlampssken t.v. och en koncentrerad Oscar t.h.

 

Under projektets gång har vi hittat en del spår i snön. Bilden nedan visar några av de som vi sett.

Någon som vill vara med i gissningsleken?

spår2

Spår i snön.

I Kongofloden verkar kraftiga strömmar och stora djuphålor utgöra så effektiva barriärer för en del fiskarters rörelser att individer på motstående bankar sällan blandar sig med varandra och därför tillhör skilda populationer. I det långa loppet kan denna isolering vara en bidragande orsak till den stora artikedomen i floden – populationer som inte blandar sig utvecklas till skilda arter. Här är en kort film om forskning på artbildning och strömförhållanden i Kongofloden:

För några månader sedan gjorde vi djup- och strömmätningar vid Edsforsens kraftverk i Klarälven. Inte för att undersöka möjliga lokala artbildningar men väl för att se vilken ström-miljö laxen möter på sin nedströmsvandring.

Och när vi ändå pratar om Kongofloden verkar ett mega-damm projekt vara under utveckling där.

Ålen och samhället

Posted by olle.calles@gmail.com | Konferens

Dag två på Ål 2013 behandlade främst ålen och samhället; på talarlistan fanns bland annat Naturskyddsföreningen, ålfiskare och flertalet politiker. Åsikterna var spridda och man kan säga att organisationsgruppens mål med heltäckande föreläsningar väl uppfylldes! Broschyren “Ålens framtid – att bruka eller förbruka ekosystemtjänster. 20 röster om hotet mot ålen” från Biosfärskontoret Kristianstads Vattenrike (2012) delades ut under dagen. Där finner man flertalet av dagens talare och deras olika åsikter i en sammanfattad form.

Dagens talare knöt även an till andra delen av konferensens titel; ålens fortlevnad & rent vatten. Det har uppmärksammats förändringar i Hanöbukten; utebliven fiskfångst, fågeldöd, skum på vattenytan, mer sydostliga vindar, skador på säl m.m. Man tror att detta kan bero på sämre vattenkvalitet och Jennie Larsson från WSP berättade mer om Hanöbuktsprojektet som ska analysera orsakerna bakom miljöproblemen.

Vi två studenter vill tacka för en väl genomförd konferens med många intressanta föreläsningar, gott bemötande och trevliga diskussioner!

Nu är dessutom tekniken med oss och vi kan bidra med lite bilder från de två dagarna i Åhus!

12

3

5

42

 

/ Sandra & Tina

Som bekant överlever en hel del Atlant laxar och öringar leken för att vandra tillbaka till havet eller sjön. En del fiskar vandrar ner under hösten, ganska nära inpå leken. Andra övervintrar i älven och vandrar ner under våren. Förra året, i Klarälven, vandrade hälften av våra radiomärkta nedströmsmigrerande utlekta laxar mot Vänern under hösten och hälften under våren. Under vintern, i det kalla vattnet verkar fiskarna ofta hålla sig ganska stilla och inte röra sig längre sträckor.

Tillgången till lämpligt vinterhabitat skulle kunna ha stor betydelse för hur många kelt som överlever vintern och vandrar tillbaka mot sjön eller havet. Förhållanden under vintern – som habitat-tillgång och temperatur – har framhållits som faktorer vilka kan påverka andelen återlekare (fiskar som överlever leken och återvänder till älven för att leka ytterligare en eller flera gånger) i populationen.

Under den gångna veckan har vi spårat den radiomärkta kelten i Klarälven. Genom radiopejlningen kan vi avgöra var fisken befinner sig, och om de/sändaren rört sig, men inte säga något som fiskens tillstånd.  Vi har undersökt var i älven de utlekta laxarna och öringarna befinner sig, och huruvida de förflyttat sig några längre sträckor sedan i december.

2013-01-22 08.51.51   2013-01-22 09.41.06   2013-01-22 13.59.49

Och lugnet verkar råda för de flesta laxar och öringar i Klarälven. De flesta befinner sig på samma plats idag som i mitten av december. Men en handfull av det trettiotal fiskar vi spårade hade rört sig mellan några kilometer och någon mil. Nu återstår att kolla närmare på de valda övervintringsplatserna. Samtidigt som våren, och den förväntade nedströmsvandringen, får berätta vilka fiskar som överlevt vintern.

I Columbia River-systemet har en domstol för tredje gången underkänt statens planer på vattenkraftsförvaltning. Detta för att den inte tillräckligt garanterar laxens vandringsmöjligheter och tillgång till lämpligt habitat. För 2013 fodras mera spillvatten medan en ny plan för åtgärder under 2014-18 ska lämnas in för bedömning.

Läs mer på Oregon LiveFederal judge shoots down plan for Columbia River Basin dams and salmon for third time.

 

20130125 - Bonneville - Columbia River

“Vattenkraftutredaren Henrik Löv skriver i ett delbetänkande att det inte finns skäl nog att skärpa det kapitel i Miljöbalken som ska skydda flera svenska vattendrag från utbyggnad av vattenkraft. Det rapporterar Riksdag & Departement. Samtidigt berättar Löv att hans slutsatser kan komma att ändras.”

Detta från Miljöaktuellt och artikeln Vattenkraftsutredningen: Finns inte skäl nog för att skydda älvarna.

Se också ursprungsartikeln från Riksdag & Departement

Ål 2013

Posted by olle.calles@gmail.com | Konferens

Första dagen på Ål 2013 är avklarad! Dagen inleddes med fokus på aktuell forskning, bland annat gällande ålens vandring från Sverige till Sargassohavet. Dagen fortsatte med fokus på vattenkvalitet och den ökande problematiken med föroreningen i Hanöbukten, för att sedan avslutas med en en inblick i ålens kulturhistoriska betydelse.

Vi ställde i ordning en monter där vi under mingelkvällen delade ut rapporter signerade Olle Calles och visade upp KaUs satsningar inom ålforskning. Vi fick sedan äran att äta middag medan Hånsa framförde Ålafiskarens Vals! På grund av teknikens under kan vi inte bidra med några bilder ikväll men lovar att bilder kommer så snart som möjligt!

Nu är vi riktigt trötta men tar nya tag inför ännu en fullspäckad i morgon!

Sandra & Tina

Ål2013-01

Ål2013 inleddes just av Claes Bergkvist, ordförande Ålakademin, som pratar om “Vad har hänt sedan ålseminariet ÅL2010?”. Själv missar jag det hela till följd av sjuka barn och önskar ett speciellt lycka till, till de som får slita extra mycket till följd av det. Studenterna Sandra Nordquist och Tina Petersson som tillsammans med Simon Karlsson representerar NRRV på minimässan. Johan Tielman som kastar sig in och tar över min presentation.

Ser fram emot inlägg med foton från Sandra, Tina och Simon!

//OLLE

 

al2013_inv_ok

Den här veckan har jag arbetat med höstens logger-data från Edsforsen kraftverk. Vi vill kartlägga de nedströmsvandrande lax keltens beteende vid kraftverksdammen. För att kunna göra detta har vi sedan förra våren haft en uppsättning loggrar, små datorer kopplade till antenner, uppsatta på strategiska platser runt kraftverksdammen i Edsforsen.

DSC00034   2012-10-09 12.31.21   2012-07-17 17.05.22

Med hjälp av loggrarna har vi kunnat registrera den radiomärkta fiskens rörelser när de kommer till dammen. När fisken närmar sig loggern registrerar denna radiosignaler från den radiomärkta fisken. Vilken signalstyrka som registreras beror bland annat på sändarens avstånd till loggern, på dess relation i förhållande till antennens riktning och på om det finns sten eller cement mellan sändaren och loggern. För att överföra de olika signalstyrkorna till en fysisk karta har vi med en båt fört en sändare runt i dammen och sedan kollat vilka signalstyrkor de olika loggrarna har registrerat när vi befunnit oss på bestämda platser i dammen. Med denna information har vi kunnat rita flera olika signalkartor.

karta

Genom att nu jämföra signalkartorna med de signalstyrkor loggrarna registrerat från passerande fiskar skapar vi en bild av fiskarnas rörelser i dammen. Hur kommer fisken in i dammen? När kommer den in? Hur beter den sig där? Hur länge blir den kvar? Och passerar den dammen genom turbinen eller via spilluckorna?

Inte alla fiskar beter sig likadant. Men om inte allt för lång tid kommer vi förhoppningsvis ha en hyfsad bild av fiskarnas rörelser i dammen.